arrow

BEETHOVEN 250: EROICAN I FM OCH PÅ PLAY

Konsertmästare Malin Broman leder Sveriges Radios Symfoniorkester i Beethovens hjältesymfoni, ett av portalverken i övergången mellan 1700-talets strama klassicism och den stormande romantiken. Dessutom gör världsartisten Peter Mattei ett gästspel med orkestersånger av Wilhelm Stenhammar och Gustav Mahler.

På grund av den rådande situationen kommer de planerade, större orkesterkonserterna under mars och april månad ersättas av mindre konserter med kammarmusik som direktsänds eller spelas in av Sveriges Radio P2 och livestreamas via Berwaldhallen Play.

Han levde som han lärde, Ludwig van Beethoven. Han var en fri konstnär, inte bunden till något furste- eller kungahov som hans äldre kollegor varit. I hans tredje symfoni från 1804 är den revolutionära andan påtaglig. Från början hade Beethoven tänkt tillägna symfonin Napoleon, men han ändrade sig tvärt och i vredesmod när han fick veta att Napoleon låtit sig krönas till kejsare.

”Nu kommer också han att trampa alla mänskliga rättigheter under sina fötter” skall en upprörd Beethoven ha ropat, i alla fall om man får tro Ferdinand Ries, hans elev och vän som berättat om händelsen. Det var i maj 1804, bara några dagar efter att symfonin blivit klar. I stället för Napoleons namn skrev han Sinfonia Eroica på manuskriptets omslag, ”hjältesymfoni”.

Med det här verket visade Beethoven ett nytt sätt att skriva symfoni: intensivare, längre, mer individualistiskt och okuvligt – heroiskt – än tidigare. På så sätt var han en revolutionär för musiken, och skrev in sig i musikhistorien som den gigant han kommit att bli.

Operasångaren Peter Mattei behöver knappats någon närmare presentation. Han har gjort hyllade framträdanden på operascener och i konsertsalar runt om i världen och räknas till världens främsta sångare. På denna konsert framför han två orkestersånger med drag av både kärlek och naturromantik.
Wilhelm Stenhammar skrev Florez och Blanzeflor för röst och orkester, sitt tredje opus, som tjugoåring på våren 1891. Författaren och litteraturhistorikern Oscar Levertins text är inspirerad på en riddarroman från 1300-talet, en berättelse om prins Flores som räddar sin älskade, den fattiga flickan Blanzeflor, från Babylons konung som köpt henne som slav. Texten är vemodig, även i de lyckliga verserna, och likaså vilar det ett bitterljuvt stråk över den elegant orkestrerade musiken.

Textsamlingen Des Knaben Wunderhorn med tyska folksånger och sagor blev oändligt populär i den tyskspråkiga världen på 1800-talet. Gustav Mahler tonsatte flera av texterna, både som enskilda sånger med piano- eller orkesterackompanjemang, och även invävda i några av hans symfonier. Till sångcykeln Lieder eines fahrenden Gesellen, en vandrande gesälls sånger, skrev han dock själv också texterna.

I den andra sången, Ging heut’ Morgen über’s Feld, betraktar vandraren världen runt omkring och konstaterar: ”Är det inte en vacker värld?” Kanske klingar de orden falskt i oroliga tider som dessa, men bortom isolering och pandemi väntar – tack och lov – fortfarande en vacker värd på oss där utanför.

Text: David Saulesco och Christina Hedlund


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER
Skriv ut

Programändring av ordinarie inställd konsert (Med anledning av Regeringens beslut om att begränsa offentliga evenemang till max 500 personer är konserten inställd)

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är känd i hela världen som en av Europas mest mångsidiga orkestrar med spännande, mångfasetterad repertoar och ständig strävan efter att bryta ny mark. Orkesterns högklassiga musicerande liksom samarbeten med världens främsta tonsättare, dirigenter och solister har belönats med otaliga priser och lovord.

Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, känslighet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!

Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Sedan dess har orkesterns konserter sänts i Sveriges Radio. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967.

Genom åren har orkestern haft många framstående chefsdirigenter varav två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, sedermera utnämnts till orkesterns hedersdirigenter, inklusive Valery Gergiev som gästat orkestern åtskilliga gånger och är medgrundare till Östersjöfestivalen.

Vintern 2019–2020 gjorde barytonen Peter Mattei sin första Wozzeck, titelrollen i Alban Bergs opera, på Metropolitan i New York. I januari 2020 framförde han också Schuberts Winterreise tillsammans med pianisten Lars-David Nilsson på Carnegie Hall i New York. Samma duo var förra säsongen på en hyllad nordisk turné med Winterreise vilket resulterade i såväl en skivinspelning som en tv-version för SVT.

