arrow

SIR ANDRÁS SCHIFF TOLKAR MOZART

En av världens främsta pianister, Sir András Schiff, gästar Berwaldhallen som både solist och dirigent. Han sitter vid flygeln i Mozarts tjugosjunde pianokonsert, den sista tonsättaren själv framförde som pianist. Dessutom leder Schiff Radiosymfonikerna och Radiokören i Schuberts innerliga Mässa Ess-dur. Ett verk som bär på inspiration från såväl Mozart som Schuberts idol, Beethoven.

Fredagens konsert den 30 september sänds direkt i Sveriges Radio P2 och med bild på Berwaldhallen Play med start kl 19.00.

Mångfaldigt prisbelönade Andras Schiff, specialiserad på Mozart och Schubert, dirigerar och är pianosolist i denna unika konsert, i vilken vi får höra storslagna verk som Wolfgang Amadeus Mozart respektive Franz Schubert komponerade strax innan de gick bort.

Såväl Mozarts Pianokonsert nr 27 B-dur som Schuberts Mässa Ess-dur skapades av tonsättare som skrev i skuggan av förestående död. Mozart avled på dagen elva månader efter uruppförandet, och den dödsmärkte Schubert dog ett knappt halvår efter att sin sista sommar i livet ha skrivit sin största, mest omfattande mässa. Verket uruppfördes året därpå, med brodern Ferdinand som dirigent.

Under arbetet med sin 27:e pianokonsert – så avklarnad, så beskuggad av melankoli – skriver Mozart ett brev av vilket framgår att han redan tycks betrakta livet i imperfekt: ”Livet var dock så skönt.” (Det kan påminna om Gustav Frödings ord i livets slutskede: ”Jag minns att jag en gång tyckte att det var vackert.”) En vecka efter urpremiären återanvände Mozart rondotemat när han tonsatte dikten Sehnsucht nach dem Frühling.

Wolfgang Amadeus Mozart – Wiens mest firade pianist – brukade uruppföra sina pianokonserter på abonnemangstillställningar där han framträdde som både solist och dirigent. Med sina sammanlagt 27 pianokonserter förfinade han genren till en tidigare aldrig uppnådd nivå; hans pianokonserter blev efter hand så storslagna att de i mångt och mycket närmade sig den gängse symfoniska formen.

Schubert beundrade Mozart och skrev apropå Trollflöjten: ”Trolltonerna från Mozarts musik visar oss en väg från det här livets grådask mot ett klart, vackert fjärran, som vi med tillförsikt får hoppas på.” I sin sista mässa har Schubert dock kastat loss från wienklassicismen; han bryter med genrens etablerade former och stävar iväg mot nya horisonter.

Radiokören har en överordnad roll i mässan. Som solister hör vi  sopranen Johanna Wallroth, som på kort tid har etablerat sig som ett av de främsta svenska sångarstjärnskotten, den hyllade tyska mezzon Marie Henriette Reinhold, tenoren Joel Annmo – under hösten aktuell i La Traviata på Kungliga Operan och tenoren Julian Prégadien – som lovordats för sina inspelningar av Schuberts sångcykler, samt den flerfaldigt prisbelönade barytonen Jóhann Kristinsson.

Text: Björn Gustavsson


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot RADIOKÖREN dot 2022/2023
Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiosymfonikerna, är kända som en av Europas mest allsidiga orkestrar. De har en bred och spännande repertoar och ligger hela tiden i framkant. Orkestern har mottagit ett flertal utmärkelser och uppskattas för sin stora musikaliska bredd, men även för sina samarbeten med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister.

Radiosymfonikerna har sedan 1979 varit knutna till Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen. Förutom publiken på plats i Berwaldhallen, når orkestern många lyssnare via radion och digitala medier, samt genom sitt samarbete med EBU. Konserter strömmas även regelbundet via Berwaldhallen Play och sänds av Sveriges Television, vilket ger publiken ännu fler möjligheter att njuta av en av världens främsta orkestrar.

”Orkestern känner stor ödmjukhet inför musiken och har en underbar känsla för musikalisk inlevelse och kreativitet”, enligt Daniel Harding, Radiosymfonikernas chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig dirigerat en konsert där orkestern inte har spelat med livet som insats!”

Radioorkestern grundades för första gången 1925 i samband med de första radioutsändningarna i Sverige. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Orkestern har under åren haft flera framstående chefsdirigenter. Två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har senare utnämnts till hedersdirigenter.

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.

