NIGUN AV JACOB MÜHLRAD
Time är titeln på skivan där Radiokören framför fyra körverk av Jacob Mühlrad, bland dem verket Nigun. Själv har Mühlrad beskrivit Nigun som en abstraktion av en judisk gudstjänst, där musiken gestaltar ett växelspel mellan det ordlösa och det textburna. Resultatet är ett överjordiskt vackert stycke som både bjuder in till både eftertanke och upprymdhet. Jacob Mühlrads samarbete med Berwaldhallen och Radiokören har varit produktivt de senaste åren. Tre verk har det hittills blivit – Nigun, Kaddish och Time. Konserten där Radiokören sjunger Nigun är inspelad i Engelbrektskyrkan 26 september 2016 och dirigeras av Peter Dijkstra.
Radiokören
Peter Dijkstra dirigent
Jenny Ohlson sopran
Fredrik Mattson tenor
JACOB MÜHLRAD: Nigun
”Lyssna!” utropar sångarna i början av Jacob Mühlrads körverk Nigun, ”shema!” Texten i verket består av hebreiska ord och fragment tagna från olika judiska gudstjänster. Ett par minuter in i den täta väven av stavelser hörs även ”leh ak shiv” – ”lyssna noga”.
Nigun är ett verk som inbjuder både till att lyssna noga och att bara låta sig översköljas av de svävande, men också dramatiska, körklangerna. Harmoniskt är musiken flyktig utan en fast tonart att kretsa kring, dock går det att urskilja olika tonala centrum som Mühlrad etablerar och förflyttar sig mellan. Det väcker nästan en bild av livets träd med dess tio sefirot. Livets träd är en central symbol i kabbalan, en del av den judiska mysticismen.
Musiken växlar mellan kluster, vokala effekter, mässande och enkla, rena ackord. Mühlrad komponerade verket 2014, fyra år efter att han fick tonsättaren Sven-David Sandström som mentor. Innan dess var det främst vid pianot Mühlrad musicerade. Sandströms vägledning kan höras i musiken, men också drag av andra samtida körtonsättare.
”Min utgångspunkt har varit att åstadkomma en abstraktion av en judisk gudstjänst” sammanfattar Jacob Mühlrad själv sitt verk, som faktiskt också har en direkt koppling till kabbalan: ”I kabbalan talar man ofta om den ’ordlösa’ melodin och hur den kommunicerar mer än melodin med text. Den ordlösa melodin har en högre andlig status och precis som i en gudstjänst överlagrar vokalisen och den textburna melodin varandra. Relationen mellan dessa är något jag undersöker i mitt stycke.”
Själva namnet på verket, ”nigun”, betyder ”melodi”. Två andra uttryck som förekommer under verket är ”pney ha jam” och ”shetach” som ungefär kan översättas till ”havets yta” respektive ”optisk yta”. Vid olika tillfällen i stycket mässar också kören, med beslutsamhet, ”kadosh” – ”helig”.
En tenorsolist har, mitt i det nio minuter långa verket, den enda tydliga, sammanhängande texten: ”Jag är en tjänare till G-d, välsignad är han och jag kastar mig framför honom och framför heligheten av hans Torah.”
Text: David Saulesco