arrow

Fanny & Felix Mendelssohn

Fanny Mendelssohn komponerade över 460 verk. Om inte för 1800-talets inställning till mäns och kvinnors roller hade vi kanske talat lika mycket om båda syskonens musikaliska gärningar. Malin Broman har flera gånger framfört Fannys Stråkkvartett. Här görs den i arrangemang för stråkorkester. Felix Symfoni nr 1 är ett riktigt ungdomsverk. Han skrev den blott 15 år gammal och den uruppfördes på Fannys födelsedag.

När syskonen Fanny och Felix Mendelssohn växte upp fick de sin första musikaliska skolning i form av pianolektioner av mamma Lea. Fanny visade tidigt särskilt stor talang och kunde som trettonåring med skicklighet och säkerhet spela alla 24 preludier från Bachs Das wohltemperierte Klavier utantill. Bägge syskonen tog som barn lektioner för parisiskan Marie Bigot och i tonåren för Ludwig Berger i Berlin.

Carl Friedrich Zelter, som sedermera blev båda syskonens lärare i musikteori och komposition, bekräftade redan 1816 i ett brev till den tyske nationalskalden Goethe Fannys särpräglade begåvning: ”Abrahams äldsta dotter är verkligen något extra,” skrev Zelter. Abraham var pappa Mendelssohn och i egenskap av familjens överhuvud den som hade sista ordet om barnens utveckling.

Trots Fannys stora musikaliska förmåga som hade gjort henne känd i Berlins konstkretsar såg Abraham det som opassande att hans äldsta dotter skulle försörja sig på musik. 1819 började Fanny och den då tioårige Felix studera för Carl Friedrich Zelter. Året efter, när Fanny var 15 år gammal, skrev pappa Abraham till henne att ”musik kanske kommer att bli Felix yrke en dag, men för dig kan musiken endast bli en prydnad”.

Felix utvecklades under studieåren för Zelter och började liksom Fanny komponera tidigt. Han skrev sin Symfoni nr 1 redan som femtonåring och den uruppfördes på Fannys födelsedagsfest den 14 november samma år. Tre år senare fick det sitt första offentliga framförande i Leipzig. Fanny och Felix hade ändå ett tätt samarbete genom livet. Fanny kom med värdefulla synpunkter och råd om Felix kompositioner och han uppmuntrade i sin tur Fannys fortsatta verksamhet.

Fannys Stråkkvartett ligger Radiosymfonikernas konsertmästare Malin Broman varmt om hjärtat. Malin beskriver det med stor entusiasm som ett ”helt fantastiskt verk” och hon har framfört det flera gånger, samt står i färd med att spela in kvartetten på skiva. Carl Friedrich Zelter gav för övrigt, i ett senare brev till Goethe, Fanny det antagligen högsta beröm en kvinna kunde få vid den tiden: ”Hon musicerar som en man.”

Finske nationaltonsättaren Jean Sibelius är med rätta känd för att med sin musik ha bidragit till hemlandets nationella väckelse med storslagna verk som Finlandia, Kareliasviten och Tapiola. De sex Humoresker för violin och orkester som Sibelius skrev mellan 1916 och 1917 är alla av ett mer lättsamt slag, som titeln också antyder. De är icke desto mindre mycket skickligt skrivna och fulla av detaljer och nyanser i såväl de virtuosa solostämmorna som i orkesterbehandlingen. Solisten ges lekfulla och dansanta linjer att följa och konturera, vilket känns helt rätt för en så skicklig och uttrycksfull musiker som Malin Broman.

Text: David Saulesco


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges orkester. Oavsett var i landet du bor kan du lyssna på orkesterns konserter i Sveriges Radio P2 i etern och på webben och flera av dem visas också i Sveriges Television. Varje år framför orkestern älskade verk ur den klassiska repertoaren och nyskriven musik av spännande, samtida tonsättare. Dessutom samarbetar de med framstående jazz-, pop- och rockartister och strävar ständigt efter att utvecklas och bryta ny mark.

Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Under de första 40 åren ansvarade en rad olika musikprofiler för den radiosända orkestermusiken. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967 och har sedan dess, under enastående chefsdirigenter som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, formats till en internationellt ryktbar konstmusikensemble i toppklass. Sedan 2007 är Daniel Harding orkesterns chefsdirigent som säsongen 2016–2017 firade sitt tioårsjubileum med att göra tre av 1800-talets stora symfoniska verk.

Orkestern turnerar regelbundet och blir ofta inbjuden till internationella festivaler och konserthus. Våren 2016 turnerade de i Europa tillsammans med Mozart-specialisten Maria João Pires och den uppmärksammade violinisten Veronika Eberle. Under 2014 gästade de såväl påskfestivalen i Aix-en-Provence som the BBC Proms i London. I maj 2017 gjorde orkestern en stor turné med musik av bland andra Ravel, Dvořák och Mahler. Tillsammans med den Grammybelönade violinisten Joshua Bell besökte de bland annat Wien, Salzburg och Milano. Under Östersjöfestivalen 2017 uruppförde Sveriges Radios Symfoniorkester Aeterna av Anders Hillborg, ett beställningsverk som är en del av ett filmprojekt om FN:s 17 miljömål. Festivalen avslutades med Mahlers Symfoni nr 6 under ledning av chefsdirigent Daniel Harding.

