arrow

Chamber Unplugged 18 februari

Ensemble Åtta bjuder på ett intimt program med stor musik. Ensemblen har som en av sina grundtankar att med en liten besättning även göra musik tänkt för större ensembler. Bachs motett Singet dem Herrn sin neues Lied är till exempel skriven för två fullstora körer, men görs här av blott åtta röster. Det lilla formatet framhäver detaljerna i Bachs snillrika musik och öppnar också för spännande och nyfikna musikaliska tolkningar.

Ren slump gjorde Ensemble Åtta till ett band. Radiokören tvingades 2016 att tacka nej till att medverka på den svensk-franska festivalen Sommarnattens toner i Roslagen. I stället ombads några av körens medlemmar sätta samman en mindre ensemble och resa dit. Det gav mersmak och året efter var det dags för Kuhmo kammarmusikfestival i norra Finland. ”Ypperligt framförd Debussy av rikssvenska a cappella-oktetten” skrev Hufvudstadsbladet och så var ensemblens fortlevnad ett faktum. ”Våra röster passar bra ihop, och vi har en bra banddynamik” berättar tenoren Love Tronner som tillsammans med Jennie Eriksson, Sofia Niklassson, Christiane Höjlund, Tove Nilsson, Fredrik Mattsson, Johan Pejler och Erik Arnelöf ingår i oktetten.

På denna konsert sjunger Ensemble Åtta fransk och tysk musik från olika tidsepoker med målsättningen att bryta den traditionella dualismen mellan länderna. ”I dag står Tyskland och Frankrike för första gången sedan århundraden tillbaka på samma sida politiskt. Därför tyckte vi att det var motiverat att mixa musik från dessa länder” påpekar Love Tronner.

Programmet växlar mellan glädje och misströstan. De två Bachmotetterna Singet dem Herrn ein neues Lied och Lobet dem Herrn, alle Heiden är jublande glada, medan Poulencs Un soir de neige är ett sorgestycke där snön – la neige – och vintern representerar andra världskriget, som hade härjat i fem år då Poulenc skrev stycket. Just vintern använder Claude Debussy som metafor för själslig kyla i Trois chansons, i övrigt en hyllning till det vackra fosterlandet Frankrike. ”Fransmännen är onekligen väldigt patriotiska” säger Love Tronner. Vemod och en stilla hotfullhet vilar över Camille Saint-Saëns Calme des nuits, vars poetiska text tonsättaren skrivit själv.

Ensemble Åttas grundidé är att göra musik tänkt för större ensembler med en liten besättning. När de väljer repertoar letar de åtta- eller sexstämmiga stycken som passar för en intim och lekfull tolkning. ”Det kan vara krävande att bära en stämma själv,” säger Love Tronner, ”men det är roligt att både ansvara för sin egen prestation och samtidigt tillsammans se till att den konstnärliga helheten blir som vi vill ha den.”

Text: Anna Hedelius


Musiken

Ungefärliga tider

Livet var stormigt för Camille Saint-Saëns under 1880-talet. En personlig seger var att han på andra försöket valdes in i det lärda sällskapet Institut de France 1881. Första gången snuvades han på platsen av ständige rivalen Jules Massenet. Senare samma år beslutade han sig för att överge sin fru efter tre olyckliga år tillsammans. Äktenskapet var problemfyllt från början och dessutom hade paret på kort tid mist båda sina barn i sjukdom och olycka. Han kämpade för att vinna erkännande som operakompositör, vilket han också lyckades med, men drabbades hårt av sin mors bortgång 1888 och led därefter i flera år av svår depression och sömnproblem.

Mot en så dyster bakgrund ter sig Calme des nuits, ett av två körstycken som gavs ut tillsammans 1882, kanhända märkligt optimistiskt. Texten, med okänt ursprung, berättar om enkla, världsliga njutningar: nattens stillhet och de oräkneliga världarna som glimrar på ett mörkt himlavalv, solens klara strålar och dagens glädjeljud som väcker förnöjsamhet. Verket skrevs med amatörensembler i åtanke men är icke desto mindre krävande och nyansrikt och musiken följer texten på ett nästan programmatiskt sätt; lugnt om natten och mer livligt på dagen.

Elegant och tilltalande musik döljer sig i ett häfte utgivet 1882 med den anspråkslösa rubriken ”Deux chœurs”, två körstycken. Camille Saint-Saëns sirliga harmonik, långa linjer och nästan programmatiska gestaltning av texten döljer ett stråk av vemod som genomsyrar båda stycken. Saint-Saëns, som beundrade Liszts symfoniska dikter, är själv känd för sin programmusik; från Djurens karneval till Danse macabre, flera operor och dessutom den äldsta kända specialskrivna filmmusiken.

Text: David Saulesco

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim