arrow

SIR ANDRÁS SCHIFF TOLKAR MOZART

En av världens främsta pianister, Sir András Schiff, gästar Berwaldhallen som både solist och dirigent. Han sitter vid flygeln i Mozarts tjugosjunde pianokonsert, den sista tonsättaren själv framförde som pianist. Dessutom leder Schiff Radiosymfonikerna och Radiokören i Schuberts innerliga Mässa Ess-dur. Ett verk som bär på inspiration från såväl Mozart som Schuberts idol, Beethoven.

Fredagens konsert den 30 september sänds direkt i Sveriges Radio P2 och med bild på Berwaldhallen Play med start kl 19.00.

Mångfaldigt prisbelönade Andras Schiff, specialiserad på Mozart och Schubert, dirigerar och är pianosolist i denna unika konsert, i vilken vi får höra storslagna verk som Wolfgang Amadeus Mozart respektive Franz Schubert komponerade strax innan de gick bort.

Såväl Mozarts Pianokonsert nr 27 B-dur som Schuberts Mässa Ess-dur skapades av tonsättare som skrev i skuggan av förestående död. Mozart avled på dagen elva månader efter uruppförandet, och den dödsmärkte Schubert dog ett knappt halvår efter att sin sista sommar i livet ha skrivit sin största, mest omfattande mässa. Verket uruppfördes året därpå, med brodern Ferdinand som dirigent.

Under arbetet med sin 27:e pianokonsert – så avklarnad, så beskuggad av melankoli – skriver Mozart ett brev av vilket framgår att han redan tycks betrakta livet i imperfekt: ”Livet var dock så skönt.” (Det kan påminna om Gustav Frödings ord i livets slutskede: ”Jag minns att jag en gång tyckte att det var vackert.”) En vecka efter urpremiären återanvände Mozart rondotemat när han tonsatte dikten Sehnsucht nach dem Frühling.

Wolfgang Amadeus Mozart – Wiens mest firade pianist – brukade uruppföra sina pianokonserter på abonnemangstillställningar där han framträdde som både solist och dirigent. Med sina sammanlagt 27 pianokonserter förfinade han genren till en tidigare aldrig uppnådd nivå; hans pianokonserter blev efter hand så storslagna att de i mångt och mycket närmade sig den gängse symfoniska formen.

Schubert beundrade Mozart och skrev apropå Trollflöjten: ”Trolltonerna från Mozarts musik visar oss en väg från det här livets grådask mot ett klart, vackert fjärran, som vi med tillförsikt får hoppas på.” I sin sista mässa har Schubert dock kastat loss från wienklassicismen; han bryter med genrens etablerade former och stävar iväg mot nya horisonter.

Radiokören har en överordnad roll i mässan. Som solister hör vi  sopranen Johanna Wallroth, som på kort tid har etablerat sig som ett av de främsta svenska sångarstjärnskotten, den hyllade tyska mezzon Marie Henriette Reinhold, tenoren Joel Annmo – under hösten aktuell i La Traviata på Kungliga Operan och tenoren Julian Prégadien – som lovordats för sina inspelningar av Schuberts sångcykler, samt den flerfaldigt prisbelönade barytonen Jóhann Kristinsson.

Text: Björn Gustavsson


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot RADIOKÖREN

dot 2022/2023

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

&

Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.

Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.

Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.

Den ungerskfödde Sir András Schiff är känd världen över som en av vår tids främsta pianister, och han verkar också som dirigent, pedagog och föreläsare. Sedan år 2001 är han brittisk medborgare och år 2014 adlades han för sina musikaliska meriter. Han har framträtt världen över med världens främsta dirigenter och ensembler, men numera agerar han i regel själv dirigent vid sina konserter. Bland Schiffs många utmärkelser kan bland annat nämnas Léonie Sonning-priset och Internationella Mozartstiftelsens gyllene Mozartmedalj. Sedan 1997 är Schiff exklusiv artist hos ECM, där han bland annat har spelat in en komplett inspelning av Beethovens pianosonater, Johann Sebastian Bachs partitor, Goldbergvariationerna och Das Wohltemperierte Klavier samt Brahms pianokonserter med Orchestra of the Age of Enlightenment. År 2017 publicerade Schiff boken Musik kommt aus der Stille, med essäer och diskussioner med journalisten Martin Meyer.

Malin Broman är första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 2008. Under åren 2015–2020 var hon konstnärlig ledare för Musica Vitae, med vilka hon uruppförde över 20 verk och gjorde åtskilliga inspelningar och turnéer. 2019 efterträdde hon Sakari Oramo som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens Kammarorkester.

