arrow

Allt innehåll från dagen

  • Mattei, Mäkelä & Mozart

23 augusti: Mattei, Mäkelä & Mozart

Hans Krásas Brundibar, barnoperan som skrevs och spelades av människor i Theresienstadt, är en levande musikalisk motståndshandling. Nu framförs den i Synagogan i Stockholm med Radiokören och musiker från Radiosymfonikerna. Kvällens konsert i Berwaldhallen leds av Klaus Mäkelä. Vi får höra Le tombeau de Couperin – Ravels hyllning till de soldater som stupade i första världskriget, Sibelius två sista symfonier och några av Mozarts mest älskade arior framförda av Peter Mattei. Från Den Sorte Diamant i Köpenhamn streamas kvällens samtal med den svensk-finska författaren Kjell Westö.

Biljetter

23 Augusti
Biljett Den förbjudna musiken: Brundibár i Synagogan, Stockholm

Dagspass

  • 17:30

    KONSERTINTRODUKTION 23 aug

    Nedre foajén, Berwaldhallen
  • 18:00

    SAMTAL: KJELL WESTÖ - TRITONUS

    Berwaldhallen

    Tritonus, även kallat djävulens intervall, är ett intervall som spänner över tre heltoner. Tritonus är också titeln på den svensk-finska författaren Kjell Westös nya roman, vilken publiceras den 21 augusti i samtliga nordiska länder. Huvudpersonen i Tritonus är en världsberömd finsk dirigent som tagit flykten till sommarhuset i den finska skärgården sedan han upplevt motgångar i såväl karriären som kärlekslivet. I huset vid Östersjön pendlar han mellan harmoni och dissonans i sökandet efter svaret på frågan: Hur lever man tillsammans i en tid som vår? Med den nya romanen som utgångspunkt resonerar Kjell Westö tillsammans med en dansk författarkollega kring frågor om gemenskap kontra ensamhet, om musik och om priset man ibland måste betala för framgång. Samtalet sänds live från Den Sorte Diamant, Kungliga Biblioteket i Köpenhamn. Samtalet sker på engelska och livestreamas till Östersjöfestivalens samarbetsscener och via Berwaldhallen Play.

    Medverkande

    • Kjell Westö är en av Finlands främsta författare. Han är mest känd för sina episka romaner som utspelar sig i Helsingfors, men han har även skrivit noveller, poesi, essäer och kolumner. Westö debuterade som poet år 1986. Han har idag översatts till mer än 20 språk och han har fått pris av Svenska litteratursällskapet i Finland sju gånger. Kjell Westö säger själv att kärnan i hans författarskap är ett aldrig sinande intresse för mysteriet Människan och en okuvlig vilja att ta reda på mer om varför vi är som vi är och agerar så som vi agerar. Han vill skildra olika sorters människor med kontrasterande livssyn och skilda livsvillkor. Tritonus är hans åttonde roman.

  • 19:00

    MATTEI, MÄKELÄ & MOZART

    Berwaldhallen

    Maurice Ravel skrev sviten Le Tombeau de Couperin på tröskeln till 1920-talet, till minne av vänner som stupat under första världskriget. Eftersom Ravel menade att ”de döda redan är sorgsna nog” är musiken lättsam och optimistisk, precis som den trio av Mozartarior som här åtföljer sviten. Klaus Mäkelä bjuder dessutom på Sibelius två sista, mästerliga symfonier.

    Medverkande

    • Sveriges Radios Symfoniorkester är känd i hela världen som en av Europas mest mångsidiga orkestrar med spännande, mångfasetterad repertoar och ständig strävan efter att bryta ny mark. Orkesterns högklassiga musicerande liksom samarbeten med världens främsta tonsättare, dirigenter och solister har belönats med otaliga priser och lovord.

      Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, känslighet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent sedan 2007. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!

      Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Sedan dess har orkesterns konserter sänts i Sveriges Radio. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967.

