arrow
Rhenguldet enligt Salonen

Esa-Pekka Salonen och Finlands nationalopera i Wagners Rhenguldet.

25 augusti

Sändes 16:45

Alla klipp från dagen

  • Samtal

    Dagnija Leijna (LV) i samtal med Maris Gailis (LV)

  • Rhenguldet enligt Salonen

    Salonen tar sig an Wagners Rhenguldet

Söndag 25 augusti

Östersjöfestivalens andra dag kretsar kring vattnets värde – i Rhenguldet enligt Salonen ger mästerdirigenten Esa-Pekka Salonen och Finlands nationalopera Wagners Rhenguldet där floden ger liv åt alla som lever i dess närhet – men på flodens botten vilar det förtrollade Rhenguldet som i fel händer sätter igång en ödesdiger kedja av händelser som slutar med världens undergång. Kvällens samtal kommer från Riga och gäster är unga superentreprenören Dagnija Lejiņa som utvecklar en hållbarhetsvaluta och skepparen Māris Gailis som efter att ha seglat världen runt varit Lettlands premiärminister och nu är kulturentreprenör och Wagnerexpert. Samtalsledare är Sveriges Radio Kulturradions Fredrik Wadström.

Klimat-performance-operan NeoArctic kunde inte vara mer angelägen. Efter kritikerrosade turnéer till New York, London och Köpenhamn kommer nu Hotel Pro Formas och Lettiska Radiokörens föreställning till Östersjöfestivalen.

Dagspass

Ladda hem programblad
  • 14:45

    Foajékonsert

    Övre foajén, Berwaldhallen

    Varje eftermiddag under Östersjöfestivalen kan du njuta av korta foajékonserter i Berwaldhallens övre foajé. Programmet består av kammarmusik med elevensembler från Lilla Akademien. Passa gärna på att avnjuta något från festivalbarens ekologiska sortiment till konserten. Festivalbaren öppnar 16.30 och erbjuder ett utökat ekologiskt sortiment.

  • 15:00

    Foajésamtal

    Övre foajén, Berwaldhallen

    Thomas Andrén är forskare vid Södertörns Högskola och har inriktat sig på att undersöka hur Östersjön har utvecklats i förhållande till klimatvariationer och de förändringar som uppstått i vattenutbytet med världshaven. I det här samtalet pratar Thomas om hur viktigt det är att vårda vårt unika innanhav mot bakgrund av dess långa historia. För om vi förstår Östersjöns historia förstår vi också i vilken utsträckning vi idag påverkar det känsliga ekosystemet vars hälsostatus är så värdefull för oss alla runt Östersjön. Samtalet hålls på svenska.

  • 15:30

    Konsertintroduktion

    Nedre foajén, Berwaldhallen

    Med Boel Adler

  • 16:00

    SAMTAL – Dagnija Lejiņa (LV) och Māris Gailis (LV)

    Berwaldhallen

    Från Nationalbiblioteket i Riga livestreamas kvällens samtal där Sveriges Radios Fredrik Wadström samtalar med två tunga lettiska profiler i ett möte över generationsgränserna. Dagnija Lejiņa är ”superkommunikatören” och entreprenören med ett särskilt intresse för teknologi, start-ups och communities. Dagnija letar ständigt efter möjligheter att hjälpa andra att uppnå sina mål genom nätverk och communities. Vid hennes sida sitter världsomseglaren Māris Gailis som var Lettlands premiärminister i mitten av 1990-talet. Maris har spelat en stor roll för utvecklingen av många sociala och politiska frågor, han har öppnat ett privat museum, startat en filmfestival och nu ligger han i startgroparna för att i sin roll som Wagnersällskapet i Rigas ordförande renovera det historiska hus där Wagner bodde och komponerade under sin tid i Riga.

    Medverkande

    • Dagnija är en passionerad kommunikatör med ett särskilt intresse för teknologi, start-up företag och communities. Hon har varit med och grundat flera företag som Digital Freedom festival,  “Lejiņa and Šleiers”, “Riga Venture Summit” och the Latvian Startup Association. Dagnija har en gedigen bakgrund inom kommunikationsbranschen och har bl.a. varit marknadsansvarig för Nordea i Lettland, pressekreterare och kommunikationsrådgivare till Lettlands utrikesminister och är flerfaldigt prisbelönad t ex det prestigefyllda lettiska PR-priset Guldknappen. Dagnija har en master i Politik och kommunikation från London School of Economics and Political Science (LSE). Vare sig det handlar om att vandra i Himalayas berg eller att upptäcka Sydostasiens djungler, så väjer Dagnija inte för utmaningar som pushar henne mot okända horisonter. Samtidigt letar hon efter möjligheter att hjälpa andra att uppnå sina mål genom att koppla samman människor och bygga måldrivna communities.

