Beethoven 250: Eroican i FM och på Play

På grund av den rådande situationen kommer de planerade, större orkesterkonserterna under mars och april månad ersättas av mindre konserter med kammarmusik som direktsänds eller spelas in av Sveriges Radio P2 och livestreamas via Berwaldhallen Play.

Han levde som han lärde, Ludwig van Beethoven. Han var en fri konstnär, inte bunden till något furste- eller kungahov som hans äldre kollegor varit. I hans tredje symfoni från 1804 är den revolutionära andan påtaglig. Från början hade Beethoven tänkt tillägna symfonin Napoleon, men han ändrade sig tvärt och i vredesmod när han fick veta att Napoleon låtit sig krönas till kejsare.

”Nu kommer också han att trampa alla mänskliga rättigheter under sina fötter” skall en upprörd Beethoven ha ropat, i alla fall om man får tro Ferdinand Ries, hans elev och vän som berättat om händelsen. Det var i maj 1804, bara några dagar efter att symfonin blivit klar. I stället för Napoleons namn skrev han Sinfonia Eroica på manuskriptets omslag, ”hjältesymfoni”.

Med det här verket visade Beethoven ett nytt sätt att skriva symfoni: intensivare, längre, mer individualistiskt och okuvligt – heroiskt – än tidigare. På så sätt var han en revolutionär för musiken, och skrev in sig i musikhistorien som den gigant han kommit att bli.

Operasångaren Peter Mattei behöver knappats någon närmare presentation. Han har gjort hyllade framträdanden på operascener och i konsertsalar runt om i världen och räknas till världens främsta sångare. På denna konsert framför han två orkestersånger med drag av både kärlek och naturromantik.
Wilhelm Stenhammar skrev Florez och Blanzeflor för röst och orkester, sitt tredje opus, som tjugoåring på våren 1891. Författaren och litteraturhistorikern Oscar Levertins text är inspirerad på en riddarroman från 1300-talet, en berättelse om prins Flores som räddar sin älskade, den fattiga flickan Blanzeflor, från Babylons konung som köpt henne som slav. Texten är vemodig, även i de lyckliga verserna, och likaså vilar det ett bitterljuvt stråk över den elegant orkestrerade musiken.

Textsamlingen Des Knaben Wunderhorn med tyska folksånger och sagor blev oändligt populär i den tyskspråkiga världen på 1800-talet. Gustav Mahler tonsatte flera av texterna, både som enskilda sånger med piano- eller orkesterackompanjemang, och även invävda i några av hans symfonier. Till sångcykeln Lieder eines fahrenden Gesellen, en vandrande gesälls sånger, skrev han dock själv också texterna.

I den andra sången, Ging heut’ Morgen über’s Feld, betraktar vandraren världen runt omkring och konstaterar: ”Är det inte en vacker värld?” Kanske klingar de orden falskt i oroliga tider som dessa, men bortom isolering och pandemi väntar – tack och lov – fortfarande en vacker värd på oss där utanför.

Text: David Saulesco och Christina Hedlund

Programändring av ordinarie inställd konsert (Med anledning av Regeringens beslut om att begränsa offentliga evenemang till max 500 personer är konserten inställd)

UPPTAKT: Fredag 20 mars med Eric Schüldt som berättar om den sista av de tre konserterna han valt ut för sin egen konsertserie, om mötet med det okända som uppstår i konsertsalen – och om Beethoven. Eric Schüldt skulle ursprungligen ha hållit i Upptakt i samband med att konserten skulle ges på lördagen den 21 mars i Berwaldhallen. I samband med coronavirusets utbrott och därmed förändrade förutsättningar, spelades Schüldts Upptakt  in fredagen den 20 mars i Berwaldhallen och finns att ta del av på Berwaldhallen Play.

Här kan du följa  Sveriges Radio Berwaldhallens senast uppdaterade information om Coronaviruset.