Johan Dalene i Mendelssohns violinkonsert

Konserten sänds på Valborgsmässoafton, 30 april kl 19:00 på Berwaldhallen Play samt i Sveriges Radio P2.

”Jag skulle vilja skriva en konsert för dig i vinter. I mitt huvud surrar en i e-moll, vars början inte lämnar mig någon ro.” Så skrev en 29-årig Felix Mendelssohn i ett brev till ungdomsvännen och violinisten Ferdinand David sommaren 1838. Men det skulle dröja ytterligare sex år innan verket låg färdigt, och först i mars 1845 fick konserten ett bejublat uruppförande i Leipzig med Ferdinand David som solist.

Än idag är Mendelssohns briljanta och smäktande stycke en av de mest älskade violinkonserterna världen över och det är verkligen inte svårt att förstå varför. I sitt verk lyckades den tyske tonsättaren inbegripa det mesta. Musiken flödar över av andlöst vackra och lyriska melodier, men här hörs även rytmisk lekfullhet och virtuost halsbrytande passager som sätter solisten på tuffa prov.

Violinisten Johan Dalene är trots sin unga ålder – han fyller 21 i år – redan mitt uppe i en strålande internationell karriär och han har vunnit första pris vid närmare tio internationella tävlingar. Radiosymfonikernas konsertmästare Malin Broman har tidigare gjort uppmärksammade framföranden av Mendelssohns musik i Berwaldhallen. Efter en konsert med hans första symfoni skrev Dagens Nyheters recensent Martin Nyström att Broman och orkestern fick musiken ”att lätta från marken och virvla fram med bibehållet behag.”

Etthundra år efter att Mendelssohns konsert uppförts i Leipzig, lade den då 80-årige Richard Strauss sista handen vid sitt verk Metamorfoser. Bakom sig hade han en lång, lysande karriär som dirigent och tonsättare, men fortfarande på ålderns höst var skaparkraften obruten. Under de sista åren av sitt liv skrev han flera verk som räknas till de yppersta i hans produktion, däribland sångerna Vier Letzte Lieder och Metamorfoser för 23 solostråkar.

Vid tiden för komponerandet var Strauss sysselsatt med att läsa Goethes samlade verk och det var förmodligen via den tyske författaren som han hittade titeln för sitt eget verk. Goethe använde termen Metamorphosen för att illustrera människans andliga utveckling och i flera av hans sena dikter förekommer termen i titlarna. Men framför allt är Metamorfoser gripande sorgemusik. Med sin makalösa skicklighet som tonsättare använder Strauss på ett innovativt sätt orkesterns stråkar för att uttrycka sin bedrövelse över den förstörelse som andra världskrigets bombningar förorsakat. Den av honom själv så högt skattade tyska kulturvärld som han själv var en del av, låg nu i krigets slutskede i ruiner.

Axel Lindhe