Musiken berättar: från Scheherazade till Pippi

Konserten sänds i Sveriges Radio P2 fredagen den 4 mars kl 19:03.

Kommer ni ihåg ögonblicket i filmen om Pippi Långstrump, när hon lyfter upp hästen i luften? ”Vet du vad jag tror” säger Tommy med allvarlig röst, ”jag tror att Pippi är starkast i världen”. ”Tänk för att jag är det” svarar Pippi.

Det var ren magi för generationer av barn och vuxna, även för den svenske tonsättaren Benjamin Staern. När han fick en beställning från Berwaldhallen att skriva ett verk på temat Pippi Långstrump var just denna scen det första han såg framför sig. Han hade tre ledord när han komponerade: lekfullhet, energi och upptäckarglädje. Resultatet är ett färgsprakande orkesterstycke om Pippi Långstrump, en hyllning till henne på 75-årsdagen – eller rättare sagt, Astrid Lindgrens första bok om henne fyller 75 år. Att Pippi själv skulle vara så gammal är omöjligt; hon åt ju sitt krumelurpiller och hävdade: ”jag vill aldrig bliva stur”!

Även historien om Scheherazade handlar om en stark ung kvinna. Under den exotiska, sagoskimrande ytan finns en fruktansvärd berättelse om mäns våld mot kvinnor, men också om motstånd mot ett orättfärdigt system. Scheherazade var en av hundratals unga kvinnor som tillbringade en natt med den blodtörstige kung Shahriâr för att i gryningen, förbrukad, bli avrättad. Men Scheherazade hade ett hemligt vapen: sitt skarpa intellekt och sina underbara berättelser. Kungen lät henne leva bara för att få höra en berättelse till, och en till… Till slut hade det gått tusen och en nätter och kungens blodtörst hade stillats.

Många har inspirerats av Tusen och en natt, denna sagosamling med rötter i äldre tiders indiska, persiska, arabiska och grekisk-hellenistiska kulturområden. För en ung Maurice Ravel var det kanske främst exotismen som lockade när han 1898 skrev sin uvertyr med inlånade tonfall från kollegan Debussy. Rimskij-Korsakovs orkestersvit från 1888 är kanske den mest kända – och mest magnifika! – tolkningen. Det återkommande, undersköna violinsolot är Scheherazades egen berättarröst. Kanske kan den påminna oss om den kraft som finns i sagorna och, i förlängningen, i litteraturen, konsten, musiken. Att de kan få oss att uppleva andra världar, se våra egna liv på ett annat sätt, till och med vända hat till kärlek.

Steget mellan Pippi och Scheherazade kan tyckas långt. Men idén om Pippi föddes under tunga krigsår och, som Astrids dotter Karin Nyman sade i en intervju för några år sedan: ”Det fanns en förfärlig längtan efter att vara fri, att inget skulle förtrycka en, och Pippi klev fram som den som sade ’det fixar sig, det skall inte vara så längre’.”

Text: Christina Hedlund