      Genom åren har orkestern haft många framstående chefsdirigenter varav två av dem, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, sedermera utnämnts till orkesterns hedersdirigenter, inklusive Valery Gergiev som gästat orkestern åtskilliga gånger och är medgrundare till Östersjöfestivalen.

    • Klaus Mäkelä är sedan hösten 2018 förste gästdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. Hösten 2020 tillträder han som chefsdirigent och konstnärlig rådgivare för Oslo-Filharmonien. Han är även konstnärlig partner vid Tapiola Sinfonietta och konstnärlig ledare för Åbo Musikfestspel. Säsongen 2019–2020 debuterar han med orkestrar som NDR Elbphilharmonie, Münchner Philharmoniker, Nederländska radions symfoniorkester och Londons filharmoniska orkester. Han gör även återbesök hos bland andra Frankfurts radiosymfoniker, Göteborgs Symfoniker, Lausannes kammarorkester och Tokyos Metropolitanorkester. Han debuterade som operadirigent vid Finlands Nationalopera med Mozarts Trollflöjten och en konsertant version av Erkki Melartins Aino. Han är även en prisbelönad cellist som har spelat med finska orkestrar som Sinfonia Lahti och Kuopio orkester och festivaler som Kuhmo kammarmusikfestival och Musikfestspelen i Nådendal. Han spelar på en Giovanni Grancino från 1698 utlånad av OP Art Foundation. 2019 tilldelades han Finlandspriset för sina bidrag till finsk konst och kultur.

    • Peter Mattei har med framträdanden på prestigefyllda scener som Metropolitan i New York, Teatro alla Scala i Milano, Covent Garden i London och Festspelen i Salzburg placerat sig i toppskiktet av internationellt verksamma sångare. Våren 2019 gör han titelrollen i Mozarts Don Giovanni på både Wiener Staatsoper och Metropolitan Opera. Nyligen turnerade han med Schuberts Winterreise och han har bland annat synts i titelrollen i Tjajkovskijs Eugen Onegin på Opernhaus Zürich och som Amfortas i Wagners Parsifal på Metropolitan och Parisoperan. På hans digra konsertrepertoar återfinns bland annat verk som Sibelius Kullervo, Bachs passioner och Brahms Ein deutsches Requiem.

    Musiken

Biljett

  • 15:00

    Den förbjudna musiken: Brundibár

    Stora Synagogan

    I koncentrationslägret Theresienstadt spelades Hans Krásas barnopera Brundibár av samma barn och vuxna som satte upp den i Prag innan de togs tillfånga. Musikerna och skådespelarna avrättades i Auschwitz, men operan lever vidare och inspirerar dagens tonsättare till att fortsätta sprida budskap om frihet och rättvisa.

    Läs mer

    Av de många musikverk som uppfördes i koncentrationslägret Theresienstadt några mil norr om Prag har väl Hans Krasás barnopera Brundibár närmast blivit en legend. Här framförs den i Stockholms Stora synagoga tillsammans med två körverk som ger barnoperan en mörkare klangbotten. Det ena är australisk-tyske Brett Deans körsättning av en dikt skriven av en klasskamrat till Deans dotter efter ett möte med ett av Brundibár-barnen i Berlin 1997, det andra svenske Jacob Mühlrads av judisk mystik inspirerade Nigun, uruppförd av Radiokören 2014.

    Hans Krása komponerade Brundibár till en text av avantgardekonstnären Adolf Hoffmeister som bidrag i en tävling utlyst av det tjeckiska skol- och kulturministeriet 1938. Något pris delades dock aldrig ut och partituret försvann i villervallan av tyskarnas ockupation av Tjeckoslovakien våren 1939. Noterna återfanns först 35 år efter kriget och överlämnades då till det inrättade muséet i Theresienstadt.