Som gästande konsertmästare har hon spelat med bland andra Londons Symfoniorkester, Mahler Chamber Orchestra och Philharmonia-orkestern. Som solist och musikalisk ledare har hon uppträtt med bland andra Tapiola Sinfonietta, Nordiska Kammarorkestern, Trondheim-solistene och australiska ACO Collective. Hon har uppträtt som solist med bland andra Göteborgs Symfoniker, Copenhagen Phil, BBC Skotska Symfoniorkester, Academy of St Martin in the Fields och Sveriges Radios Symfoniorkester, med dirigenter såsom Neeme Järvi, Andrew Manze och Daniel Harding.

De senaste åren har hon uruppfört solokonserter av Daniel Börtz, Britta Byström, Andrea Tarrodi och Daniel Nelson. Hon har gjort mer än 30 skivinspelningar, bland dem Carl Nielsens och Britta Byströms violinkonserter. Nyligen släpptes en skiva med verk av Laura Netzel, samt Stockholm Diary inspelad med Mellersta Österbottens Kammarorkester. Hennes inspelning av Mendelssohns dubbelkonsert med Simon Crawford-Phillips och Musica Vitae nominerades 2019 till en Grammy Award.

Våren 2020 uppmärksammades hennes inspelning av Mendelssohns stråkoktett, där hon spelade alla instrument och stämmor själv. Ytterligare två inspelningar i samma anda har följt: Britta Byströms oktett A Room of One’s Own, samt Johan Halvorsens Passacaglia inspelad med Radiosymfonikernas solokontrabasist Rick Stotijn.

2001 grundade hon Change Music Festival i Kungsbacka. Hon är även medgrundare av Kungsbacka Pianotrio som givit mer än 700 konserter världen över, och Stockholm Syndrome Ensemble som består av några utav Europas bästa kammarmusiker.

Sedan 2008 är Malin Broman ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. 2019 mottog hon H.M. Konungens medalj av 8:e storleken för sina betydande insatser inom svenskt musikliv. Hon är även violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut. Av Järnåkerfonden lånar hon en Stradivarius-violin från 1709 och en Bajoni-viola från 1861.

&

Den svenska sopranen Johanna Wallroth utbildade sig först till dansare på Kungliga Svenska Balettskolan, men kom senare att fokusera på röststudier och tog examen från Universität für Musik und darstellende Kunst i Wien. Wallroth blev internationellt känd när hon vann första pris i den prestigefyllda Mirjam Helin International Singing Competition 2019 och två år senare mottog det eftertraktade Birgit Nilsson-stipendiet. Som Klassiska artisten i P2 säsongerna 2022/23 och 2023/24 medverkade Wallroth i ett flertal konserter med Sveriges Radios Symfoniorkester i en bred repertoar, från Alban Bergs Sju tidiga sånger med chefsdirigent Daniel Harding till Mozart-arior med Martin Fröst och Franz Schuberts Mässa Ess-dur med András Schiff.

Säsongen 2023/24 innefattade för Wallroth bland annat även en Europaturné med Mahlers fjärde symfoni tillsammans med Klaus Mäkelä och Oslo-Filharmonien, och Mahlers åttonde symfoni i debuten med Orchestre de Paris under ledning av Daniel Harding. Med Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester har hon tidigare turnerat med Mahlers fjärde symfoni. Säsongen innebar även debuter med DR-Symfoniorkestret i Debussys La demoiselle elué under ledning av Barbara Hannigan samt scendebuter på både Opéra de Rouen och Glyndebourne. Från och med hösten 2023 är Wallroth en del av BBC Radio 3 New Generation Artist Scheme.

Säsongerna 2020/21 och 2021/22 framträdde Wallroth på Wiener Staatsoper, bland annat som Barbarina i en livestreamad föreställning av Figaros bröllop under chefsdirigent Philippe Jordan, samt som Giannetta i Kärleksdrycken, En röst från himlen i Don Carlos och Ida i Läderlappen, samtliga under ledning av Bertrand de Billy. Säsongen 2022/23 debuterade hon på Drottningholmsteatern under teaterns operafestival, som Leocasta i Vivaldis Il Giustino under George Petrou. Samma säsong debuterade hon på Opernhaus Zürich i en balettuppsättning koreograferad av Christian Spück efter Monteverdis madrigaler med dirigenten Christoph Koncz.

