arrow

BRUCKNERS ÅTTA

År 2024 firas 200-årsjubileet för den österrikiske kompositören och organisten Anton Bruckner. I Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen uppmärksammas detta med en konsert där Bruckner-fantasten Manfred Honeck lyfter fram kompositörens åttonde symfoni – den sista som Bruckner själv fullbordade. Den har beskrivits som en summering av alla hans tidigare kompositioner.

Först vid sextio års ålder fick Anton Bruckner uppleva att hans musik möttes med värme från både kritiker och publik, då uruppförandet av hans sjunde symfoni blev en stor succé. Efter alla år av motstånd från det musikaliska etablissemanget, speciellt från Johannes Brahms anhängare i deras strid mot Richard Wagners, kunde Bruckner landa i sig själv och inte bara definieras som anhängare av eller motståndare till den ena eller den andra. Framgången stärkte i hög grad Bruckners bräckliga självförtroende. Tillräckligt för att han med ny beslutsamhet skulle ge sig på vad som blev hans mest omfattande skapelse, Symfoni nr 8. Under de tre kommande åren komponerades den dittills längsta av alla symfonier. I dirigenten Hermann Levi tyckte Bruckner sig se en idealisk vapendragare, som bland annat ordnade finansiering för tryckning av symfonierna nummer fyra och sju. Full av tillförsikt skickade Bruckner nu sitt nya mästerverk till Levi, som inte alls förstod sig på symfonin utan avvisade den helt. Tonsättaren hade en olycklig tendens att lyssna väl mycket på andras synpunkter, värdera dem för högt och låta detta gå ut över sig själv. Levis reaktion sände honom in i djup depression, men paralyserad blev han ändå inte. Han påbörjade ett omfattande revisionsarbete, inte bara av den åttonde symfonin som kortades något, utan även flera av de tidigare sågs över.

Veckan före jul 1892 blev det äntligen dags för den fortfarande kolossala symfonins premiär, i Wien där Bruckner hade levt, omstridd och ofta hånad. Hans Richter ledde Wienfilharmonikerna i Musikverein, prestigefyllt så det räckte, och succén var ett faktum. Brahmsfalangens trogna förespråkare, kritikern Eduard Hanslick, tvingades rapportera om stormande bifall och oräkneliga inrop av tonsättaren från publiken, inklusive en ivrigt applåderande Johannes Brahms. En annan kritiker på plats var kompositören Hugo Wolf, som kallade symfonin ”en skapelse av en gigant, som i andlig dimension och magnitud överglänser alla mästarens övriga symfonier”. Den väldiga adagiosatsen, här nummer tre medan scherzot för första gången hos Bruckner är nummer två, ses av många som den absoluta höjdpunkten i hans livsverk. Så tyckte Bruckner själv, och Sveriges Radios Symfoniorkesters förra chefsdirigent Manfred Honeck ansluter sig till den uppfattningen. Verket som helhet betraktar han som kronan bland symfonier, 80 minuters musik som aldrig någonsin känns som så långt. Honeck är tveklöst en av alla tiders främsta Brucknerexperter och en ständig favorit bland kritiker världen över. Ett synnerligen värdigt firande av tonsättarens 200-årsjubileum utlovas.

Text: Gunnar Lanzky-Otto


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot 2024/2025

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Manfred Honeck har sedan mer än 25 år etablerat sig som en av världens ledande dirigenter. Han är chefsdirigent för Pittsburgh symfoniorkester sedan mer än femton år tillbaka och tillsammans har de rönt stora framgångar runt om i USA och Europa. De har bland annat ett nära samarbete med Wiens Musikverein och har uppträtt vid festivaler som BBC Proms, Salzburg, Luzern och Grafenegg. Deras skivinspelningar har hyllats av kritiker och lyssnare och 2018 belönades de med en Grammy Award för Sjostakovitjs Symfoni nr 5 och Barbers Adagio for Strings. Som gästdirigent uppträder han med ledande orkestrar runt om i Europa och USA.

Han har tidigare varit konstnärlig ledare vid Staatsoper Stuttgart där han lett uppsättningar av bland annat Berlioz Trojanerna, Mozarts Idomeneo, Verdis Aida och Wagners Parsifal. Dessförinnan var han chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester mellan 2000 och 2006. Han har gästat operahus som Semperoper Dresden, Komische Oper Berlin, Kungliga Myntteatern i Bryssel och Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han inledde sin karriär som violast i Wienfilharmonikerna och operaorkestern vid Wiener Staatsoper.

Musiken

Ungefärliga tider

I. Allegro moderato
II. Scherzo: Allegro moderato — Trio: Langsam
III. Adagio: Feierlich langsam, doch nicht schleppend
IV. Finale: Feierlich, nicht schnell

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min utan paus

Ingår i följande konsertserier: