arrow

Brännande aktuellt uruppförande

Publicerad den 15 oktober 2017 08:20

Lördagens två konserter med Radiokören blev en omskakande upplevelse. På programmet stod bland annat uruppförandet av Jacob Mühlrads stora körverk Kaddish, där han berättar om sin morfar som överlevde Förintelsen. Också i onsdags fick vi höra nyskriven musik vid uruppförandet av Britta Byströms horntrio Diagonal musik. Byström återkommer nästa vecka då Radiosymfonikerna uruppför hennes dubbelkonsert för violin och kontrabas.

I mitt yrke kommer de historiska ögonblicken tätt. Om man ska vara noga är förstås varje konsert historisk, eftersom mötet mellan musiker och publik är unikt i stunden. Musiken framförs och tas emot olika varje gång. Det är det som är grejen med levande musik, eller ”liveakter” som det heter nu för tiden.

Med detta sagt. Vissa ögonblick är ändå mer historiska än andra. Som Radiokörens två konserter igår, lördagen den 14 oktober. På programmet stod kantaten Actus Tragicus av Johann Sebastian Bach, Profeten Jeremias klagan av Ernst Krenek, Lux Aeterna av Maija Einfelde – samt uruppförandet av Kaddish av Jacob Mühlrad.

Kaddish är beställt av Radiokören och finansierat av Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen, genom att stort stipendium till tonsättaren. Jacob Mühlrad räknas bland vårt lands mest lovande yngre tonsättare och är mycket uppmärksammad för sin konst.

Med verket Kaddish berättar Jacob Mühlrad sin morfars historia. Morfar Michael Bliman som överlevde Förintelsen, kom till Sverige och mötte Mühlrads mormor, som också var en överlevare, och bildade ny familj. Hans första hustru och deras fem barn mördades alla av nazisterna.

Ämnet är brännande aktuellt och så många var angelägna om att vara med om uruppförandet att vi fyllde Berwaldhallen två gånger samma dag. Vid den sena konserten deltog Kungaparet och Israels ambassadör. Då var det också direktsändning i P2 och videostreaming på Berwaldhallens webbplats.

Även Ernst Kreneks verk Profeten Jeremias klagan påminner om nazisternas brott mot mänskligheten. Verket skrevs i exil 1941-1942 och är med sina bibeltexter om Jerusalems ödeläggelse en starkt berörande sorgesång över det Europa Krenek tvingades lämna några år tidigare.

Nazisternas förföljelse av Ernst Krenek inleddes direkt då de kom till makten 1933. Irritationen mot Krenek väcktes 1927 med operan Jonny spielt auf där musiken är jazzinfluerad och huvudpersonen färgad. Den blev inte mindre av Kreneks experimenterande med tolvtonteknik och andra modernistiska uttrycksmedel.

Nazisterna lade stor vikt vid att sortera bland konstnärliga uttryck. Det som inte gillades fick stämpeln Entartete Kunst eller Entartete Musik, degenererad konst och musik. Dit räknades atonal musik, jazz och musik av judiska tonsättare. Som avskräckande exempel eller ett slags ”freak show” ordnades utställningar som sågs av miljontals människor.

En av de första utställningarna med Entartete Musik ordnades i Düsseldorf 1938. På affischen exemplifierades den degenererade musiken med omslaget till Ernst Kreneks opera Jonny spielt auf.

Själva utställningen var uppdelad i sju sektioner, varav den första ägnades åt judiska influenser och de följande åt namngivna tonsättare och musikpersonligheter. Ernst Krenek var en av de misshagliga och hängdes ut i sällskap med bland andra Kurt Weill, Alban Berg, Paul Hindemith och Igor Stravinsky.

Konserterna med Radiokören igår blev omskakande. Starkt berörande verk, framförda med den musikaliska kraft som gör Radiokörens och Peter Dijkstras samarbete unikt, i kombination med publikens totala koncentration gav en rent fysisk upplevelse. ”Jag är helt slut”, sade kungen efteråt. Och så var vi många som kände.

Jacob Mühlrads Kaddish togs emot med stående ovationer. Solist var rockikonen Eva Dahlgren, vilket tillförde ytterligare dimensioner i det unika framförandet.

I framförandet av Bach-kantaten Actus Tragicus medverkande en instrumentalensemble med Björg Ollé och Olle Torssander, blockflöjt, Mime Brinkmann och Keren Bruce, gamba, Johanna Sjunnesson, cello och Fredrik Malmberg, orgel. Solopartierna sjöngs av koristerna Sofia Niklasson, sopran, Christiane Höjlund, alt, Niklas Engquist, tenor och Lars Johansson Brissman, bas.

Även i onsdags kunde vi i Berwaldhallen bjuda på ett uruppförande: Britta Byströms Diagonal musik, som vi har beställt för Malin Broman, violin, Chris Parkes, valthorn och Simon Crawford-Phillips, piano.

Också det blev en stark upplevelse. Britta Byström har i detta verk inspirerats av Olle Bærtlings geometriska konst, vilken visades på bild under framförandet. Vid konserten fick vi också höra Air för solohorn av Jörg Widmann och Violinsonat i d-moll av Johannes Brahms.

Sveriges Radios Symfoniorkester har i veckan samarbetat med den franske dirigenten Lionel Bringuier och italienske stjärnpianisten Francesco Piemontesi. På programmet stod två verk av Johannes Brahms – Variationer över ett tema av Joseph Haydn och Pianokonsert nr 1 – samt Symfoni nr 1 av Henri Dutilleux, vars musik framförs alltför sällan.

Nu är det söndag och vi laddar om för nästa veckas unika musikupplevelser. Då får vi bland annat höra Christian Svarfar och Henrik Måwe i en violinsonat den länge undanträngda svenska tonsättaren Amanda Maier-Röntgen. Och så ska Sveriges Radios Symfoniorkester uruppföra Britta Byströms dubbelkonsert Infinite Rooms, som vi beställt för Malin Broman, violin och Rick Stotjin, kontrabas.

Helena Wessman, den 15 oktober 2017

Helena Wessman. Foto: Bo Södersrtröm

Helena Wessman är sedan augusti 2014 konserthuschef för Berwaldhallen med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. I sin blogg berättar hon om verksamheten och ensemblerna och reflekterar över musikens betydelse för individ och samhälle.

Du når Helena Wessman på:

Telefon: +46 8 784 51 05
Mobil: +46 70 311 64 74
Epost: helena.wessman@sverigesradio.se