Östersjöfestivalen visar två olika sidor av den litauiska tonsättaren Raminta Šerkšnytė: både ett helt nyskrivet körstycke beställt till festivalens hyllningskonsert till Eric Ericson och detta dramatiska verk för orkester, kör och sångsolister. Rubriken ’kantat’ är dock något som tonsättaren själv värjer sig mot. Hon upplever själv att den lätt för tankarna till överdriven och uppskruvad dramatik. I Songs of Sunset and Dawn, som likväl kallas för en ’oratorie-kantat’, har hon medvetet strävat emot det typiska berättarformatet. ”I västerländsk tradition har musik, även instrumental, ofta velat berätta historier. I mitt nya oratorium, fastän genren antyder ett narrativ, vill jag snarare ge uttryck för de upplevelser och sinnestillstånd som texterna inspirerar till.”

Författaren och filosofen Rabindranath Tagore blev 1913 den första icke-europeiska Nobelpristagaren i litteratur. Hans poetiska förmåga och vackra språkdräkt, särskilt på sitt hemlands språk bengali, gjorde honom tidigt känd i och utanför Indien. För Šerkšnytės verk har utvalda texter översatts till litauiska. Ytterligare anknytning till den orientaliska traditionen märks i hur verkets tre satser är knutna till särskilda tider på dygnet: kvällen, natten och morgonen.

Den högt skattade polske science-fiction-författaren Stanisław Lem har inspirerat många andra författare och konstnärer och även andra satsen i Esa-Pekka Salonens pianokonsert, som är en hommage till författaren. ”Jag föreställde mig en post-biologisk kultur, ett resultat av cybernetiska system som plötsligt upplever ett behov av tradition och folklore.” Satsen är, enligt Salonens egen beskrivning, musik skriven av artificiell intelligens och kvittrande robotfåglar. Hela konserten är dramatisk och virtuos och inkluderar även en vänsterhandsetyd, kanhända inspirerat av den enarmade pianisten Paul Wittgenstein och de många verk som skrevs till honom.

Relationen mellan det mekaniska och det organiska är ett återkommande tema i Salonens kompositioner och han har själv sagt att ”det musikaliska uttrycket är ett kroppsligt uttryck; allting kommer ur kroppen”. Både Giedrė Šlekytės uttrycksfulla dirigering, med hela kroppen som sitt instrument, och Andrius Žlabys inlevelsefulla och fysiska spel lämpar sig väl till att realisera Salonens vision.