arrow

SIEGFRIEDIDYLL

Andrew Staples film Siegfried Idyll är ett musikaliskt kärleksbrev från Radiosymfonikerna till publiken, där Richard Wagners Siegfriedidyll – ursprungligen skriven av kompositören som en födelsedagspresent till sin hustru – framförs av orkestern under ledning av chefsdirigent Daniel Harding.

Filmen är det tredje filmprojekt Berwaldhallen gör tillsammans med Staples och Harding, efter Mozarts Don Giovanni, inspelad 2020, och den nyligen framförda Johannespassionen av Bach. Själv beskriver Staples filmen som ”en spegling av den plågsamma längtan som finns i en kulturorganisation som saknar sin publik och söker överbrygga den ofrivilliga distansen. Vårt mål är att, under den tid då publikplatserna står tomma, föra publiken närmare musikerna. Närmare deras konst, skicklighet och passion.”

När snön föll över Stockholm i februarimörkret tidigare i år gav Berwaldhallen tenoren, regissören och filmskaparen Andrew Staples i uppdrag att göra en film av Richard Wagners Siegfriedidyll, framförd av Sveriges Radios Symfoniorkester. Tillsammans med Radiosymfonikernas chefsdirigent Daniel Harding föreställde sig Staples verket som ett kärleksbrev. Inte, som i den verkliga berättelsen om verket, från en kompositör till sin hustru, utan från Radiosymfonikernas musiker till publiken.

Siegfriedidyll är det tredje filmprojekt Berwaldhallen skapar tillsammans med Andrew Staples och Daniel Harding. Det första samarbetet var Mozarts Don Giovanni, inspelad i juni 2020 med solisterna Peter Mattei och Malin Byström, och det andra den nyligen framförda Johannespassionen av Bach med bland andra Christian Gerhaher och Ann Hallenberg.

Själv beskriver Andrew Staples filmen Siegfriedidyll som ”en spegling av den plågsamma längtan som finns i en kulturorganisation som saknar sin publik och söker överbrygga den ofrivilliga distansen. Filmen bjuder in åskådaren att dela scenen med musikerna – Wagners stycke blir ett ’känslomässigt soundtrack’. Vårt mål är att, under den tid då publikplatserna står tomma, föra publiken närmare musikerna. Närmare deras konst, skicklighet och passion.”

Att välja just Siegfriedidyll som utgångspunkt för filmen är passande. Wagner skrev verket som en födelsedagspresent till sin hustru Cosima år 1870 – ett musikaliskt kärleksbrev som överlämnades till Cosima i form av att en orkester uppförde verket i trapphallen utanför hennes sovrum vid födelsedagens morgon. I musiken återanvänder Wagner delar av motivet från sin opera Siegfried, och scenen då Brünnhilde ger Siegfried en av operahistoriens mest oemotståndliga kärleksförklaringar. Vi befinner oss i handlingens upplösning – Brünnhilde vet att hon ska skiljas från Siegfried, men vet också att de ska förenas i dödsriket. Deras samtal ska fortsätta, i oändlighet.

Med det i bakhuvudet framstår Andrew Staples film som en trösterik och hoppfull förvissning om att dialogen mellan musiken och publiken aldrig tystnar.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot 2020/2021

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007 och sedan 2019 även orkesterns förste konstnärlige ledare, med ett uppdrag som omfattar att hitta nya programformat för att presentera klassisk musik. Det arbetet inleddes redan säsongen 2014/2015 med den uppmärksammade konsert- och föreläsningsserien Interplay. Harding är även hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra, som han arbetat med i över 20 år, och konstnärlig ledare för Youth Music Culture, Greater Bay Area i Kina. Säsongen 2024/2025 tillträder han som chefsdirigent vid Santa Cecilia-akademien i Rom.

Harding är en ständig gäst hos världens främsta orkestrar, däribland Wienerfilharmonikerna, Berlinerfilharmonikerna, Bayerska Radions symfoniorkester, Concertgebouworkestern och La Scala-filharmonikerna. I USA har han uppträtt med Bostons, Chicagos och San Franciscos symfoniorkestrar, med Clevelands orkester, samt med Los Angeles och New Yorks filharmoniker. Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid La Scala i Milano, Wiens stadsopera, Royal Opera House i London, samt vid festivalerna i Aix-en-Provence och Salzburg. Han har tidigare varit konstnärlig ledare för Orchestre de Paris och för Anima Mundi-festivalen i Pisa, samt förste gästdirigent för Londons symfoniorkester.

Daniel Harding turnerar med Sveriges Radios Symfoniorkester till Europas mest prestigefyllda scener och har spelat in hyllade och prisbelönade skivor med orkestern. Hans kontrakt som chefsdirigent och konstnärlig ledare fortsätter till och med våren 2025. ”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också fortsätter att växa” säger han om sitt samarbete med orkestern.

År 2002 mottog Harding den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 tilldelad han till Officier des Arts et des Lettres. 2012 valdes han in som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien. 2021 mottog han Commander of the Most Excellent Order of the British Empire. Daniel Harding är född i Oxford i England och spelade trumpet innan han började dirigera i sena tonåren. Sedan 2016 är han även utbildad trafikpilot.

Musiken

Ungefärliga tider

På juldagens morgon 1870 väcktes Cosima Wagner, Richard Wagners fru, av en orkester. I trapphallen hemma hos Wagners hade en kammarorkester samlats för att uruppföra orkesterverket Siegfriedidyll. Stycket var Wagners födelsedagspresent – ett musikaliskt kärleksbrev – till Cosima.

Titeln till stycket var från början betydligt längre: ”Tribschenidyll, med Fidis fågelsång och orange soluppgång överlämnat som en symfonisk födelsedagsgratulation till Cosima från hennes Richard”. Tribschen var namnet på huset där familjen Wagner bodde, orange syftade på färgen på en tapet i Cosimas sovrum och Fidi var smeknamnet på sonen Siegfried. Vid konserten var det dirigenten Hans Richter som spelade trumpet, och på plats bland de morgonpigga gästerna var bland andra filosofen Friedrich Nietzsche, som efteråt ska ha sagt: ”En mycket skön symfonisats, bland det vackraste som finns”.

Den som är bekant med Wagners opera Seigfried upplever kanske något av en déja-vù när klangerna från Siegfriedidyll träffar trumhinnan. I musiken återanvänder Wagner delar av motivet från scenen i operans tredje akt då Brünnhilde ger Siegfried en av operahistoriens mest oemotståndliga kärleksförklaringar. Vi befinner oss i handlingens upplösning – Brünnhilde vet att hon ska skiljas från Siegfried, men vet också att de ska förenas i dödsriket. Deras samtal ska fortsätta, i oändlighet.

I dagboksanteckningar skrev Cosima Wagner senare att hon trodde att hon drömde när hon väcktes av den skimrande musiken. Det är svårt att föreställa sig en ljuvligare födelsedagspresent.

Hedvig Ljungar