    • Världsomseglaren Māris Gailis var Lettlands premiärminister i mitten av 1990-talet och har spelat en viktig roll för utvecklingen av många sociala och politiska frågor i landet. Gailis är grundare av International Film Forum ”Arsenals”, entreprenör, grundare av Žanis Lipke Memorial för att nämna några av de verksamheter och projekt som genererats av och omkring Gailis. Māris Gailis ledde Yacht-expeditionen Milda i en seglats jorden runt. Den 9 juli 2001, på Gailis 50-årsdag, kastade han loss för en 2-årig expedition på båten Milda (21 m lång och 50 ton). Den 22 april 2003, efter cirka 40 000 sjömil och mer än 30 länder, återvände Milda till Ventspils hamn. Denna resa har betytt mycket för Gailis fortsatta verksamhet säger han själv. I sin roll som ordförande för Rigas Wagnersällskap leder han en renoveringsprocess av den historiska byggnad där Wagner själv bodde och arbetade under sin tid i Riga.

  • 17:15

    RHENGULDET ENLIGT SALONEN

    Berwaldhallen

    Mästerdirigenten Esa-Pekka Salonen och Finlands nationalopera ger Wagners Rhenguldet och ingen lämnas oberörd. I floden Rhen flyter vattnet som ger liv åt alla som lever i dess närhet och i flodens botten vilar det förtrollade Rhenguldet. När den girige dvärgen Alberich stjäl guldet för att komma åt dess makt sätter han igång en ödesdiger kedja av händelser som slutar med världens undergång.

    Läs mer

    I musikhistorien finns några tonsättare som sticker ut lite extra. Inte för att deras verk var överlägsna deras kollegors, utan för att de var förnyare och banbrytare. I denna skara platsar utan tvekan Wagner. Med honom kom operakonsten att skriva ett nytt kapitel. Främst är han kanske känd för idén om operan som ett ”allkonstverk” som skulle upphöja och förädla människan. Följaktligen var det självklart för Wagner med nymodigheter som att det skulle vara mörkt i salongen och att dörrarna skulle vara stängda under föreställningen. Allt för att publiken skulle fångas maximalt av verket.

    Hans visioner kom att förverkligas med invigningen av festspelen i Bayreuth 1876 i det nya festspelshuset. Här framfördes för första gången Nibelungens ring i sin helhet; det största operaprojekt som någonsin förverkligats. Stoffet till handlingen hämtade Wagner ur nordisk mytologi, isländska sagor och det medeltida eposet Nibelungenlied. Idén om tre föreställningar under tre dagar, med Rhenguldet som inledande förspel, grundade Wagner på de antika festspelen till gudarnas ära där man efter en inledande dag under tre dagar uppförde tragedier och sångspel.

    I Rhenguldet läggs grunden för den konflikt som genomsyrar hela operacykeln: kampen för kärlek och makt. Rhendöttrarna vakar över guldet på floden Rhens botten. Den girige dvärgen Alberich flirtar med dem, men när de skrattar år honom frånsäger han sig kärleken och stjäl deras guld. Han har fått veta att den som smider en ring av guldet får oinskränkt makt över världen. Nu har naturen fråntagits sitt guld, balansen i tillvaron är rubbad och världen är dömd att gå under…

    Även i själva operamusiken var Wagner en förnyare av rang. I stället för arior och recitativ skrev han ”den eviga melodin”, ett flöde där text och musik är tätt sammanflätade. Han använde sig också av ledmotiv, musikaliska motiv som är förbundna med situationer, idéer, platser eller karaktärer och som bidrar till att redogöra för rollfigurernas inre tankar och känslor. Men det är bara att skrapa på ytan när det handlar om Wagners makalösa förmåga att använda musiken för att gestalta handlingen. Här är orkesterns roll jämbördig med sångarnas och i raffinerad orkesterbehandling hade Wagner få övermän.

    Det är inte första gången Esa-Pekka Salonen tar sig an Wagner på Östersjöfestivalen. 2012 ledde han ett hyllat framförande av Tristan och Isolde. Men framförandet av Rhenguldet innebär debut för denne världsdirigent när det handlar om Nibelungens ring. Uppförandet är ett samarbete med Finlands nationalopera i Helsingfors där Salonen kommer att dirigera hela operacykeln under åren 2019–2021.

