Lyssnarnas önskekonsert

Konserten sändes direkt på Berwaldhallen Play och i Sveriges Radio P2 den 28 augusti 2020.

Med tusentals röster räknade har programmet till lyssnarnas önskekonsert vaskats fram: några av de vackraste kör- och orkesterstyckena, som ligger högt på favoritlistan hos både lyssnare och musiker. Vilken klarinettist älskar inte Mozarts klarinettkonsert? Och säg den körsångare som inte får något särskilt i blicken när Sven-David Sandström skall sjungas.

Ett stråk av vemod går genom programmets framröstade solostycken – kanske något av det svenskaste som finns, att önska sig en stund av vemod att sjunka in i.

I fantasin fladdrar ljus för öppna fönster en oktoberkväll i Wien 1791. Mozart är allvarligt sjuk. Anton Stadler kisar för att läsa de handskrivna noterna till Mozarts klarinettkonsert. Han andas in, sätter an tonen och andra satsens första, ljuvliga melodi svävar fram. Solokonserten är det sista Mozart hinner skriva för klarinett; två månader senare är han död.

Många är vi som inte fått vara nära dem vi älskar denna vemodiga sommar. Vi följer med Orfeus ner i underjorden för att hämta hem hans älskade Eurydike och slås av att det kan vara så vackert, så nära döden. Älvor sveper över gryningsmarkerna i ett flöjtsolo som blivit odödligt: Dans i de saligas ängder, en kort dans som Gluck lade till sin populära opera för att passa den franska smaken inför premiären på Parisoperan 1774.

Andra världskriget är slut. Oskar Schindler, gestaltad av Liam Neeson, lämnar de judiska fabriksarbetare han räddat undan en säker död. ”Jag är medlem i Nazistpartiet. Jag är en fabrikör som tillverkar ammunition. Vid midnatt kommer ni att vara fria, och jag kommer att vara den jagade.” John Williams belönades med en Oscar för musiken till Steven Spielbergs moderna klassiker Schindler’s List från 1993.

Sommaren 1936 har Samuel Barber skrivit färdigt andra satsen i sin stråkkvartett. ”It’s a knockout!” skriver Barber till cellisten som skall  uruppföra den – och han hade rätt. Under namnet Adagio för stråkar har satsen sedan dess slagit knockout på musikälskare världen över. Den har spelats på begravningar, vid minnesceremonier och använts i åtskilliga filmer. 1967 arrangerade Barber musiken för kör, till texten Agnus Dei, och här framförs båda versionerna tillsammans.

Också Francis Poulenc tolkar andra världskrigets obarmhärtighet när han sätter körmusik till poeten och motståndsmannen Paul Éluards dikter. Varje träd har sin plats, varje sten sin tyngd och varje bäck sitt friska vatten. Men “Vi, vi har ingen eld” sjunger Radiokören i Un soir de neige, komponerat julen 1944.

För många älskare av körmusik är Johann Sebastian Bach och Sven-David Sandström numera ett oupplösligt par. Bach komponerade motetten Der Geist hilft unser Schwachheit auf för dubbelkör i all hast till en begravning 1729, men det är ett av hans mest eleganta körverk, fullt av livsglädje och detaljrikedom. Luftiga sextondelar porträtterar der Geist, den helige Ande, och varje insats är en egen lovsång.

Sven-David Sandström har som ingen annan präglat det samtida svenska musiklivet. Han var själv en van körsångare, visste var gränserna för det sångligt möjliga fanns – och hur han skulle överskrida dem. Bland hans många bidrag till musikvärlden finns en samling körstycken för varierande besättningar, med och utan ackompanjemang, för hela kyrkoåret. Visheten ropar, Kom till mig och Möt dem med ömhet kommer alla ur denna samling.

Men detta är inte allt. Vilka två stycken som börjar respektive avslutar konserten är fortfarande hemligt. Säkert är att de kommer att vara guldkorn av hög karat.

Text: Janna Vettergren och David Saulesco

Alla konserter på Berwaldhallen Play är gratis, ingen biljett krävs, oavsett vad som anges på annat ställe.