arrow

40 ÅR AV MUSIK: DISCO ’79

Mästerarrangören och dirigenten Hans Ek är inte främmande för dansmusik. Han har med orkesterns kraft tolkat banbrytarna Kraftwerk, injicerat Stravinsky i Swedish House Mafia och nu är det discomusikens tur. Berwaldhallens 40-årsjubileum inleds med glitter och paljetter, platåskor och glam när hits som Disco Inferno, I Will Survive och September med Radiosymfonikerna och Lina Hedlund, Mariette och Andreas Lundstedt.

Tillbaka till discons paljettbeströdda och pulserande gyllene tidsålder! Konserten Disco ’79 som inleder Berwaldhallens 40-årsjubileum tar oss till diskotekens och dansglädjens 1970-tal. Saturday Night Fever, Disco Inferno, September… Vi kan vänta oss ett pärlband av låtar framförda av färgsprakande artister, ett kompband rustat till tänderna för att leverera discokänslan och självklart ger Sveriges Radios Symfoniorkester den rätta orkesterskjutsen – stråkriffen i I Will Survive lär bli snyggare än någonsin: Nu tar discomusiken steget från dansgolvet in i konsertsalen.

Det är Hans Ek, dirigenten och arrangören känd inte minst för djärva och nyskapande mixar av musik från vitt skilda genrer som tillsammans med Berwaldhallen ligger bakom Disco ’79. För honom står discomusiken för ren och skär musik- och dansglädje: ”Den har en sån positiv energi. Det finns inga baktankar. Den är vad den är och inget mer.” Det intressanta med dansmusiken, menar han också, är att den är ett alternativ till pop- och rockvärldens personkult. ”Det här fokuset på självutlämnande texter och på artistens person, en genikult som också finns i den klassiska musiken, det gäller inte alls på samma sätt inom discon.”

Typiskt nog kan vi nämna eller till och med sjunga med i massor av kända discolåtar, men vilka var artisterna bakom? Med vissa strålande undantag som till exempel Donna Summer och Bee Gees brukar artisterna vara ganska anonyma. Discovärldens verkliga stjärnor är i stället de som dansar, vilket ju skildrades på ett oförglömligt sätt i den ikoniska filmen med John Travolta, Saturday Night Fever. Ur det perspektivet är discomusiken i all sin glittrighet ett frimodigt, rentav uppkäftigt ifrågasättande av den rådande ordningen. Hans Ek kallar till och med discon anti-hierarkisk: ”Alla är solister på dansgolvet, det är det som är det viktiga. Det är nåt väldigt fint i det.”

Discomusiken började växa fram i slutet av 1960-talet. Rötterna finns i den svarta soul- och funkmusiken, i den latinamerikanska musiken och dansen, även i hippiekulturen och, inte att förglömma, i New Yorks HBTQ-miljö och då särskilt den svarta gaykulturen. En tvättäkta kulturmix, med andra ord, redan från start och en musikstil som växte fram ur den oförfalskade glädjen i att få dansa.

Text: Christina Hedlund


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER
Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är känd i hela världen som en av Europas mest mångsidiga orkestrar med spännande, mångfasetterad repertoar och ständig strävan efter att bryta ny mark. Orkesterns högklassiga musicerande liksom samarbeten med världens främsta tonsättare, dirigenter och solister har belönats med otaliga priser och lovord.

Sedan 1979 är Sveriges Radios Symfoniorkesters hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når orkestern varje vecka miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Flera av orkesterns konserter visas också på Berwaldhallen Play och i Sveriges Television, vilket ger publiken ytterligare möjligheter att komma riktigt nära en av världens bästa orkestrar.

”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, känslighet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent sedan 2007 och de senaste åren även orkesterns konstnärlige ledare. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” Orkestern är också stolt över att ha Klaus Mäkelä som förste gästdirigent sedan 2018.

Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Genom åren har orkestern haft många framstående chefsdirigenter varav två, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, sedermera utnämnts till orkesterns hedersdirigenter, samt Valery Gergiev som gästat orkestern åtskilliga gånger och är medgrundare av Östersjöfestivalen.

Genom sin förmåga att göra musiken giltig i vår tid, oavsett ursprung och genre, har Hans Ek skaffat sig en alldeles särskild ställning i nordiskt musikliv. Han har samarbetat med artister och musiker som Laleh, Renée Fleming, Veronica Maggio, Ane Brun och Michael Nyman och ensembler som Metropole Orkest, Göteborgs Symfoniker, Sveriges Radios Symfoniorkester och Copenhagen Phil. Under tio år fungerade han som konstnärlig ledare vid Polarprisutdelningen.

Hans anlitas regelbundet som arrangör av orkestrar i Sverige och utomlands. Han har arrangerat och dirigerat musiken till filmer som Susanne Biers Oscarsbelönade Hämden och den norska storfilmen Kon-Tiki samt två samarbeten med Tomas Alfredsson: Låt den rätte komma in samt den nya Jönssonligan-filmen med premiär 2020.

Med sin ensemble Modern Fantazias arbetar han med musik som betytt mycket för honom, bland annat i projektet Trans Europe Express om den legendariska gruppen Kraftwerk samt tonsättarna Brian Eno och John Cage. Bland hans egna produktioner kan också nämnas Kosmische Musik, Made by Björk, Dance Music Symphony, E.S.T. Symphony och Bowie in Berlin.

Ungefärlig konsertlängd: 2 tim inkl. paus (20 min)