Den ungerskfödde Sir András Schiff är känd världen över som en av vår tids främsta pianister, och han verkar också som dirigent, pedagog och föreläsare. Sedan år 2001 är han brittisk medborgare och år 2014 adlades han för sina musikaliska meriter. Han har framträtt världen över med världens främsta dirigenter och ensembler, men numera agerar han i regel själv dirigent vid sina konserter. Bland Schiffs många utmärkelser kan bland annat nämnas Léonie Sonning-priset och Internationella Mozartstiftelsens gyllene Mozartmedalj. Sedan 1997 är Schiff exklusiv artist hos ECM, där han bland annat har spelat in en komplett inspelning av Beethovens pianosonater, Johann Sebastian Bachs partitor, Goldbergvariationerna och Das Wohltemperierte Klavier samt Brahms pianokonserter med Orchestra of the Age of Enlightenment. År 2017 publicerade Schiff boken Musik kommt aus der Stille, med essäer och diskussioner med journalisten Martin Meyer.

Malin Broman är första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester och en internationellt efterfrågad solist med gästspel hos bland andra Academy of St Martin in the Fields, BBC Scottish Symphony Orchestra, Sjællands Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker. Mellan åren 2015 och 2020 var hon konstnärlig ledare för Musica Vitae och hon efterträdde hösten 2019 Sakari Oramo som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens kammarorkester. Hon har även verkat som solist/musikalisk ledare vid konserter med Tapiola Sinfonietta, Scottish Ensemble, Nordic Chamber Orchestra, Västerås Sinfonietta, Trondheim Soloists, Lapland Chamber Orchestra och australiska ACO Collective.

Broman har de senaste åren uruppfört violinkonserter av Britta Byström, Andrea Tarrodi och Daniel Nelson. Hon har gjort fler än 30 skivinspelningar, bland dem Carl Nielsens och Britta Byströms violinkonserter. Hennes inspelning av Mendelssohns dubbelkonsert för violin och piano med Musica Vitae och Simon Crawford-Phillips Grammynominerades 2019. Hon har även gjort ett antal inspelningar med sin hyllade ensemble Kungsbacka Pianotrio, som gett mer än 700 konserter världen över och grundat Change Music Festival.

Bland Malin Bromans senaste inspelningar kan nämnas ett album med musik av Laura Netzel, samt en inspelning med Mellersta Österbottens kammarorkester, Stockholm Diary, med verk av bland annat Salonen och Stravinsky. Våren 2020 gjorde hon i form av programkonceptet Malin Broman x 8 en uppmärksammad filmad inspelning där hon spelar samtliga åtta stämmor i Felix Mendelssohns stråkoktett. Stycket kräver normalt åtta musiker, men i filmen spelar Malin Broman alltså fyra fioler, två altfioler och två celli. Hon har sedan följt upp denna filmade inspelning med två ytterligare enligt liknande koncept, A Room of One´s Own to Malin Broman x 8 by Britta Byström, samt en inspelning tillsammans med Radiosymfonikernas solokontrabasist Rick Stotijn.

Sedan 2008 är Malin Broman ledamot i Kungl. Musikaliska akademien. Hon är även violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut. Våren 2019 mottog hon H.M. Konungens medalj av 8:e storleken för sina betydande insatser inom svenskt musikliv. Av Järnåkerfonden lånar hon en Stradivarius-violin från 1709 och en Bajoni-viola från 1861.

Den svenska sopranen Johanna Wallroth trädde fram i rampljuset i samband med att hon vann första pris i den prestigefyllda Mirjam Helin International Singing Competition 2019. 2021 mottog hon det eftertraktade Birgit Nilsson-stipendiet. Som Klassiska artisten i P2 säsongerna 2022/23 och 2023/24 medverkar Johanna Wallroth i ett flertal konserter med Sveriges Radios Symfoniorkester i en bred repertoar, från Alban Bergs Sju tidiga sånger med chefsdirigent Daniel Harding till Mozart-arior med Martin Fröst och Franz Schuberts Mässa Ess-dur med András Schiff.

Säsongerna 2020/21 och 2021/22 framträdde på Wiener Staatsoper, bland annat som Barbarina i en livestreamad föreställning av Figaros bröllop under chefsdirigent Philippe Jordan, samt som Giannetta i Kärleksdrycken, En röst från himlen i Don Carlos och Ida i Läderlappen, samtliga under ledning av Bertrand de Billy. Säsongen 2022/23 debuterade hon på Drottningholmsteatern under teaterns operafestival, som Leocasta i Vivaldis Il Giustino under George Petrou. Samma säsong debuterade hon på Opernhaus Zürich i en balettuppsättning koreograferad av Christian Spück efter Monteverdis madrigaler med dirigenten Christoph Koncz.

På hennes konsertrepertoar finns bland annat Mahlers Symfoni nr 4, som hon framfört i Helsingfors med Sakari Oramo och Kungliga Filharmonikerna, och Mozarts Requiem som hon sjungit under ledning av Barbara Hannigan med Franska Radions filharmoniska orkester. Hon har även turnerat med Mahlers fjärde symfoni i Europa tillsammans med Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester.

