arrow
SAMTAL

Professorn Maarja Kruusmaa samtalar med programledaren Joonas Hellerma.

28 augusti

Sändes 17:59

Alla klipp från dagen

  • SAMTAL

    Maarja Kruusmaa (EE) i samtal med Joonas Hellerma (EE)

  • M/S Estonia in memoriam

    Radiokören och Tõnu Kaljuste uppmärksammar 25-årsminnet av förlisningen

Onsdag 28 augusti

I september 1994 inträffade en av vår tids största fartygskatastrofer. Färjan och passagerarfartyget M/S Estonia förliste på väg mellan Tallinn och Stockholm och 852 människor förolyckades. Nästan exakt 25 år senare minns och hedrar Radiokören och dirigent Tõnu Kaljuste offren för den tragiska olyckan i en andaktsfull konsert. Kvällens samtal livestreamas från Arvo Pärt Center i Tallinn där estniske professorn Maarja Kruusmaa, vars forskning fokuserar på undervattensteknik, särskilt robotik och skanning av havsdjur, samtalar med den populära programledaren Joonas Hellerma om havet och musiken.

Biljetter

Dagspass

Ladda hem programblad
  • 16:45

    Foajékonsert

    Övre foajén, Berwaldhallen

    Varje eftermiddag under Östersjöfestivalen kan du njuta av korta foajékonserter i Berwaldhallens övre foajé. Programmet består av kammarmusik med elevensembler från Lilla Akademien. Passa gärna på att avnjuta något från festivalbarens ekologiska sortiment till konserten. Festivalbaren öppnar 16.30 och erbjuder ett utökat ekologiskt sortiment.

  • 17:00

    FOAJÉSAMTAL

    Övre foajén, Berwaldhallen

    Att bli nominerad till Raoul Wallenbergpriset innebär att man har gjort en personlig uppoffring för att stå upp för mänskliga rättigheter. Priset går till en person som i Sverige arbetar i Raoul Wallenbergs anda, främst genom kunskapshöjande insatser för barn och ungdomar om främlingsfientlighet, intolerans och alla människors lika värde. I det här samtalet möter du 2019 års pristagare som presenteras av Raoul Wallenberg Academys ordförande Olle Wästberg. Samtalet hålls på svenska.

  • 17:30

    Konsertintroduktion

    Nedre foajén, Berwaldhallen

    Med Boel Adler

  • 18:00

    SAMTAL - Maarja Kruusmaa (EE) och Joonas Hellerma (EE)

    Berwaldhallen

    Från Arvo Pärt Center i Laulasmaa utanför Tallin, streamas kvällens samtal mellan Maarja Kruusmaa, professor i biorobotik vid Tallinns tekniska universitet och medlem av Estlands vetenskapsakademi, och kulturjournalisten och programledaren från Estlands Television, Joonas Hellerma. Pga sent talarbyte har vi i nuläget ingen detaljerad beskrivning av samtalets innehåll.

    Medverkande

    • Joonas Hellerma är moderator och redaktör på nationella Estlands Radio. Han är värd för det populära kulturprogrammet Plekktrumm (Tin Drum) som sänds varje vecka på ETV2 och i höst påbörjar sin sjätte säsong. I Plekktrumm träffar Hellerma varje vecka en kulturpersonlighet för att prata om samhällsrelaterade ämnen. Joonas Hellerma studerade film och tv på Tallinn University. Han har också en magisterexamen i filosofi från samma universitet. Förutom hans arbete är hans huvudintressen europeiska idéhistoria inom ramen för filosofi och litteratur, och i synnerhet upplysningstiden och dess effekt på kulturlivet, inklusive religion, politiska idéer och nutidens samhällsutmaningar.

    • Professor Maarja Kruusmaa är professor i biorobotik vid Tallinns tekniska universitet och medlem av Estlands vetenskapsakademi. Hon är utbildad dataingenjör med en doktorsexamen i robotik från Chalmers universitet och Halmstads universitet i Sverige. Hennes forskning fokuserar på undervattensteknik, särskilt robotik och sensing inspirerad av havsdjur. Hon undersöker hur rörelseprinciper hos fisk och havsdäggdjur kan användas för att bygga effektiva och elastiska undervattensrobotar. Många nya tekniker som utvecklats i hennes forskarteam är ursprungligen inspirerade av skanning av marina organismer och används för att göra robotar för att bättre navigera under vatten eller för att bygga sensornätverk under vatten för att samla in och analysera data om floder, hav, hav och glaciärer. Professor Kruusmaa är också gästprofessor vid Norwegian Institute of Science and Technology (NTNU) Center for Autonomous Marine Operations and Systems där hon samarbetar med norska forskare och norsk industri för att tillämpa nya undervattensteknologier inom havsvetenskap och marin industri. Maarja är amatörsimmare, vintersimmare och en fritidsdykare.

