Nordiska veckor: Sibelius femma

Anna Thorvaldsdottirs ARCHORA beställdes av BBC Proms tillsammans med Los Angeles symfoniorkester, Münchens symfoniorkester, Orchestre de Paris, Islands symfoniorkester och festivalen Klangspuren Schwaz. I likhet med Thorvaldsdottirs tidigare musik är ARCHORA ett orkesterverk med hög densitet, en slags klangrik ljudväv med olika parallella sömmar. Premiär fick verket den 22 augusti 2022 under BBC Proms där den finska dirigenten Eva Ollikainen ledde BBC:s filharmoniska orkester. Uppförandet listades senare som en av årets främsta musikupplevelser av tidningen The Guardian.

Inspirationen till ARCHORA är filosofisk. Thorvaldsdottir utgick från idén om att det finns en ursprunglig energi och en allestädes närvarande parallell sfär, som på samma gång är bekant och främmande; statisk och föränderlig; ingenstans och överallt. Verket kretsar kring känslan av och den inneboende konflikten i att alltid vara närvarande, oavsett var man befinner sig, samtidigt som man vet att verkligheten alltid kommer att lösas upp och formas till någonting nytt. Titeln är en sammanslagning det latinska ordet för ursprunglig, ”arché”, samt för den parallella verkligheten,
”chora”.

Även den danske kompositören Hans Abrahamsens hornkonsert är ett beställningsverk av ett antal internationellt framstående institutioner – a Berlinerfilharmonikerna, NHK Symfoniorkester i Tokyo, nederländska NTR ZaterdagMatinee, Seattle Symfoniorkester och Aucklands Filharmoniker – med Berlinerfilharmonikernas förstehornist Stefan Dohr i åtanke. Paavo Järvi dirigerade urpremiären med Berlinerfilharmonikerna och Dohr som solist.

Abrahamsens hornkonsert består av tre satser, men följer inte det klassiska snabb-långsam-snabb-mönstret. I stället är varje sats uppdelad i olika sektioner, åtskilda av pauser, som skiljer sig åt vad gäller tempo, textur och karaktär. Det virtuosa hornpartiet är liksom intrasslat i en slags stormig orkesterlabyrint, med en mängd vindlingar och återvändsgränder.

Jean Sibelius femte symfoni beställdes av den finska staten med anledning av kompositörens eget 50-årsjubileum 1915. Sibelius påbörjade arbetet med symfonin tre år tidigare och gjorde ett antal olika versioner av den, varav den tredje och sista från 1919 är den som främst spelas i dag. Kanske hade omskrivningarna att göra med att de skrivs under en tid då många kompositörer började överge symfonin som musikalisk form. Under samma period blev Finland självständigt från Sovjetunionen, och ett inbördeskrig rev sönder landet. Alldeles oavsett de yttre omständigheterna är det som blivit känt som ”svan-temat” i finalsatsen en av Sibelius mest ihågkomna, lyriska och välklingande melodier.

Text: Bodil Hasselgren

Lär dig mer om musiken! Lyssna på Mästerverken i P2 om Sibelius femte symfoni.