Johanna Wallroth utbildade sig först till dansare på Kungliga Svenska Balettskolan, men kom senare att fokusera på röststudier och tog examen vid Universität für Musik und darstellende Kunst i Wien.

Marie Henriette Reinhold har uppträtt som solist med bland andra Orchestre des Champs-Élysées, Gewandhausorchester Leipzig, Concerto Köln och Il Giardino Armonico samt med körer som Collegium Vocale Gent, Münchener Bachchor och Kammerchor Stuttgart. Bland operarollerna kan nämnas Grevinnan i Albert Lortzings Tjuvskytten, Fricka i Wagners Rhenguldet, Cornelia i Händels Julius Caesar och tredje damen i Mozarts Trollflöjten. Hon har uppträtt vid Bayreuth-festivalen flera gånger, bland som Grimgerde i Wagners Valkyrian. Hon medverkar på ett flertal inspelningar från olika skivbolag, bland annat i Haydns Stabat Mater med Kammerchor Stuttgart och Frieder Bernius, Bachs Johannespassion under ledning av Peter Schreier och Matteuspassionen med Hans-Christoph Rademann.

Tenoren Julian Prégardien är framgångsrik såväl som på konsertscenen som på operascenen, och har deltagit i ansedda festivaler som Schleswig-Holstein festival, Salzburgfestivalen och Festival d’Aix-en-Provence och i operahus som exempelvis Bayerische Staatsoper, Staatsoper Berlin och Staatsoper Hamburg. Innevarande säsong medverkar han bland annat i konserter med Concertgebouworkest Amsterdam med Klaus Mäkelä i Mozarts Requiem, med Wiener Philharmoniker och dirigenten Franz Welser-Möst i Bachs Matteuspassion och med Gewandhausorchester Leipzig och Andreas Reize i Bachs Johannespassion. Prégardien är även verksam som pedagog och är professor vid Hochshule für Musik und Theater i München. Han har ett exklusivt kontrakt med skivbolaget Alpha Classics och bland hans inspelningar kan nämnas en flerfaldigt prisbelönt inspelning av Schumanns Dichterliebe och ett album med Schuberts Winterreise.

Tenoren Joel Annmo har mottagit ett flertal priser och utmärkelser, såsom Birgit Nilsson-stipendiet och Luciano Pavarotti Award för bästa manliga röst i Viotti Music Competition i Italien. Annmo har medverkat I ett stort antal uppsättningar vid Kungliga Operan, bland annat kan nämnas Tamino i Mozarts Trollflöjten, Lenskij i Tjajkovskijs Eugen Onegin, Rinuccio i Puccinis Gianni Schicchi och huvudrollen i Bernsteins Candide. Andra engagemang inkluderar bland annat roller som Jamie i Bjarnasons Brothers vid Danska Nationaloperan och Belmonte i Mozarts Die Entführung aus dem Serail vid Stadttheater Bremerhaven. Som konsertsolist har han bland annat framträtt i Hamburg och Nürnberg, och på svenska konsertscener återkommande sjungit i bland annat Mozarts Requiem och Bachs Magnificat. Under hösten 2022 medverkar Annmo i Kungliga Operans uppsättning av Verdis La Traviata, i rollen som Alfredo Germont.

Barytonen Jóhann Kristinsson kommer denna säsong att gästa bland andra Philharmonisches Staatsorchester Hamburg i Brahms Requiem och Islands Symfoniorkester i Mahlers Lieder eines fahrenden Gesellen. På Staatsoper Hamburg kommer han att medverka i uppsättningar av Donizettis Don Pasquale och han medverkar också i Haydns Årstiderna tillsammans med Bachakademie Stuttgart. Kristinsson har mottagit ett flertal priser, såsom juryns pris från Wiener Musikverein och han erhöll första pris i prestigefyllda Stella Maris Vocal Competition 2019. 2018 utnämndes han till årets mest lovande unga musiker i Icelandic Music Awards och året innan vann han publikens pris vid International Vocal Competition Das Lied i Heidelberg. Han har uppträtt vid festivaler som Oxford Lieder Festival och Dresdner Musikfestspiele och med dirigenter som Pier Giorgio Morandi, Bertrand de Billy, Kent Nagano och Herbert Blomstedt. Han har studerat för Bergþór Pálsson på Island och därefter vid Hanns Eisler School of Music i Berlin.