    Text: Axel Lindhe

    Medverkande

    • Esa-Pekka Salonen utmanar och förnyar ständigt konstmusikens roll och plats i samhället. Han är förste dirigent och konstnärlig rådgivare för Philharmonia Orchestra i London, hedersdirigent och musikalisk ledare för Los Angeles Philharmonic och tillträder som chefsdirigent för San Franciscos symfoniorkester hösten 2020. Dessutom är han konstnärlig partner vid Finlands nationalopera och balett, där han bland annat skall dirigera hela Wagners Nibelungens ring och även hans egna verk tas upp på orkesterns repertoar. I London har han drivit de prisbelönade installationerna RE-RITE och Universe of Sound som låtit människor över hela världen upptäcka symfoniorkester. Esa-Pekka Salonen är en av Östersjöfestivalens grundare och tidigare chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester.

    • Barytonen Tommi Hakala har gjort sig känd för tolkningar av Wagner, Puccini, Mozart, Verdi och Tjajkovskij. Han har framträtt vid bland annat Metropolitan Opera, Staatsoper Dresden och De Vlaamse Opera samt vid flera internationella festivaler. Nyligen märks framträdanden med bland andra Finska Radions Symfoniorkester, vid operafestivalen Savonlinna samt som Viktor i Sebastian Fagerlunds Höstsonaten. I Finlands nationaloperas uppsättning av Nibelungens ring debuterar han som Wotan i Rhenguldet och Valkyrian samt som Vandraren i Siegfried.

    • Tenoren Tuomas Katajala har studerat vid Sibelius-Akademin i Helsingfors, samt i Rom och Amsterdam. Sedan hösten 2009 är han knuten till Finlands nationalopera där han gjort bland annat Tamino i Mozarts Trollflöjten, huvudrollen i Brittens Albert Herring, Camille de Rossilon i Léhars Glada änkan och Hans i Jüri Reinveres Utrensning. Bland hans konsertframträdanden kan nämnas Mozarts Zaide vid Kuhmo kammarmusikfestival och Verdis Requiem på Royal Albert Hall i London och Avery Fischer Hall i New York.

    • Hyllade Mahlersångerskan Lilli Paasikivi har gjort såväl Das Lied von der Erde och Des Knaben Wunderhorn med Esa-Pekka Salonen och Los Angeles Philharmonic, Kindertotenlieder med Michael Tilson Thomas och New World Symphony och Mahlers åttonde symfoni med Sir Simon Rattle och Berlinfilharmonikerna. Hon debuterade med New York Philharmonic i uruppförandet av Rodion Shchedrins The Enchanted Wanderer. På Finlands nationalopera har hon nyligen gjort Geneviève i Debussys Pelléas och Mélisande.

    • Dramatiska sopranen Reetta Haavisto debuterade 2011 vid Finska nationaloperan som Madama Cortese i Rossinis Resan till Reims. Där har hon sedermera gjort roller som Norina i Donizettis Don Pasquale och Liù i Verdis Turandot. Som konsertsångerska har hon framfört exempelvis Sibelius Kullervo och Verdis Requiem samt lieder av exempelvis Strauss, Sibelius och Rachmaninov. 2017 debuterade hon vid Mariinskijteatern och som huvudrollen i Strauss Arabella på Aino Ackté-festivalen i Helsingfors.

    • Basbarytonen Tuomas Pursio har studerat vid Sibelius-Akademin i Helsingfors och Zurich Operastudio och debuterade 1996 på Deutsche Oper. På repertoaren finns bland annat de fyra skurkarna i Offenbachs Hoffmanns äventyr, Wurm i Verdis Luisa Miller, titelrollen i Mozarts Figaros bröllop och Mefistofeles i Gounods Faust. Han spelade Andrej Kovrine i världspremiären av Philippe Hersants Den svarta munken på Leipzigoperan och på Finlands nationalopera har han nyligen gjort Scarpia i Puccinis Tosca.

    • Flexible tenoren Markus Nykänen är lika bekväm i huvudrollen i nyskrivna operan Indigo av Eicca Toppinen och Perttu Kivilaakso som Iopas i Berlioz Les Troyens eller Remendado i Bizets Carmen. På Finlands nationalopera har han nyligen setts som både Raoul i Andrew Lloyd Webbers Fantomen på operan och som Tenoren i Iiro Rantalas Sanatorio Express. Han har gjort flera stora roller på både Theater Basel och Staatsoper Hamburg och är dessutom en eftertraktad konsertsångare.

    • Sari Nordqvist utexaminerades från Sibelius-Akademin 1999 och debuterade samma år vid Finlands nationalopera som Vera Boronel i Menottis Konsuln. Vid Finlands nationalopera har hon nyligen gjort Mary i Wagners Den flygande holländaren, Madame Giry i Webbers Fantomen på operan och Albine i Massenets Thaïs. På repertoaren finns också Ulrica i Verdis Maskeradbalen, Svarta damen i Mikko Heiniös Riddaren och draken och Brigitta i Korngolds Die tote Stadt.

