arrow

SIEGFRIEDIDYLL

Andrew Staples film Siegfried Idyll är ett musikaliskt kärleksbrev från Radiosymfonikerna till publiken, där Richard Wagners Siegfriedidyll – ursprungligen skriven av kompositören som en födelsedagspresent till sin hustru – framförs av orkestern under ledning av chefsdirigent Daniel Harding.

Filmen är det tredje filmprojekt Berwaldhallen gör tillsammans med Staples och Harding, efter Mozarts Don Giovanni, inspelad 2020, och den nyligen framförda Johannespassionen av Bach. Själv beskriver Staples filmen som ”en spegling av den plågsamma längtan som finns i en kulturorganisation som saknar sin publik och söker överbrygga den ofrivilliga distansen. Vårt mål är att, under den tid då publikplatserna står tomma, föra publiken närmare musikerna. Närmare deras konst, skicklighet och passion.”

När snön föll över Stockholm i februarimörkret tidigare i år gav Berwaldhallen tenoren, regissören och filmskaparen Andrew Staples i uppdrag att göra en film av Richard Wagners Siegfriedidyll, framförd av Sveriges Radios Symfoniorkester. Tillsammans med Radiosymfonikernas chefsdirigent Daniel Harding föreställde sig Staples verket som ett kärleksbrev. Inte, som i den verkliga berättelsen om verket, från en kompositör till sin hustru, utan från Radiosymfonikernas musiker till publiken.

Siegfriedidyll är det tredje filmprojekt Berwaldhallen skapar tillsammans med Andrew Staples och Daniel Harding. Det första samarbetet var Mozarts Don Giovanni, inspelad i juni 2020 med solisterna Peter Mattei och Malin Byström, och det andra den nyligen framförda Johannespassionen av Bach med bland andra Christian Gerhaher och Ann Hallenberg.

Själv beskriver Andrew Staples filmen Siegfriedidyll som ”en spegling av den plågsamma längtan som finns i en kulturorganisation som saknar sin publik och söker överbrygga den ofrivilliga distansen. Filmen bjuder in åskådaren att dela scenen med musikerna – Wagners stycke blir ett ’känslomässigt soundtrack’. Vårt mål är att, under den tid då publikplatserna står tomma, föra publiken närmare musikerna. Närmare deras konst, skicklighet och passion.”

Att välja just Siegfriedidyll som utgångspunkt för filmen är passande. Wagner skrev verket som en födelsedagspresent till sin hustru Cosima år 1870 – ett musikaliskt kärleksbrev som överlämnades till Cosima i form av att en orkester uppförde verket i trapphallen utanför hennes sovrum vid födelsedagens morgon. I musiken återanvänder Wagner delar av motivet från sin opera Siegfried, och scenen då Brünnhilde ger Siegfried en av operahistoriens mest oemotståndliga kärleksförklaringar. Vi befinner oss i handlingens upplösning – Brünnhilde vet att hon ska skiljas från Siegfried, men vet också att de ska förenas i dödsriket. Deras samtal ska fortsätta, i oändlighet.

Med det i bakhuvudet framstår Andrew Staples film som en trösterik och hoppfull förvissning om att dialogen mellan musiken och publiken aldrig tystnar.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER
Skriv ut

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är känd i hela världen som en av Europas mest mångsidiga orkestrar med spännande, mångfasetterad repertoar och ständig strävan efter att bryta ny mark. Orkesterns högklassiga musicerande liksom samarbeten med världens främsta tonsättare, dirigenter och solister har belönats med otaliga priser och lovord.

Sedan 1979 är Sveriges Radios Symfoniorkesters hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når orkestern varje vecka miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Flera av orkesterns konserter visas också på Berwaldhallen Play och i Sveriges Television, vilket ger publiken ytterligare möjligheter att komma riktigt nära en av världens bästa orkestrar.

”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, känslighet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent sedan 2007 och de senaste åren även orkesterns konstnärlige ledare. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” Orkestern är också stolt över att ha Klaus Mäkelä som förste gästdirigent sedan 2018.

Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967. Genom åren har orkestern haft många framstående chefsdirigenter varav två, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, sedermera utnämnts till orkesterns hedersdirigenter, samt Valery Gergiev som gästat orkestern åtskilliga gånger och är medgrundare av Östersjöfestivalen.

Daniel Harding är chefsdirigent och konstnärlig ledare för Sveriges Radios Symfoniorkester. Han är även konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och dessutom hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra som han jobbat med i över 20 år. Han är en av få dirigenter som varje säsong bjuds in till att leda världens främsta orkestrar som Berlinfilharmonikerna, Concergebouworkestern och Wienfilharmonikerna, och dessutom en utbildad pilot.

Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid exempelvis La Scala i Milano, Theater an der Wien, Royal Opera House i London och festivalerna i Salzburg och Aix-en-Provence. Han har gjort ett stort antal skivinspelningar, som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonserter nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.

Hardings kontrakt som chefsdirigent är förlängt till våren 2023. Hösten 2019 fick han dessutom en ny roll, som orkesterns förste konstnärlige ledare med övergripande ansvar för orkesterns konstnärliga vision. Det nya uppdraget omfattar även möjligheten att skapa nya programformat och metoder för att presentera klassisk musik på ett nytt sätt.

Musiken

Ungefärliga tider

På juldagens morgon 1870 väcktes Cosima Wagner, Richard Wagners fru, av en orkester. I trapphallen hemma hos Wagners hade en kammarorkester samlats för att uruppföra orkesterverket Siegfriedidyll. Stycket var Wagners födelsedagspresent – ett musikaliskt kärleksbrev – till Cosima.

Titeln till stycket var från början betydligt längre: ”Tribschenidyll, med Fidis fågelsång och orange soluppgång överlämnat som en symfonisk födelsedagsgratulation till Cosima från hennes Richard”. Tribschen var namnet på huset där familjen Wagner bodde, orange syftade på färgen på en tapet i Cosimas sovrum och Fidi var smeknamnet på sonen Siegfried. Vid konserten var det dirigenten Hans Richter som spelade trumpet, och på plats bland de morgonpigga gästerna var bland andra filosofen Friedrich Nietzsche, som efteråt ska ha sagt: ”En mycket skön symfonisats, bland det vackraste som finns”.

Den som är bekant med Wagners opera Seigfried upplever kanske något av en déja-vù när klangerna från Siegfriedidyll träffar trumhinnan. I musiken återanvänder Wagner delar av motivet från scenen i operans tredje akt då Brünnhilde ger Siegfried en av operahistoriens mest oemotståndliga kärleksförklaringar. Vi befinner oss i handlingens upplösning – Brünnhilde vet att hon ska skiljas från Siegfried, men vet också att de ska förenas i dödsriket. Deras samtal ska fortsätta, i oändlighet.

I dagboksanteckningar skrev Cosima Wagner senare att hon trodde att hon drömde när hon väcktes av den skimrande musiken. Det är svårt att föreställa sig en ljuvligare födelsedagspresent.

Hedvig Ljungar