I augusti 2018 avslutade orkestern den prestigefyllda Edinburgh International Festival med Mahlers Symfoni nr 8, med vilken de bara veckan innan öppnat den sextonde Östersjöfestivalen. Säsongen 2018–2019 omfattar flera stora verk för kör och orkester som Brahms Requiem och Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht. Sveriges Radios Symfoniorkester är också mycket stolta att presentera sin nye förste gästdirigent, Klaus Mäkelä, som kommer att göra tre konserter under säsongen med bland annat Sjostakovitjs femte, sjätte och sjunde symfonier. Andra uppmärksammade gästspel är Malin Byström, Christian Gerhaher, dirigenten Mirga Gražinytė-Tyla och pianisten Conrad Tao. I november 2018 åker orkestern på en ny, omfattande Europaturné och i september gästade de dessutom Anima Mundi Festival i Pisa.

Malin Broman är konsertmästare i Sveriges Radios symfoniorkester med en lång meritlista inom såväl den symfoniska som kammarmusikrepertoaren. Hon är internationellt efterfrågad som solist och musikalisk ledare och undervisar dessutom vid bland annat Guildhall School of Music and Drama i London. Malin Broman är sedan hösten 2015 konstnärlig ledare för kammarorkestern Musica Vitae och spelar i de mycket framgångsrika ensemblerna Kungsbacka Pianotrio och StockholmSyndromeEnsemble.

Musiken

Ungefärliga tider

Jean Sibelius sex Humoresker för violin och orkester skrevs under åren 1916–1917 och framfördes för första gången 1919. Under dessa år, då första världskriget härjade, var Sibelius ibland tvungen att komponera musik enbart för brödfödan, men humoreskerna är något av det bästa han skrivit för violinen. De är musikaliska och violinistiska delikatesser med medryckande charm och lekfullhet. Sibelius, som själv var violinist, sade att styckena var av ”stort format”. De må vara korta men är både välkomponerade och virtuosa och visar hans stora kärlek till instrumentet.

Den första humoresken är en mazurka-liknande dans i d-dorisk kyrkotonart med ett tonspråk som även för tankarna till hans sjätte symfoni. Andra humoresken bjuder på en solostämma med virtuositet som för tankarna till Paganini, satt till ett repetitivt orkesterackompanjemang. Den tredje är en gavott där det nordiska tonspråket skymtar bakom violinens omväxlande dramatiska deklamerande, elegant dansanta toner och flödande löpningar.

Lyrisk folkton med nordiska drag liksom av romsk musik finner vi i den fjärde humoresken, som också är mer stillsam. Den femte är den mest humoresk-lika: rytmisk, synkoperad och violinen leker med speltekniker som flageoletter och dubbelgrepp. Ordet betyder just en humoristisk berättelse eller musikstycke. Den sjätte och sista humoresken har, trots sin rytmik och bitvis dansanta karaktär, en genomgående melankolisk underton och stycket avslutas utan större bravur.

Text: Nina Sandell

Bara 15 år gammal skrev Felix Mendelssohn sin Symfoni nr 1 i c-moll. Trots sin unga ålder var han inte obekant med den symfoniska genren. Han hade redan hunnit komponera tolv stråksymfonier, men dem betraktade han själv bara som en del av sin utbildning. Detta var Mendelssohns första symfoniska verk som inkluderade trä- och bleckblås och blev därför det som han själv räknade som sin första ’riktiga’ symfoni. Den uruppfördes på hans storasyster Fannys födelsedagsfest i november samma år och fick sitt första offentliga framförande tre år senare.

Det halvtimmeslånga, fyrsatsiga verket är inte så romantiskt utan blickar snarare bakåt mot klassicismen och är influerat av Carl Maria von Weber, Beethoven och Mozart. I de snabba satserna och speciellt i den tredje, Menuetto, finns tydliga likheter med Mozarts 40:e symfoni. Menuett-satsen är hämtad från Mendelssohns egen violasonat i c-moll som han slutförde bara någon månad innan symfonin. Tydligen hade han dock sina tvivel kring användandet av just den satsen. När symfonin framfördes i London 1829 bytte Mendelssohn själv ut den mot scherzot ur hans stråkoktett, som han komponerade året efter symfonin. Men det blev ingen permanent ersättare och numera spelas symfonin som det var tänkt från början, med violasonatens menuett. Trots symfonins molltonart är den positiv, full av energi och sprudlar av ungdomlig vitalitet.

Text: Nina Sandell

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min

Ingår i följande abonnemang: