arrow

Allt innehåll från dagen

  • 17 SEPTEMBER

    JESU SJU ORD PÅ KORSET / VÅRT KOLLEKTIVA ANSVAR

  • ÖSTERSJÖSTUDION

    Malin Jacobson Båth leder dagens sändning

JESU SJU ORD PÅ KORSET / VÅRT KOLLEKTIVA ANSVAR

Fredag 17 september. Mångfaldigt hyllade Stenhammarkvartetten framför Joseph Haydns Jesu sju ord på korset i en konsert där den överjordiskt vackra musiken flätas samman med valda ord framförda av representanter från olika livsåskådningar. Dagens samtal sänds från Voksenåsen i Oslo. Jörgen Watne Frydnes, den norska nobelkommitténs yngsta ledamot, möter författaren Elisabeth Åsbrink i ett samtal om ansvar. Samtalet modereras av Jenny Roosqvist från Sveriges Radio. Alla festivalens samtal visas på skärm i Berwaldhallen, ges på engelska och kan även upplevas på Berwaldhallen Play.

Dagspass

  • 17:45

    ÖSTERSJÖSTUDION 17 SEP – DIGITAL SÄNDNING

    Kvällens gäster i Östersjöstudion är Awad Olwan, imam och initiativtagare till Guds hus, Fisksätra, Helene Egnell, tidigare Centrum för religionsdialog, dramaturg Magnus Lindman samt musiker från konserten. Programledare är Malin Jacobson-Båth. Sändningen sker på engelska och startar kl 17.45.

  • 18:00

    VÅRT KOLLEKTIVA ANSVAR

    Berwaldhallen

    Hur tar vi personligt och kollektiv ansvar för att skapa ett samhälle vi vill ha? Den svenska författaren och journalisten Elisabeth Åsbrink möter den norska statsvetaren och författaren Jörgen Watne Frydnes i ett samtal om ansvar. Båda har erfarenheter av arbete med frågor som rör mänskliga rättigheter. Åsbrink har skrivit uppmärksammade böcker som Och i Wienerwald står träden kvar, 1947 och Övergivenheten och Watne Frydnes, aktuell med boken Ingen mann er en øy, har det senaste decenniet arbetat med att bygga upp Utöya efter terrorattacken 2011. Samtalet sänds från Voksenåsen i Olso och modereras av Jenny Roosqvist, journalist på Sveriges Radio.

    Medverkande

    • Jörgen Watne Frydnes är en norsk statsvetare, som det senaste decenniet arbetat med att bygga upp Utöya efter terrorattacken den 22 juli 2011. Watnes är även tidernas yngsta medlem i den norska nobelkommittén, som utser Nobels fredspris, och styrelsemedlem i Helsingforskommittén som arbetar med mänskliga rättigheter. Våren 2021 publicerades hans bok Ingen mann er en øy (Res Publica).

    • Elisabeth Åsbrink (SE) är författare och journalist. Som journalist har hon under flera år arbetat som reporter och redaktör, bland annat för Uppdrag granskning. Som författare har hon tilldelats priser och fått mycket god kritik av sina böcker Och i Wienerwald står träden kvar, 1947 och Övergivenheten. Under åren 2017 – 2018 var Elisabeth Åsbrink ordförande för svenska PEN.

    • Jenny Roosqvist (SE) är journalist på Sveriges Radio och var mellan år 2011 och 2014 SR:s korrespondent för Norden och Baltikum stationerad i Helsingfors. Just nu arbetar hon som nyhetschef i Gävle samt som projektledare för Sveriges Radios nätverk för granskande journalistik. Några veckor om året är hon även programledare för Ring P1.

  • 19:00

    JESU SJU ORD PÅ KORSET

    Berwaldhallen

    Mångfaldigt hyllade Stenhammarkvartetten spelar Joseph Haydns överjordiskt vackra meditationer över de sju sista ord som Jesus yttrar på korset i den bibliska berättelsen. I konserten flätas musiken samman med korta betraktelser skrivna och framförda av representanter från olika livsåskådningar. Som en röd tråd genom texterna löper frågan om ansvar. Haydns 1700-tal möter nutidens ord i en meditativ konsert som öppnar för reflektion över vad det är att vara människa

    Läs mer

    Att spela Joseph Haydns Jesu sju ord på korset är en intensiv upplevelse för musikerna i en stråkkvartett. De sju långsamma satserna mellan inledningen och den avslutande jordbävningen, Terremoto – som enligt evangelisten Matteus skakade marken när Jesus dog – ger utrymme för reflektion över både Haydns musik och över en torterad, döende mans sista ord i livet. Kanske också över det faktum att människan i tvåtusen år har fortsatt göra sina egna illa.

    Söder om Sevilla, halvvägs till Gibraltar, ligger andalusiska Cadiz – Europas äldsta oavbrutet bebodda stad. Strändernas ljus bländar mot den blå Atlanten. Sandstensvita husväggar skuggar trånga gränder och apelsinträdens blad rasslar i brisen på torget. När Jesuitprästen Padre José ärvde en förmögenhet i början av 1780-talet bestämde han sig för att bygga ett magnifikt ovalt kapell ovanpå det enkla underjordiska kapell där han verkade. Allra först beställde han musik av Europas mest kända tonsättare: Joseph Haydn. Den lilla staden Cadiz skulle få en påskgudstjänst de aldrig sett maken till.

    Joseph Haydn hade nyligen fått sitt kontrakt hos Esterházys omförhandlat. Han kunde nu publicera sin musik hos förläggare utanför det ungerska hovet, till och med skriva musik på beställning av andra. Förfrågan från Padre José var överraskande detaljerad och innebar en stor utmaning, även för en tonsättare med åttio symfonier i bagaget.

    Att skriva sju långsamma satser i rad var ingen lätt uppgift. Musiken skulle fördjupa gudstjänstbesökarnas upplevelse av de sju bibelorden, då prästen förflyttade sig från predikstolen till altaret mellan läsningar och betraktelser. Haydn hittade till sist inspiration i de faktiska bibelordens talade rytmer. Han gjorde dem till musikaliska teman i ett niosatsigt verk för kammarorkester, senare omskrivet för stråkkvartett av Haydn själv.

    Haydn hade aldrig varit i Cadiz men fick påskens tradition i den uråldriga staden beskriven för sig. “Kyrkans väggar, fönster och pelare var klädda i svart tyg och endast en enda stor lampa som hängde från kupolens mitt bröt det djupa mörkret”, skrev Haydn i förordet till en utgåva. Till denna intensiva atmosfär av mystik skapade Haydn en ny dimension med sin musik.

     Janna Vettergren

    Medverkande

    • Stenhammarkvartetten består av violinisterna Peter Olofsson och Per Öman, violasten Tony Bauer samt cellisten Mats Olofsson och har etablerat sig som en av Skandinaviens främsta stråkkvartetter. Wilhelm Stenhammars verk såväl som annan svensk musik är central i ensemblens repertoar, men stort fokus ligger också på både wienklassicism och samtida musik. Kvartetten har beställt verk av svenska tonsättare som Sven-David Sandström, Victoria Borisova-Ollas och Per Mårtensson, men har även blivit tillägnade och uruppfört verk skrivna av tonsättare från USA, Storbritannien, Finland och Norge. Kvartetten har spelat in ett fyrtiotal verk för Sveriges Radio P2, och deltog år 2011 i en konsertserie inspelad av Sveriges Radio med Stenhammars samtliga kammarmusik. Deras skivinspelningar har hyllats i både svensk och internationell press. De har deltagit i festivaler och turnerat i bland annat Tyskland, England, Indien och Algeriet och framträtt i TV-sammanhang som Melodifestivalen och Polarpriset.

    • Magnus Lindman är dramatiker, dramaturg och översättare, verksam vid teater- och operahus som Kungliga Operan, Göteborgsoperan, Folkoperan, Värmlandsoperan, Teater Galeasen, Teater Tribunalen, Stockholms Stadsteater, Dramaten och Sveriges Radio Drama. Lindman har översatt författare som Elfriede Jelinek, Georg Büchner, Friedrich Schiller, Peter Handke, Ödön von Horváth, Marius von Mayenburg och Anja Hilling. Han har haft återkommande samarbeten med scenkonstnärer som Frida Röhl, Mellika Melouani Melani och Örjan Andersson. 2016 mottog han Stiftelsen Natur & Kulturs översättarpris.

    Musiken

    • I mitten av 1780-talet kom det en beställning till tonsättaren Joseph Haydn. Beställaren i fråga var en viss Don José Sáenz de Santa María från den underjordiska kyrkan Oratorio de la Santa Cueva i spanska Cádiz. Kyrkan låg Don José varmt om hjärtat. Han lät restaurera den på egen bekostnad och beställde dessutom en serie målningar från ingen mindre än Francisco de Goya till utsmyckning.

      Varje påsk klädde man kyrkan invändigt i svart tyg och iscensatte, i skenet av en enda ljuskälla, Jesu sju sista ord på korset, såsom de står nedtecknade i de fyra evangelierna. Ceremonin hade en lika enkel som effektfull dramaturgi: Ståendes i predikstolen läste och predikade prästen över ett ord i taget, för att sedan gå ned till altaret och knäböja i tyst begrundan över det just sagda.

      Haydn ombads att skriva musik till de tillfällen då prästen knäböjde mellan uppläsningarna. Han antog utmaningen och komponerade ett nio satser långt verk för full orkester. Die sieben letzten Worte unseres Erlösers am Kreuze inleds med ett majestätiskt adagio i d-moll med dramatiska kontraster som följs av sju långsamma sonater tillägnade vart och ett av Jesu ord: 

      Den ljuva Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör i B-dur; den melodiska Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset i C-dur; den spröda Kvinna, där är din son i E-dur; den klagande Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? i f-moll; den rasande Jag är törstig i A-dur; den ödesmättade Det är fullbordat i g-moll, men som slutar i G-dur; samt den lågmälda Fader, i dina händer lämnar jag min ande i e-moll.

      Hela verket utmynnar i en våldsam avslutande sats i c-moll som skildrar Il terremoto, den stora jordbävningen efter Kristi korsfästelse. Orkestern uppmanas här att spela ”con tutta la forza” – med all kraft. Haydn blev så nöjd med sitt verk att han lät det bli uppfört i både Wien och i Bonn i mars 1787, några dagar före Cádiz-premiären. Fader Santa Maria betalade Haydn för verket på ett oväntat sätt. En dag kom det en liten låda från Cádiz hem till Haydn, då boendes i Ungern. I lådan fann han en kaka som, när han delade den mitt itu, visade sig vara full med guldpengar.

      Så småningom skrev Haydn versioner för stråkkvartett, kör samt solopiano. Hans personliga och för tiden moderna tonsättning är djupt berörande och kan ge människor ett utmärkt tillfälle till meditation och begrundan – oavsett tro. 

      Anna Hedelius