Harding möter Isabelle Faust

I en intervju i The Guardian i april 2017 fick Isabelle Faust frågan om vilken lp-inspelning som var den första hon köpt. Hon svarade sextetten Verklärte Nacht av Arnold Schönberg, spelad av LaSalle-kvartetten, en inspelning som sedan dess är hennes favorit. Själv förknippas hon kanske främst med sina tolkningar av Bach och andra stora mästare, och spelade Bartóks första och andra violinkonserter vid sin senaste konsert på Berwaldhallen 2012. Nu är tiden inne för Schönbergs ökänt svåra Violinkonsert, och det sägs att violinisten behöver sex fingrar för att kunna spela den.

Schönberg började skissa på verket redan 1933 i Wien, men fick lägga det på hyllan när han på grund av sin judiska börd var tvungen fly till USA. Han hade konverterat till protestantism, men det var inte längre något skydd mot den allt brutalare antisemitismen. När konserten var färdigskriven gick frågan om violinsolot först till svågern Rudolf Kolisch som, liksom senare Jascha Heifetz, förskräckt tackade nej. Schönberg sade själv att ”jag kan vänta på den rätta”.

Den rätte dök så småningom upp i en bekant från Wien, Louis Krasner, som tackade ja med förbehållet att få ägna två år åt instuderingen. De hade träffats i Wien under kollegan Alban Bergs arbete med sin violinkonsert, som Krasner också uruppförde. Schönbergs Violinkonsert tillhör hans mest konstfulla och helgjutna seriella verk, där han utvidgar formen till det större formatet på ett nästan neoklassiskt sätt.

Den unge Felix Mendelssohn, precis som Schönberg en tonsättare av judisk börd, presenterades för Johann Wolfgang von Goethe 1830 av sin mentor och lärare Carl Friedrich Zelter. Goethes text var från början tänkt att tonsättas av Zelter själv, men efter två misslyckade försök fick Mendelssohn chansen. Han skrev en första version 1831 som reviderades genomgripande inför publiceringen 1843.

Die erste Walpurgisnacht tränger sig in som en kil mellan de tydligt Bach-influerade oratorierna Paulus och Elias och skiljer sig markant från dessa genom att vara mycket mer romantisk i sin uppbyggnad. Goethes ballad utspelar sig i övergången mellan hedendom och kristendom. Druiderna i Harz-bergen vill fira in våren på ett för dem traditionellt vis, men är förbjudna av den kristna makteliten. De kommer på att de ska spela de kristna ett spratt, klär ut sig till djävlar och demoner och lyckas på så sätt skrämma iväg de kristna.

Oratoriet speglar i mångt och mycket Mendelssohns egen dilemma: fostrad och uppväxt som protestant, men samtidigt aldrig riktigt accepterad av sin samtid och aldrig heller fullt avskuren från sitt judiska arv.

Text: Andreas Konvicka