    • Finsk-tyska barytonen Jukka Rasilainen är känd för sina bejublade framträdanden vid exempelvis festivalerna i Bayreuth och Savonlinna, vid Opernhaus Zürich och vid Semperoper Dresden. Han har Wagner-roller som Amfortas i Parsifal, huvudrollen i Den flygande holländaren och Telramund i Lohengrin, men även roller som Tonio i Leoncavallos Pajazzo, Scarpia i Puccinis Tosca och Amonasro i Verdis Aida. Vid Finlands nationalopera har han nyligen gjort Klingsor i Wagners Parsifal.

    • Tenoren Dan Karlström debuterade vid Finlands nationalopera som Tobias i Sondheims Sweeney Todd och har där sedan dess synts som Yonas i Kaija Saariahos Adriana Mater och Pedrillo i Mozarts Enleveringen ur Seraljen. Sedan 2001 är han fast medlem vid Leipzigoperan där han nyligen gjort Mime i Wagners Rhenguldet och Monostatos i Mozarts Trollflöjten, dessutom Goro i Puccinis Madame Butterfly vid festivalen i Savonlinna och som tenorsolist i Mario Schröders balett efter Bachs Johannespassion.

    • Estniske basen Koit Soasepp bytte karriär efter 15 år inom jordbruket och efter bara ett års sångstudier debuterade han vid både Estlands och Finlands nationaloperor. I Helsingfors har han sedan dess upparbetat en bred repertoar, både Sarastro i Mozarts Trollflöjten och Pimen i Musorgskijs Boris Godunov, liksom Titurel i Wagners Parsifal och Prästen i Sjostakovitj Lady Macbeth från Mtsensk. Närmast har han gjort bland annat Kungen i Verdis Aida och Biskopen i Jaakko Kuusistos Is.

    • Jyrki Korhonen har varit knuten till Finlands nationalopera sedan 2001, dessförinnan operahusen i Wiesbaden och Darmstadt. På repertoaren finns åtskilliga Mozartroller: Osmin i Enleveringen ur Seraljen, Sarastro och Pater i Trollflöjten samt Bartolo i Figaros bröllop; dessutom Wagnerroller som Fafner och Fasolt i Rhenguldet, Hermann i Tannhäuser och Hagen i Ragnarök. Närmast gör han bland annat Arkel i Debussys Pelléas och Mélisande, Ramfis i Verdis Aida och Palémon i Massenets Thaïs.

    • Efter examen med högsta betyg från Sibelius-Akademin har sopranen Marjukka Tepponen uppträtt med de flesta finska orkestrarna och många stora europeiska ensembler. Hon debuterade vid Finlands nationalopera 2010 som Zerlina i Mozarts Don Giovanni, där hon även gjort exempelvis Mimi i Puccinis La Boheme, Corinna i Rossinis Resan till Reims och senast Mona Kummel i Jaakko Kuusistos Is. Hon har verkat vid operahusen i bland annat Graz och Seattle och vid festivaler i Rijeka, Bregenz och Savonlinna.

    • Finska operasångerskan Mari Palo har en unik och mångsidig repertoar som omfattar både Pamina i Mozarts Trollflöjten och Musetta i Puccinis La Bohème men också Tytti i Jaakko Kuusistos The Canine Kaleva, Vera i Olli Kortekangas Daddy’s Girl och Refka i Kaija Saariahos Adriana Mater. Hon debuterade 1999 vid Finlands nationalopera där hon gjort både Grevinnan i Figaros bröllop, Micaela i Bizets Carmen och Marian i Jukka Linkolas Robin Hood samt nu senast Mona Kummel i Jaakko Kuusistos Is.

    • Hösten 2009 debuterade mezzosopranen Jeni Packalen som Ulla i Olli Kortekangas Daddy’s Girl på Finlands nationalopera. Sedan dess har hon uppträtt på nationaloperan som bland annat Baba i Stravinskys Rucklarens väg och Albine i Massenets Thaïs. I Graz har hon gjort Maddalena i Verdis Rigoletto och i Bayreuth Erda i en konsertversion av Wagners Siegfried. Hon har gjort flera framträdanden vid festivalen i Kuhmo och har nyligen synts som bland annat Irina Gyllen i Jaakko Kuusistos Is.