    När idén kläcktes sommaren 1941 att framföra Brundibár på ett judiskt pojkhem i Prag fanns endast klaverutdraget till hands. Repetitionerna pågick i hemlighet, först ledda av Rafael Schächter och efter dennes deportation av Rudolf Freudenfeld. En pianist, en violinist och en slagverkare deltog under de två framförandena. Krasá själv hade redan förts till Theresienstadt. Där återupptogs arbetet efter att även de judiska barnhemsbarnen kommit till lägret 1943.

    Paradoxalt nog var förutsättningarna för konsertverksamhet i lägret bättre än utanför, då nazisterna ville visa upp Theresienstadt som ett ”mönsterläger” för omvärlden. I ett klipp ur propagandafilmen Führern skänker judarna en stad sjunger barnen slutsången ur Brundibár innan ridån går ner inför en applåderande barnpublik.

    Handlingen är enkel: Sepperls och Annerls mamma är sjuk och barnen har inte råd med mjölk åt henne. Barnen härmar positivhalaren Brundibár som får in pengar i gatuhörnen och tillsammans med en hund, en katt och en sparv tränger de igenom gatans larm. Att skurken Brundibár föreställde Hitler var inte så svårt att förstå. Brundibár stjäl barnens pengar och gömmer dem, men barnen och djuren hittar gömstället. De svaga har vunnit över den starke.

    Brundibár framfördes inte mindre än 55 gånger innan de medverkande barnen i september 1944 deporterades till gaskamrarna i Auschwitz. Den 16 oktober följde Krása och hans tonsättarkollegor i lägret: Pavel Haas, Gideon Klein samt Viktor Ullmann, vars opera Kejsaren av Atlantis kommer att spelas i Berwaldhallen i vår. Dessa begåvade och numera väldokumenterade tonsättare hade haft karriärer innan nazisterna intog Tjeckoslovakien. Att enbart betrakta deras liv och verk ur ett förintelseperspektiv vore att förminska dem.

    Brundibár har numera framförts otaliga gånger, bland annat i en engelskspråkig version baserad på Tom Kushners och Maurice Sendaks bilderbok. I Sverige har den bland annat getts på Malmö stadsteater 1994 och i Projekt Brundibár med en nyskriven ”rampjäs” av författaren Åke Leijonhufvud. Flera inspelningar finns också, bland dem en ljudupptagning från tjeckisk tv 1990.

    Text: Henry Larsson

    Medverkande

    • Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

      Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik.

      Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel. Rekrytering av ny chefsdirigent för Radiokören pågår.

    • Västerås Sinfoniettas chefsdirigent och konstnärlige rådgivare Simon Crawford-Phillips är också verksam som pianosolist och kammarmusiker. Han debuterade som dirigent 2013 med Sveriges Radios symfoniorkester och har sedan dess lett bland annat English Chamber Orchestra, Dalasinfoniettan och Musica Vitae. Som pianist har han spelat med bland andra BBC Scottish Symphony, Academy of St Martin in the Fields, Colin Currie och Anne Sofie von Otter. Med Kungsbacka pianotrio har han exempelvis uppträtt i Concertgebouw i Amsterdam, under BBC Proms och vid internationella festivaler. Crawford-Phillips är gästlärare på Högskolan för scen och musik i Göteborg samt vid Royal Academy of Music i London.

    • Sedan sin examen från masterprogrammet i operaregi på Operahögskolan i Stockholm 2014 har Dan Turdén varit professionellt verksam bl a vid Kungliga Operan, Dramaten, Uppsala Universitet, Estrad Norr, Opera Hedeland och Operahögskolan. Turdén föddes i Norrköping som son till skådespelarna Yvonne Lundequist och Walter Turdén. På gymnasiet studerade han på Estetiska programmets musikgren med tuba som huvudinstrument. Turdén avslutade sin masterutbildning på Operahögskolan med att regissera Jaques Offenbachs operett Pierrette & Jacquot på Malmö Opera. Under 2014 var Turdén även finalist i den internationella tävlingen i operaregi: Ring Award. Som enda svensk i tävlingens historia var han först att kvalificera sig i en mycket hård konkurrens. 2007 grundade Turdén det fria operakompaniet Kamraterna och har sedan dess varit både dess ordförande och konstnärlige ledare. Sedan 2011 har Kamraterna under Turdén ledning etablerat sig som ett komplement till de stora institutionerna genom att i mindre skala men med stor övertygelse utmana och utveckla operan vad gäller form, aktualitet och arbetsmetoder. Kamraterna vill, utan att göra avkall på operans särart, bevisa att opera är en levande och samtida konstform.