Förra säsongen framträdde Peter med titelrollen i Mozarts Don Giovanni på både Metropolitan och på Wiener Staatsoper. Det var också som Don Giovanni han fick sitt internationella genombrott, i Peter Brooks produktion i Aix-en-Provence, och han har gjort flera bejublade framträdanden i rollen sedan dess på scener som Kungliga Operan, Scottish Opera, Opéra National de Paris och Teatro alla Scala.

Våren 2013 gjorde Peter Mattei en sensationell rolldebut som Amfortas i Wagners Parsifal på Metropolitan i New York. Säsongen efter gjorde han ytterligare succé i Wagnerfacket, då han sjöng Wolfram i Tannhäuser på Staatsoper Berlin. Bland hans många andra roller kan nämnas greven i Figaros bröllop, titelrollen i Billy Budd, Don Fernando i Fidelio och Pentheus i Daniel Börtz Backanterna i Ingmar Bergmans regi på Kungliga Operan.

Musiken

Ungefärliga tider

 

I början av oktober 1802 skrev Beethoven det så kallade Heiligenstadt-testamentet, ett djupt pessimistiskt brev till sina bröder om bland annat sina självmordstankar, sin djupa depression men också viljan att fullborda sitt konstnärliga öde. Liksom tidigare, och även senare, tog han sig ur depressionen genom arbete och de följande åren blev en av Beethovens mest produktiva perioder. Han började snart att skissa på en symfoni i Ess-dur, arbetade framför allt på det under sommaren året därpå och till slut uruppfördes symfonin 1805.

En av orsakerna till att Beethovens Symfoni nr 3 i Ess-dur snabbt blev en av hans mest populära var det nya, djärva tonspråket och dess utvidgade omfång, både känslomässigt och spelmässigt. Men även verkets bakgrund har bidragit. Historien om hur Beethoven skall ha slitit av titelbladet med dedikationen till Napoleon har alltid fascinerat. Beethovens elev, Ferdinand Ries, har berättat hur mästaren rev sönder dedikationen i raseri när han fick veta att Napoleon utropat sig till kejsare.

Sann eller inte ger historien i alla fall en bild av Beethovens identitet och revolutionära patos. Napoleon hade förkroppsligat den franska revolutionens ideal men avslöjade sig nu som en simpel, makthungrig uppkomling. Från den utgångspunkten kan vi också närma oss Eroicasymfonin, inte som programmusik utan dess känslomässiga eller till och med idémässiga innehåll. Den andra satsen blir då inte en sorgmarsch över någon konkret person utan över svikna ideal. När partituret trycktes 1820 kallades den ”Heroisk symfoni, komponerad för att högtidlighålla minnet av en stor man”.

De två första symfonierna skrev Beethoven i Haydns och Mozarts anda, men med den tredje införde Beethoven något nytt. Han tar det största utvecklingssprånget i sitt skapande; inte bara upplägget är nytt och djärvt utan hela tonspråket, instrumentationen, till och med temanas utformning och inbördes relationer innebar något nytt. Verket sjuder av energi, en framåtriktad rörelse, inte minst i yttersatserna.

Text: Claes H Cnattingius

Kort om tonsättaren: Ludwig van Beethoven

Född: 17 december 1770, Bonn, Tyskland

Död: 26 mars 1827, Wien, Österrike

Verk i urval: Nio symfonier, fem pianokonserter, Violinkonsert D-dur, Fidelio, Missa Solemnis, 16 stråkkvartetter och välkända pianostycken som Für Elise, Månskenssonaten och Apassionata.

Pionjären: Beethoven var den förste att använda såväl piccolan som trombonen i en symfoniorkester. Han var också den förste att imitera en vaktel, en gök och en näktergal i en och samma romantiska symfoni, nämligen Pastoralsymfonin.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min inkl. paus

UPPTAKT: Fredag 20 mars med Eric Schüldt som berättar om den sista av de tre konserterna han valt ut för sin egen konsertserie, om mötet med det okända som uppstår i konsertsalen – och om Beethoven. Eric Schüldt skulle ursprungligen ha hållit i Upptakt i samband med att konserten skulle ges på lördagen den 21 mars i Berwaldhallen. I samband med coronavirusets utbrott och därmed förändrade förutsättningar, spelades Schüldts Upptakt  in fredagen den 20 mars i Berwaldhallen och finns att ta del av på Berwaldhallen Play.

Här kan du följa  Sveriges Radio Berwaldhallens senast uppdaterade information om Coronaviruset

Ingår i följande konsertserier: