Tallinns kammarorkester tolkar Pärt & Saariaho

Tallinns kammarorkester ger konsert och bjuder på mycket minnen och vemod. Av nyligen bortgångna Kaija Saariaho framförs Terra Memoria, ”tillägnad de som lämnat oss”, och av Arvo Pärt spelas bland annat Cantus in Memoriam Benjamin Britten. Alisson Kruusmaa, vars musik ofta beskrivits som mild, skör och reflekterande, bidrar med ett nyskrivet verk. Men på scen finns även plats för sprittande glädje, som när Yena Choi sjunger arior av Haydns elev Marianna Martínez, och ämnet är ”Den första kärleken”.

Datum har passerat

Berwaldhallen

2 tim inkl paus

Orden i titeln Terra Memorial – jord och minne – refererar enligt tonsättaren Kaija Saariaho till hennes egen skapandeprocess. Jorden är hennes material, minnet metoden med vilken hon tar sig an materialet. Under ledning av Tõnu Kaljuste bjuder Tallinns kammarorkester tillsammans med sopranen Yena Choi på en konsert med musik som sträcker sig från Estland, Finland och Österrike till ett uruppförande signerat tonsättaren Alisson Kruusmaa.

Ska man nämna någon av Estlands mest kända tonsättare under modern tid blir en av de första utan tvekan Arvo Pärt. Efter att han under 1970-talet börjat studera kyrkomusik från medeltiden och renässansen utvecklade han kärnan till den omisskännliga stil byggd på treklanger som han själv kallat tintinnabuli. Musikens klockliknande resonanser, inspirerade av gregoriansk sång, har han ibland skapat genom att använda riktiga klockor men oftare genom orkestrering eller gruppering av röster. Stilen märks i verk som Für Alina (1976), Spiegel im Spiegel (1978) och Cantus in Memoriam Benjamin Britten (1977) – en hyllning till den brittiske tonsättaren som börjar och slutar i tystnad. Vid konserten framförs utöver detta stycke även hans Greater Antiphons.

Från Estland kom också tonsättarna Heino Eller (1887–1970), Ester Mägi (1922–2021) och Erkki-Sven Tüür (f. 1959). Som lärare vid tonsättarutbildningarna vid konservatorierna i Tartu och Tallinn hade Heino Eller bland andra Arvo Pärt som student. I sin musik knöt Eller samman klassiska och romantiska traditioner med folkmusik, och i Fem stycken för stråkorkester från 1953 finns både drag av estniska folkmelodier och av nordisk melankoli som kan föra tanken till en tonsättare som Edvard Grieg. Också Ester Mägi återvände ofta till folkmusik. Vesper komponerade hon 1990, från början för violin och piano. 1998 arrangerade hon om det för stråkorkester, och själv beskrev hon det som ”kvällsmusik, lugn och lågmäld, utan koppling till mässan”. Allvaret hos Mägi genljuder i Erkki-Sven Tüürs Deep Dark Shine för stråkorkester – ett verk som bygger på dovt klingande ackord hos kontrabas och cello över vilka violinerna flimrar som ett glödande moln.

Mot bakgrund av denna musikhistoriska linje drar Alisson Kruusmaa upp konturerna av nuet med ett verk specialbeställt till denna konsert. Kruusmaa, född 1992 i estniska Pärnu, är utbildad vid Estlands musik- och teaterakademi och i Milano. Hennes musik utforskar eteriska, bräckliga och rymliga ljudlandskap med en känslig och sparsmakad orkestrering som skapar utrymmen för lyssnaren att reflektera.

Text: Hedvig Ljungar