&

Marc Korovitch är chefsdirigent för Paris ungdomskör, Jeune chœur de Paris, och arbetar regelbundet med bland andra Franska radions kör och den framstående franska kören Accentus. Med SWR Vokalensemble har han bland annat spelat in Ravels Daphnis och Chloé och framfört Berlioz Romeo och Julia, även tillsammans med NDR Chor. 2017 deltog Korovitch och kören Accentus vid invigningen av det nya konserthuset La Seine Musicale i Paris. Han uppträder vid festivaler runt om i världen som Mozartwoche i Salzburg, Festival de Radio-France i Montpellier, Mostly Mozart Festival i New York och Recontres Musicales i Évian i Frankrike.

Musiken

Ungefärliga tider

Mozart slutförde sin Pianokonsert nr 27 i B-dur i januari 1791, under sitt sista levnadsår. Mycket tyder dock på att verket påbörjades flera år tidigare. Under sina första år i Wien behövde Mozart behaga den kräsna Wienpubliken både som kompositör och som musiker, men nu var han sedan länge förbi det stadiet och rörde sig inte lika frekvent på stadens musikscener. Hans sista pianokonsert är mogen, intim och musikalisk till sin karaktär, snarare än virtuos och publikfriande som många av hans tidigare konserter. Dessutom innehåller den djärvare harmonik och tonaliteten blickar framåt.

Första satsen är något återhållsam och pianot intar en nästan kammarmusikalisk roll, mer än en solistisk. Andra satsen går i Ess-dur med ett enkelt och okomplicerat, nästan barnsligt, tema. Hela satsen andas eftertänksamhet. Tredje och sista satsen är mer utåtriktad än de tidigare och satsens ledmotiv återfinns i sången Sehnsucht nach dem Frühling, en barnvisa om längtan efter våren som Mozart gav ut kort efter pianokonserten. Här i Sverige känner vi igen sången under namnet Kom hör min vackra visa med svensk text av Zacharias Topelius.

Mozart själv uruppförde solokonserten i Wien i mars 1791. Musikhistorikern Alfred Einstein kommenterade senare verket innerlighet med orden att ”det var inte i hans Requiem som han sade sina sista ord, utan i denna konsert.” Mozart själv visste givetvis inte att den här pianokonserten skulle bli hans sista, eller att han inte skulle få uppleva en ny vår.

Text: Nina Sandell

Franz Schuberts sista mässa markerar ett tydligt uppbrott från genrens gängse tonspråk. I detta expressiva, sköra, mångfacetterade verk möter vi en musikalisk fritänkare som söker nya vägar. Sannolikt medveten om att döden närmade sig tonsatte Schubert – likt Mozart sitt Requiem – en mässa som i sin nervigt snabbrörliga stil nog inkluderar åtskilligt av kompositörens egen vånda. Dirigenten Nikolaus Harnancourt skrev efter en instudering av mässan: ”Denna musik är inte ett utslag av from tillgivenhet utan snarare av Schuberts hängivna försök att komma till rätta med döden.”

Mässa nr 6 Ess-dur är Schuberts längsta och mest omfångsrika. I sin konsertaktiga form kan den påminna om Beethovens Missa Solemnis. Homofoniska partier växlar med polyfoniska, solistiska sånginslag underordnas de dominerande körpartierna. Efter en relativt återhållen Kyrie-sats följer ett rikhaltigt, expansivt Gloria med branta skalor där åhöraren nästintill kastas mellan himmel och jord. Fugorna i Gloria- och Credo-satserna är ovanligt långa. Sanctus-satsen har mer prägel av ödmjuk bön än av traditionsenlig lovsång i kolossalformat. Det sorgesamma inledningsmotivet i den avslutande Agnus Dei-satsen skulle Schubert återkomma till i sången Der Doppel-Gänger, postumt inkluderad i volymen Schwanengesang. Agnus Dei-satsen är verkets mest polyfona och rikast orkestrerade, fylld av komplexa spänningar, men i sluttakterna kurar musiken ihop sig – som i plötslig tillförsikt.

Uruppförandet av Ess-dur-mässan ägde rum i Heliga Trefaldighets-kyrkan i Wien året efter tonsättarens död. Dirigent var brodern Ferdinand. Mässan föll sedan i glömska, men tack vare Johannes Brahms kom den i tryck 1866, och lovordades därefter av en tysk musiktidning, som ansåg att Schubert genom att lösgöra sig från dåtidens konventioner här beträdde jungfrulig mark.

Schuberts konsertanta Ess-dur-mässa, fylld av subtil klangkänsla och djärv harmonik, sprängde gängse liturgiska ramar. På område efter område (symfonierna, stråkkvartettrna, pianosonaterna, sångerna) överskred Schubert etablerade former – röjde väg för de subjektiva uttrycksformer som inom kort grundligt skulle komma att förändra det europeiska musiklandskapet.

Text: Björn Gustavsson

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim 10 min inkl. paus