arrow

BACHS MAGNIFICAT

Bachs tonsättning av Marias lovsång är ett av två mästerliga barockverk på denna konsert. Om hans Magnificat representerar den erfarne tonsättarens säkra hand så är Händels Dixit Dominus ett exempel på ett ystert och yvigt ungdomsverk, utan att för den skull sakna vare sig tjuskraft eller konstnärlig kvalitet.

Jonathan Harvey sökte och omfamnade gärna det senaste inom musikelektronik och banbrytande tekniker men återvände alltid till att skriva för den mänskliga rösten. I det stämningsfulla och stillsamma körstycket Plainsongs for Peace and Light är det som att han utforskar hantverket och går tillbaka till en grundläggande, sakral a cappella-sång.

Den här gamla kyrkosången kallas ’plainsong’ eller ’plainchant’ på engelska och är en form som Harvey var väl förtrogen med efter att ha sjungit i gudstjänsten två gånger om dagen som gosskorist vid Saint Michael’s College i Tenbury. I detta verk flätar han samman tre sådana kyrkosånger i en tät, polyfonisk väv av stämmor som tycks stiga upp mot himlen. Plainsongs for Peace and Light blev det sista verk Harvey färdigställde innan han gick bort 2012.

För Johann Sebastian Bach var adventstiden något av en välkommen respit då han som kyrkomusiker i Leipzig inte avkrävdes nya kantater varje söndag. Vad ägnade han sig åt då? Att skriva musik förstås. Bach passade på att komponera i större format, som 1723 då han uruppförde två nyskrivna verk på juldagen.

Det ena var Magnificat med text från Lukasevangeliet, Marias lovsång till den havande Elisabet som väntade det barn vi nu känner som Johannes döparen. Magnificat i Ess-dur utgjordes av tolv satser, ursprungligen kompletterade med ytterligare fyra för att knyta verket närmare julen. Senare tog Bach bort julsatserna, ändrade instrumenteringen och ändrade tonarten till D-dur, evighetens tonart, som också klingade bättre i stråket och trumpeterna.

Den unge Georg Friedrich Händel beskrevs av sin samtid som en ganska tråkig tonsättare av ändlösa ”airs” och kantater, visserligen harmoniskt korrekta men mer eller mindre smaklösa. Men efter att Händel började tjänstgöra som violinist i operakapellet i Hamburg kunde den inspirerade unge mannen lägga konsten att skriva melodier till sina färdigheter. Han skrev sina första operor i Hamburg i tjugoårsåldern, innan han bestämde sig för att åka till Italien år 1706.

Säkerligen lockade den italienska operatraditionen, men Händel hamnade så småningom i Rom som styrdes av prästerskapet och där var operor bannlysta. Genom kontakter kom han dock snart in i den bildade kretsen runt kardinalen och konstmecenaten Ottoboni, där såväl Corelli som Scarlatti figurerade, och där det gavs tillfälle skriva sakral musik.

I april 1707 slutförde han kantaten Dixit Dominus med text från Psaltaren skrivet för för fem solister, femstämmig kör och fem stråkstämmor. Kantaten har, inte orättfärdigt, kallats något av det mest spektakulära och uttrycksfulla som skrivits under barocken. Dixit Dominus är ett verk där en virtuos 22-åring visade vad han gick för.

Text: Karin Ekedahl


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot RADIOKÖREN
Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträder Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik, något som fortfarande är en viktig ledstjärna för kören.

Den hyllade lettiske dirigenten Kaspars Putniņš är chefsdirigent för Radiokören från och med säsongen 2020–2021. Han är även konstnärlig ledare och chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör och har varit permanent dirigent för Lettiska radions kör sedan 1994. Putniņš är en van uttolkare av såväl renässansens polyfona körverk som romantikens starka känsloyttringar men framför allt är han en driven främjare av enastående samtida körmusik. Genom nära samarbeten med en rad olika nordiska och baltiska tonsättare har han bidragit till att sätta en hög standard för framföranden och inspelningar av nyskrivna körverk.

Som gästdirigent samarbetar han med exempelvis RIAS kammarkör, Nordtyska radions kör Hamburg, DR Vokalensemblet, BBC Singers, Tokyo Cantat och Nederländska radions kör. Han har uppfört verk av tonsättare som Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Toivo Tulev, Lasse Thoresen och Gavin Bryars och varit drivande i olika sceniska projekt där hans körsångare samarbetar med skådespelare och visuella konstnärer. Han har gjort hyllade skivinspelningar som exempelvis verk av Schnittke och Pärt med Estlands filharmoniska kammarkör på ett album som belönats med både en Gramophone Award och Diapason d’Or.