Julkonsert 2023

Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2 fredag 22 dec kl 19:03.

Ett budskap om hopp och frid
Berwaldhallen bjuder på ett julprogram utöver det vanliga, med förtrollande balettmusik, medryckande carols och naturligtvis några julklassiker. Ett musikaliskt prisma där juleljusen lyser i delvis nya färger.

John Rutter är en av de mest firade samtida engelska körtonsättarna. Hans tresatsiga Gloria är måhända inte ett av de vanligaste julverken, men med hornens och trumpeternas jublande, klocklika fanfarer och den smittsamt glädjefyllda körsatsen skulle den kunna bli det. Oavsett, så är första satsen i Rutters Gloria en stämningsskapare av rang och ett klarröstat anförande av ett budskap som är smärtsamt aktuellt år 2023: ”Frid på jorden åt människor av god vilja.”

Som en röd tråd genom konsertprogrammet flätas satser ur Sergej Prokofjevs sagobalett Askungen in mellan hyllningskörer, carols och svenska julklassiker. Vi är nog många som hör Gardar Sahlbergs svenska text ”En dröm ger åt tanken vingar…” inombords när vi tänker på sagan om Askungen. Precis som Disneyfilmen är Prokofjevs balett inspirerad av Charles Perraults version av den klassiska sagan: glasskorna, den goda fen, styvmodern och styvsystrarna – mycket är sig likt. I baletten möter vi även årstidernas feer, som tillsammans med den goda fen förtrollar Askungen så att hon kan gå på bal.

I slottsträdgården dansar Askungen vals med prinsen, och deras kärlek spirar. Men när klockan slår vid midnatt måste Askungen fly hals över huvud, innan feernas förtrollning bryts, och tappar en av sina glasskor. Väl hemma igen drömmer hon om prinsen och deras underbara dans. Prinsen jagar i sporrsträck från land till land för att hitta den kvinna som glasskon passar på, som han blev förälskad i, men inte förrän han kommer hem igen finner han Askungen – och sagan får ett lyckligt slut.

Kanadensiska tonsättaren Eleanor Daleys stämningsfulla, lite vemodiga The Huron Carol är en flerstämmig sättning av den äldsta kända kanadensiska julsången: Jesus ahatonhia, som betyder ”Jesus är född” på det kanadensiska urfolket huronernas språk. Sången lär ha skrivits på 1600-talet av den franske missionären Jean de Brébeuf, som reste till huronerna.

Liksom sin landsman John Rutter är engelska Cecilia McDowall älskad och hyllad, och har skrivit mycket körmusik. Of a Rose är en dansant och variationsrik carol med samma symbolspråk som 1500-talshymnen Det är en ros utsprungen: Jungfru Maria som en ros på Jesajas träd. Jesusbarnet liknas också vid en ros: ”den späda rosen fina som doftar salighet”. Jan Sandströms sättning för kör a cappella från 1987 är nog hans mest kända och framförda verk; här framförs den tillsammans med en version för stråkorkester från 2007, och röst- och stråkklangerna smälter samman i rummet.

Kompositören och kyrkomusikern Gustaf Nordqvist skrev en mängd musik, inte minst för röst och för sina två egna huvudinstrument, orgel och piano. Till hans mest kända verk hör två slagdängor av kontrasterande slag: å ena sidan, den frustande romansen Till havs; å den andra, den innerliga, nästan bitterljuva Jul, jul, strålande jul med text av prästen Edvard Evers. Så känd har Nordqvists sång blivit att den amerikanske körledaren Norman Luboff skrev en engelsk text: Wonderful Peace.

Emmy Köhler undervisade, skrev krönikor och noveller, och komponerade sånger och barnvisor. I dag skulle hon nog kunna beskrivas som en ”one-hit wonder”, men å andra sidan – vilken hit är inte Nu tändas tusen juleljus. Liksom Köhlers sångvänliga barnvisor inbjuder den närmast instinktivt till allsång och liksom Jul, jul har den blivit ett omistligt inslag på den svenska julrepertoaren. Budskapet som Rutters Gloria frimodigt inledde konserten med knyter Köhler an till i slutet: ”Du stjärna över Betlehem, o, låt ditt milda ljus få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus.”

Text: David Saulesco