Marie Henriette Reinhold har uppträtt som solist med bland andra Orchestre des Champs-Élysées, Gewandhausorchester Leipzig, Concerto Köln och Il Giardino Armonico samt med körer som Collegium Vocale Gent, Münchener Bachchor och Kammerchor Stuttgart. Bland operarollerna kan nämnas Grevinnan i Albert Lortzings Tjuvskytten, Fricka i Wagners Rhenguldet, Cornelia i Händels Julius Caesar och tredje damen i Mozarts Trollflöjten. Hon har uppträtt vid Bayreuth-festivalen flera gånger, bland som Grimgerde i Wagners Valkyrian. Hon medverkar på ett flertal inspelningar från olika skivbolag, bland annat i Haydns Stabat Mater med Kammerchor Stuttgart och Frieder Bernius, Bachs Johannespassion under ledning av Peter Schreier och Matteuspassionen med Hans-Christoph Rademann.

Tenoren Julian Prégardien är framgångsrik såväl som på konsertscenen som på operascenen, och har deltagit i ansedda festivaler som Schleswig-Holstein festival, Salzburgfestivalen och Festival d’Aix-en-Provence och i operahus som exempelvis Bayerische Staatsoper, Staatsoper Berlin och Staatsoper Hamburg. Innevarande säsong medverkar han bland annat i konserter med Concertgebouworkest Amsterdam med Klaus Mäkelä i Mozarts Requiem, med Wiener Philharmoniker och dirigenten Franz Welser-Möst i Bachs Matteuspassion och med Gewandhausorchester Leipzig och Andreas Reize i Bachs Johannespassion. Prégardien är även verksam som pedagog och är professor vid Hochshule für Musik und Theater i München. Han har ett exklusivt kontrakt med skivbolaget Alpha Classics och bland hans inspelningar kan nämnas en flerfaldigt prisbelönt inspelning av Schumanns Dichterliebe och ett album med Schuberts Winterreise.

Tenoren Joel Annmo har mottagit ett flertal priser och utmärkelser, såsom Birgit Nilsson-stipendiet och Luciano Pavarotti Award för bästa manliga röst i Viotti Music Competition i Italien. Annmo har medverkat I ett stort antal uppsättningar vid Kungliga Operan, bland annat kan nämnas Tamino i Mozarts Trollflöjten, Lenskij i Tjajkovskijs Eugen Onegin, Rinuccio i Puccinis Gianni Schicchi och huvudrollen i Bernsteins Candide. Andra engagemang inkluderar bland annat roller som Jamie i Bjarnasons Brothers vid Danska Nationaloperan och Belmonte i Mozarts Die Entführung aus dem Serail vid Stadttheater Bremerhaven. Som konsertsolist har han bland annat framträtt i Hamburg och Nürnberg, och på svenska konsertscener återkommande sjungit i bland annat Mozarts Requiem och Bachs Magnificat. Under hösten 2022 medverkar Annmo i Kungliga Operans uppsättning av Verdis La Traviata, i rollen som Alfredo Germont.

Barytonen Jóhann Kristinsson kommer denna säsong att gästa bland andra Philharmonisches Staatsorchester Hamburg i Brahms Requiem och Islands Symfoniorkester i Mahlers Lieder eines fahrenden Gesellen. På Staatsoper Hamburg kommer han att medverka i uppsättningar av Donizettis Don Pasquale och han medverkar också i Haydns Årstiderna tillsammans med Bachakademie Stuttgart. Kristinsson har mottagit ett flertal priser, såsom juryns pris från Wiener Musikverein och han erhöll första pris i prestigefyllda Stella Maris Vocal Competition 2019. 2018 utnämndes han till årets mest lovande unga musiker i Icelandic Music Awards och året innan vann han publikens pris vid International Vocal Competition Das Lied i Heidelberg. Han har uppträtt vid festivaler som Oxford Lieder Festival och Dresdner Musikfestspiele och med dirigenter som Pier Giorgio Morandi, Bertrand de Billy, Kent Nagano och Herbert Blomstedt. Han har studerat för Bergþór Pálsson på Island och därefter vid Hanns Eisler School of Music i Berlin.

&

Marc Korovitch är chefsdirigent för Paris ungdomskör, Jeune chœur de Paris, och arbetar regelbundet med bland andra Franska radions kör och den framstående franska kören Accentus. Med SWR Vokalensemble har han bland annat spelat in Ravels Daphnis och Chloé och framfört Berlioz Romeo och Julia, även tillsammans med NDR Chor. 2017 deltog Korovitch och kören Accentus vid invigningen av det nya konserthuset La Seine Musicale i Paris. Han uppträder vid festivaler runt om i världen som Mozartwoche i Salzburg, Festival de Radio-France i Montpellier, Mostly Mozart Festival i New York och Recontres Musicales i Évian i Frankrike.