    • Dansaren och koreografen Sara Ribbenstedt har uppträtt med bland annat operasällskapet Kamraterna i uppsättningar som Räven av Igor Stravinsky och Kurt Weills De sju dödssynderna samt i koreografen Anna Vnuks föreställning Möta hösten tillsammans? på Kulturhuset Stadsteatern. Hon har även spelat i hyllade Nils Holgersson av Susanne Marko och Leif Stinnerbom på Västanå teater och i Malmöbaserade wecollectives föreställning LÅR. Hon har studerat vid Dans- och cirkushögskolan i Stockholm.

    Musiken

    • 1938 såg Brundibár dagens ljus, en barnopera som skulle leva långt efter att dess skapare hade gått samma öde till mötes som så många andra kulturskapare i det nazistiska Europa. Tonsättaren Hans Krása och librettisten Adolf Hoffmeister skrev operan till en tävling utlyst av det tjeckoslovakiska utbildningsministeriet. Året därpå invaderades landet av Nazityskland och tävlingen blev aldrig avgjord, men på ett judiskt barnhem i Prag repeterades operan i hemlighet med barnen. Innan Krása hann se premiären arresterades han och skickades till koncentrationslägret Theresienstadt, dit även i princip alla medverkande från barnhemmet fördes snart därefter.

      En musikerkollega till Krása lyckades smuggla med sig ett klaverutdrag till Brundibár in i Theresienstadt och så småningom kunde föreställningen mot alla odds sättas upp även inne i lägret. Historien om två fattiga syskon som med hjälp av en katt, en sparv och en hund besegrar byns ondskefulle positivspelare spelades över femtio gånger i Theresienstadt – en ljusglimt i det ofattbart omänskliga livet i lägret. Ett par veckor efter att operan hade spelats en sista gång transporterades så gott som alla medverkande, inklusive tonsättaren själv, till Auschwitz – där de omgående gasades ihjäl.

      När operan Brundibár skulle sättas upp i Berlin 1997 kom en av de mycket få överlevande till repetitionerna för att berätta om sin tid i Theresienstadt för de medverkande barnen. En av dem, Sophia, var klasskamrat till tonsättaren Brett Deans dotter. Så här skriver Dean själv:

      “För Sophia som då var åtta år gammal blev kvinnans berättelse om sitt liv i lägret en oförglömligt stark upplevelse. Kvinnan hade själv spelat i operan, en gång som katten, ’Katz’, och en annan som sparven, ’Spatz’. Hon berättade också att många av barnen, däribland hennes enda syster, skickades till Auschwitz efter att de hade spelat operan, och att alla blev mördade när de kom dit. Samma kväll dikterade Sophia dikten Katz’ und Spatz för sin mamma. Min tonsättning kombinerar Sophias text med korta fragment av det ursprungliga librettot till Brundibár.”

      Katz’ und Spatz skrevs ursprungligen för barnkör. Versionen för åttastämmig blandad kör a cappella sambeställdes 2002 av Radiokören och Melbourne Chorale.

      Text: Janna Vettergren

       

      Katten och sparven

      Jag är en av väldigt få människor

      som verkligen lever än idag.

      Jag deltog till och med i en opera

      en gång som katt, en gång som sparv.

      En sak måste sägas

      som tyngt mig hela livet.

      Att min syster dog för 55 år sedan.

      Hela hennes liv – från början till slut

      levdes i kriget, i det hemska kriget.

      Blotta tanken på det

      fyller mina ögon med tårar.

      Hon var min enda.

      Sophia von Wilcken