Harding & Strauss en alpsymfoni

Vid tiden för komponerandet av Nachtlied var Robert Schumanns hälsa på nedgång. Familjen levde i Dresden, han livnärde sig huvudsakligen som musikdirektör för två körer, och det var för dem han skrev merparten av den körmusik som finns bevarad. Nachtlied för kör och orkester tillkom under en intensiv vecka i november 1849 och bygger på en dikt av den österrikiske författaren, dramatikern och poeten Friedrich Hebbel. Schumann beundrade honom mycket, och hade redan tidigare tonsatt flera av hans texter. Dikten handlar om hur det vakna tillståndet övergår i sömn, och samtidigt symboliskt om hur rädslan för döden övergår i lugn acceptans.

Redan som ung juridikstudent i Leipzig läste Schumann Lord Byrons drama Manfred, och blev besatt av boken. Kanske såg Schumann sig själv i Byrons hjälte – den intelligente, modige och passionerade men samtidigt rastlöse, sårbare och ensamme, som i slutändan förnekas lycka. Tanken på att tonsätta verket var inte ny, men nu, revolutionsåret 1848, tog han sig återigen an uppgiften. Det hela utmynnade i, som han själv beskrev det, en ”dramatisk dikt med musik” som består av en uvertyr, en entreakt, melodramer, olika solonummer och körmusik. Byrons halvsjälvbiografiska dikt berättar om Manfreds ånger över de tidigare handlingar som resulterade i att hans älskade Astarte dog. Han söker döden som befrielse från sina plågor och avvisar samtidigt envist frälsning från någon religiös auktoritet.

Nachtlied fick sin premiär i Düsseldorf våren 1851 och Manfred  året därpå i Weimar under ledning av Franz Liszt. Schumann kunde inte närvara på grund av sin dåliga hälsa. Han avled på mentalsjukhus tre år senare.

Richard Strauss älskade naturen i allmänhet och Alperna i synnerhet. Idén att beskriva Alperna i musik går tillbaka till en händelse i hans barndom. Sommaren 1879 överraskades den fjortonårige Strauss och hans vänner av ett oväder i Heimgarten i de bayerska Alperna, och dagen därpå tonsatte han naturupplevelsen i ett pianoverk klingande á la Wagner. Trettiofyra år senare återvände han till Alperna och tonsatte det som blev hans sista stora orkesterverk på länge, En Alpsymfoni. Symfonin skildrar en dagslång bergsvandring, komplett med soluppgång, storm, det magiska ögonblicket när toppen nås, och sedan nedstigning och solnedgång. Upplevelserna kommer och går, dimmor stiger, en storm bryter ut, vandrarna går slutligen ner igen och snart är sällskapet höljt i samma mystiska, stönande ackord som symfonin började med. Solen har gått ner bakom berget. Tondikten kan även ses som en symfonisk representation av människans livscykel och i detta avseende var tonsättaren förmodligen inspirerad av filosofen Friedrich Nietzsche.

Text: Andreas Konvicka

Under konserten kommer Schumanns båda verk Nachtlied och Manfred textas på svenska. Projicering av texten finns synlig inne i salen. För den som önskar få texten utskriven finns den i sin helhet att ladda ner här.

Lär dig mer om Richard Strauss i Sveriges Radios P2 Klassiska podden

Under Sveriges Radios Symfoniorkesters turné till Wien i mars 2023, kommer programmet ur denna konsert spelas. Lyssna på direktsändningen av konserten från Wien i Sveriges Radio P2, söndag den 19 mars kl 19:30. Medverkande kör i Wienkonserten är Wiener Singverein.