  • 19:00

    M/S ESTONIA IN MEMORIAM

    Berwaldhallen

    I september 1994 inträffade en av vår tids största fartygskatastrofer. Färjan och passagerarfartyget M/S Estonia förliste på väg mellan Tallinn och Stockholm och 852 människor förolyckades. Nästan exakt 25 år senare minns och hedrar Radiokören och dirigent Tõnu Kaljuste offren för den tragiska olyckan i en andaktsfull konsert.

    Läs mer

    Omkring klockan 9 på morgonen onsdagen den 28 september 1994 räddades de sista överlevande från M/S Estonia som förlist mitt i natten. Av 989 passagerare överlevde endast 137 personer. Mer än hälften var svenskar, nästan 300 estländare, därtill letter, finländare och andra nationaliteter från hela världen. Tre år senare hade Jaakko Mäntyjärvi fullbordat sitt körverk Canticum calamitatis maritimae, ”en meditation” som han själv beskriver verket, men som sådan mycket dramatisk.

    Tre texter ligger till grund för verket: den katolska dödsmässan, Psaltarens psalm 107 samt en nyhetsuppläsning om olyckan från Nuntii Latini, ett program som sänder världsnyheter på klassiskt latin i finsk riksradio. En solist ur kören mässar nyhetstexten mot en mullrande bordun, en ordlös melodi som påminner om en gammal seglarvisa och requiem-texten som en sorgesång: ”Må det eviga ljuset lysa över dem, Herre.” Hetsigt viskande röster imiterar bruset från det stormiga havet och från kommunikationsradion på M/S Estonia som 29 minuter efter midnatt skickade sitt sista meddelande. ”Förbarma dig, Herre” klagar kören.

    Psaltartexten tar vid med ett rastlöst, böljande motiv som följer merparten av stycket: ”Andra for på skepp över havet och drev handel på de stora vattnen.” Vassa dissonanser skildrar metall som slits och knäcks, som fartygets bogvisir när det blev ett öppet, blödande sår mot det skoningslösa havet. Ett rytmiskt mellanparti som en SOS-signal i morsekod: ”De kastades mot himlen och mot djupen, modet svek dem i faran.” Till slut ropar alla ut sin nöd till Gud, som stillar havet igen. Men för passagerarna på M/S Estonia väntade ingen säker hamn, bara den eviga vilan: ”Requiem aeternam.”

    Ett av verken som Mäntyjärvi själv inspirerades av var Sergej Rachmaninovs Midnattsmässa, eller Vigilia. Det är en tonsättning av texter från den östortodoxa och östkatolska kyrkans nattliga gudstjänst som firas inför en stor högtidsdag. Även tonsättare som Tjajkovskij och Rautavaara har gjort liknande tonsättningar, men Rachmaninovs är den mest kända och anses av många som ett av hans absolut främsta verk. Det var även Rachmaninovs eget favoritverk, tillsammans med körsymfonin Klockorna, och vid hans begravning framfördes den femte satsen: ”Herre, nu låter du din tjänare gå hem i frid, som du har lovat.” Av de 15 satserna har också den sjätte, Bogoroditse Devo eller Ave Maria, inte minst här i Sverige blivit ett älskat konsertstycke. Hela verket andas en varm och innerlig andlighet, förtröstan och hopp för alla som längtar och saknar.

    Text: David Saulesco

    Medverkande

    • Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

      I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

      I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

      Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

    • Estniske dirigenten Tõnu Kaljuste är bekant för den svenska publiken efter sin tid som Radiokörens chefsdirigent åren 1994–2000. Den mångsidige musikern har varit en drivande kraft i att öppna de nordiska öronen för musik från de baltiska länderna. Han grundade med drygt tio års mellanrum Estlands filharmoniska kammarkör och Tallinns kammarorkester, som båda blivit mycket framgångsrika och uppträder på världens stora konsertscener och festivaler. Han är en erkänd uttolkare av bland annat Krzysztof Penderecki, Alfred Schnittke, Arvo Pärt och Veljo Tormis och har vunnit prestigefyllda utmärkelser för sina många skivinspelningar. Bland hans senaste samarbeten kan nämnas NorrlandsOperans symfoniorkester, Wrocławs filharmoniska orkester och kören vid Orquestra Gulbenkian i Lissabon.

    • Marc Korovitch är chefsdirigent för Paris ungdomskör, Jeune chœur de Paris, och arbetar regelbundet med bland andra Franska radions kör och den framstående franska kören Accentus. Med SWR Vokalensemble har han bland annat spelat in Ravels Daphnis och Chloé och framfört Berlioz Romeo och Julia, även tillsammans med NDR Chor. 2017 deltog Korovitch och kören Accentus vid invigningen av det nya konserthuset La Seine Musicale i Paris. Han uppträder vid festivaler runt om i världen som Mozartwoche i Salzburg, Festival de Radio-France i Montpellier, Mostly Mozart Festival i New York och Recontres Musicales i Évian i Frankrike.

    Musiken