Musiken

Ungefärliga tider

Mozart slutförde sin Pianokonsert nr 27 i B-dur i januari 1791, under sitt sista levnadsår. Mycket tyder dock på att verket påbörjades flera år tidigare. Under sina första år i Wien behövde Mozart behaga den kräsna Wienpubliken både som kompositör och som musiker, men nu var han sedan länge förbi det stadiet och rörde sig inte lika frekvent på stadens musikscener. Hans sista pianokonsert är mogen, intim och musikalisk till sin karaktär, snarare än virtuos och publikfriande som många av hans tidigare konserter. Dessutom innehåller den djärvare harmonik och tonaliteten blickar framåt.

Första satsen är något återhållsam och pianot intar en nästan kammarmusikalisk roll, mer än en solistisk. Andra satsen går i Ess-dur med ett enkelt och okomplicerat, nästan barnsligt, tema. Hela satsen andas eftertänksamhet. Tredje och sista satsen är mer utåtriktad än de tidigare och satsens ledmotiv återfinns i sången Sehnsucht nach dem Frühling, en barnvisa om längtan efter våren som Mozart gav ut kort efter pianokonserten. Här i Sverige känner vi igen sången under namnet Kom hör min vackra visa med svensk text av Zacharias Topelius.

Mozart själv uruppförde solokonserten i Wien i mars 1791. Musikhistorikern Alfred Einstein kommenterade senare verket innerlighet med orden att ”det var inte i hans Requiem som han sade sina sista ord, utan i denna konsert.” Mozart själv visste givetvis inte att den här pianokonserten skulle bli hans sista, eller att han inte skulle få uppleva en ny vår.

Text: Nina Sandell

Franz Schuberts sista mässa markerar ett tydligt uppbrott från genrens gängse tonspråk. I detta expressiva, sköra, mångfacetterade verk möter vi en musikalisk fritänkare som söker nya vägar. Sannolikt medveten om att döden närmade sig tonsatte Schubert – likt Mozart sitt Requiem – en mässa som i sin nervigt snabbrörliga stil nog inkluderar åtskilligt av kompositörens egen vånda. Dirigenten Nikolaus Harnancourt skrev efter en instudering av mässan: ”Denna musik är inte ett utslag av from tillgivenhet utan snarare av Schuberts hängivna försök att komma till rätta med döden.”

Mässa nr 6 Ess-dur är Schuberts längsta och mest omfångsrika. I sin konsertaktiga form kan den påminna om Beethovens Missa Solemnis. Homofoniska partier växlar med polyfoniska, solistiska sånginslag underordnas de dominerande körpartierna. Efter en relativt återhållen Kyrie-sats följer ett rikhaltigt, expansivt Gloria med branta skalor där åhöraren nästintill kastas mellan himmel och jord. Fugorna i Gloria- och Credo-satserna är ovanligt långa. Sanctus-satsen har mer prägel av ödmjuk bön än av traditionsenlig lovsång i kolossalformat. Det sorgesamma inledningsmotivet i den avslutande Agnus Dei-satsen skulle Schubert återkomma till i sången Der Doppel-Gänger, postumt inkluderad i volymen Schwanengesang. Agnus Dei-satsen är verkets mest polyfona och rikast orkestrerade, fylld av komplexa spänningar, men i sluttakterna kurar musiken ihop sig – som i plötslig tillförsikt.

Uruppförandet av Ess-dur-mässan ägde rum i Heliga Trefaldighets-kyrkan i Wien året efter tonsättarens död. Dirigent var brodern Ferdinand. Mässan föll sedan i glömska, men tack vare Johannes Brahms kom den i tryck 1866, och lovordades därefter av en tysk musiktidning, som ansåg att Schubert genom att lösgöra sig från dåtidens konventioner här beträdde jungfrulig mark.

Schuberts konsertanta Ess-dur-mässa, fylld av subtil klangkänsla och djärv harmonik, sprängde gängse liturgiska ramar. På område efter område (symfonierna, stråkkvartettrna, pianosonaterna, sångerna) överskred Schubert etablerade former – röjde väg för de subjektiva uttrycksformer som inom kort grundligt skulle komma att förändra det europeiska musiklandskapet.

Text: Björn Gustavsson

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim 10 min inkl. paus