    Musiken

Biljetter

Ladda hem programblad
  • 15:00

    NEOARCTIC

    Orionteatern

    Klimat-performance-operan NeoArctic kunde inte vara mer angelägen. Efter kritikerrosade turnéer till New York, London och Köpenhamn kommer nu Hotel Pro Formas och Lettiska Radiokörens föreställning till Östersjöfestivalen.

    Läs mer

    Anslaget är mäktigt: Ett hav av plast böljar på storbildsskärm i fonden. Tolv sångare träder fram iklädda kostymer som associerar till allt från inuiter till turister i svarta solglasögon – som hämtade ur en dystopisk framtidsfilm.

    Ljudmattan är uppfordrande. Vibrerande och oroligt darrande under huden på åskådaren, med kören som en unison siren.

    I nästa bild: Kyrkklockor och svartvita bilder av en övergiven ruinstad.

    Hyllade operan NeoArctic suger in oss i en emotionell centrifug. Här färdas vi i genom postapokalyptiska landskap – tsunamis, översvämningar, smältande glaciärer – för att i sista scenen ändå åtnjuta ett slags förlåtande, sakral musik.

    Skulle det finnas en genre som hette ”aktivist-performance” så är det just vad åskådaren får bevittna i denna både poetiska och alarmerande föreställning om den tid vi lever i just nu: antropocen, människans tidsålder. Det är den föreslagna nya geologiska epok på jorden som började ungefär vid industrialiseringen på 1700-talet och som kännetecknas av att vi människor står för de största klimatförändringarna – inte naturen själv.

    Dramaturgiskt är operan uppbyggd av tolv sånger, tolv ljudlandskap, tolv landskap och en planet, med sångtitlar som Plastic, Dust och Infinity. För det helt elektroniska ackompanjemanget står den brittiska technoproducenten Andy Stott och den numera New York-baserade kompositören Krists Auznieks, en av Lettlands nu starkast lysande stjärnor. Texten är skriven av den isländska poeten Sigurjón Birgir Sigurðsson, mer känd som Sjón, en sammandragning av hans förnamn och tillika ordet ”syn” på isländska.

    Verket, som 2017 erhöll det prestigefyllda danska Reumert-priset, har vuxit fram utifrån ett koncept skapat av den danska performancegruppen Hotel Pro Forma, i samarbete med Lettiska Radiokören. Urpremiären ägde på Det Kongelige i Köpenhamn i maj 2016. Tidigare i år spelades den på Kennedy Centre i Washington.

    Hotel Pro Forma är en av Europas främsta performance-grupper. De har tidigare gästat Stockholm med verk som Calling Clavigo på Kulturhuset Stadsteatern 2003.

    NeoArctic är resultatet av lång tids research och undersökande arbete mellan artister, vetenskapsmän med flera inom olika verksamhetsfält, med inspiration från Anthropocene Project, en rad installationer och forskningsprojekt på världskulturhuset Haus der Kulturen der Welt i Berlin. Sedan 2013 utforskas där den nya, omvälvande tid vi lever i genom just en blandning av modern konst och banbrytande forskning.

    Text: Ylva Lagercrantz Spindler

    Medverkande

    • Sedan 1992 har Sigvards Kļava varit konstnärlig ledare för Lettiska radiokören. Han har arbetat med såväl de främsta körerna i Lettland som med RIAS Kammerchor i Berlin, Nederlands Kamerkoor, Radiokören vid MDR Leipzig, med flera. Med Lettiska radiokören har han gjort över 20 skivinspelningar och genomfört fruktbara samarbeten med Lettlands stora samtida komponister: Maija Einfelde, Ēriks Ešenvalds, Juris Karlsons och Pēteris Vasks för att nämna några. Kļava är sedan år 2000 professor i dirigering vid Lettiska Musikaliska Akademien i Riga. Som dirigent har han uppträtt i exempelvis Royal Albert Hall i London, Concertgebouw i Amsterdam, Berlinfilharmonin, med mera. Han är återkommande gäst i jurysammanhang vid flera internationella körtävlingar.

    • Lettiska radiokören tar sig målmedvetet an såväl den tidigaste musiken som det mest innovativa och nyskrivna med samma drivkraft och konstnärliga skärpa. Med sina två dirigenter, Sigvards Kļava och Kaspars Putniņš, har kören under de senaste drygt tjugo förutom konsertverksamheten medverkat i operaföreställningar och tvärkonstnärliga projekt, teatershower och mycket mer. Kören har uppträtt vid ett otal av världens stora festivaler, däribland dem i Salzburg och Lucerne, vid BBC Proms, White Light Festival, kanadensiska Soundstreams, med flera. Inspelningar med kören finns på exempelvis Ondine, Hyperion, Deutsche Grammophon och BIS.

    Musiken