arrow

RADIOKÖREN: STIMMUNG

Radiokörens chefsdirigent, Kaspar Putnins, leder kören i ett spännande program som sträcker sig från Stockhausens banbrytande verk Stimmung till vackra, stämningsfulla, moderna klassiska julcarols, signerade Jan Sandström, Jonathan Harvey och Thomas Adès.

Karlheinz Stockhausens unika verk komponerades på beställning av staden Köln för Collegium Vocale  1968, och kom till efter en resa till Kalifornien, Mexiko och Hawaii. Den är tillägnad hustrun och konstnärinnan Mary Bauermeister. Stimmung har ibland beskrivits som ett både seriellt och tonalt verk. Det är också den första stora västerländska kompositionen som helt och hållet är baserad på produktion av övertoner, och genomgående använder detta som grundelement.

Verket består av 51 sektioner, varav de flesta ägnas åt att åkalla en gudom med melodiska och rytmiska variationer av upprepade ord. En blandad kör skapar polyfoniska ostinaton, och ackompanjerar solisten som framför de onomatopoetiska texterna. Två av dessa är erotiska dikter av tonsättaren, och framförs på talsång (sprechgesang).

Jan Sandströms numera klassiska Det är en ros utsprungen (1990) är vid sidan av hans Trombonkonsert nr 1 (Motorcykelkonserten) hans mest kända verk. Verket bygger på, och är en modern version av, Michael Praetorius kända Es a rose has sprung från 1609. Sandström saktar ned den ursprungliga fyrstämmiga versionen i slow motion, och skapar en dubbelkörig version. En fyrstämmig förstakör kan sjungas av solister eller en mindre del av ensemblen, och ackompanjeras ordlöst av en andrakör som består av åtta stämmor. Resultatet blir en mycket övertonsrik och skirt vacker klang, en cantus firmus i breda ackord med svävande melodier ovanför.

Jonathan Harvey anses vara Storbritanniens främsta kompositör av elektronisk musik och har utvecklat ett komplext och personligt musikspråk som han är globalt erkänd för. Han delade intresset för mysticism och filosofi med Stockhausen och har även skrivit en bok om honom, men gick själv en annan väg med sin musik. The Angels beställdes av den kör han själv sjungit i som gossopran,  King’s College, Cambridge, för att framföras vid den årliga, traditionella gudstjänsten Festival Nine Lessons and Carols. Harvey låter ena halvan av kören sjunga en vacker melodi på texten av biskop John Taylor, medan den andra halvan med sitt ordlösa ackompanjemang skapar känslan av evigt lugn.

Även Thomas Adès körverk The Fayrfax Carol komponerades på beställning till kören vid King’s College, Cambridge, för att framföras vid samma årliga gudstjänst. Precis som Harvey sjöng även Adés som gossopran i kören. Texten av en anonym författare är från 1400-talet, musiken subtil och vacker men kryddad med spetsiga, bitterljuva harmonier. Verket kan låta enkelt men är krävande och utmanande, inte minst för solosopranen som ska pricka ett högt B.

Text: Andreas Konvicka


RADIOKÖREN
Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören. Foto: Mattias Ahlm.

Radiokören har i över 90 år bidragit till utvecklingen av den svenska a cappella-traditionen. Under den legendariske dirigenten Eric Ericsons ledarskap fick kören ett stort internationellt renommé och räknas i dag bland världens främsta körer. Körmedlemmarnas förmåga att växla mellan kraftfulla solistiska insatser och att sömlöst smälta in i ensemblen skapar ett unikt och dynamiskt instrument som hyllas av musikälskare och kritiker världen över, liksom av de många dirigenter som utforskar och utmanar körens potential.

Sedan 1979 är Radiokörens hemmascen Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus. Förutom konsertpubliken når kören också miljontals lyssnare i etern och på webben genom Klassiska konserten i P2. Dessutom visas flera av konserterna på Berwaldhallen Play, vilket ger publiken ytterligare en möjlighet att komma riktigt nära en av världens bästa körer.

Säsongen 2019–2020 tillträdde Kaspars Putniņš som ny chefsdirigent och konstnärlig ledare för Radiokören, den tionde chefsdirigenten sedan kören bildades. Sedan januari 2019 är Marc Korovitch kormästare för Radiokören med ansvar för ensemblens kontinuerliga utveckling. Två av körens tidigare chefsdirigenter, Tõnu Kaljuste och Peter Dijkstra, utnämndes i november 2019 till hedersdirigenter. Båda har fortfarande nära kontakt med kören och gör återkommande gästspel.

Radiokören bildades samma år som Radiotjänst påbörjade sina sändningar och kören hade sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån var hög redan från starten med ett uttalat mål att vara på högsta internationella nivå i allt från barockmusik till modern avantgarde.

Kaspars Putniņš. Foto: Mattias Ahlm.

Den hyllade lettiske dirigenten Kaspars Putniņš är sedan säsongen 2020-2021 chefsdirigent för Radiokören. Han är även konstnärlig ledare och chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör och har varit permanent dirigent för Lettiska radions kör sedan 1994. Putniņš är en van uttolkare av såväl renässansens polyfona körverk som romantikens starka känsloyttringar, men är framför allt en driven främjare av samtida körmusik. Genom nära samarbeten med en rad olika nordiska och baltiska tonsättare har han gjort en rad framföranden och inspelningar av nyskrivna körverk.

Som gästdirigent samarbetar han med körer som RIAS kammarkör, Nordtyska radions kör Hamburg, DR Vokalensemblet, BBC Singers, Tokyo Cantat och Nederländska radions kör. Han har uppfört verk av tonsättare som Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Toivo Tulev, Lasse Thoresen och Gavin Bryars och gjort sceniska projekt där körer samarbetat med skådespelare och visuella konstnärer. Med Estlands filharmoniska kammarkör gjorde han en hyllad skivinspelning med verk av Schnittke och Pärt, vilken belönats med både en Gramophone Award och Diapason d’Or.

 

 

Musiken

Ungefärliga tider

Den brittiske tonsättaren Jonathan Harvey tillhör de riktigt mångsidiga, med en verkkatalog som täcker in det mesta. Solomusik för piano, orgel och gitarr, kammarmusik för alla möjliga besättningar, orkesterverk och opera. Ett stort antal körverk, och inte minst elektronisk musik i alla möjliga tekniker och kombinationer. Jonathan Harvey ärvde musikintresset från sin entusiastiskt amatörmusicerande och komponerande far, och redan som sexåring visste han att det var tonsättare han ville bli. I början av 1980-talet bjöd Pierre Boulez in Harvey till en tjänst vid det berömda musikforskningsinstitutet IRCAM i Paris, speciellt inriktat på avantgardistisk och elektroakustisk konstmusik.

Harvey har också i hög grad värnat om det mest traditionella av alla instrument, den mänskliga rösten. Han var korgosse redan vid mycket unga år, och den grundliga kontakten med anglikansk körtradition märks tydligt i produktionen. År 1981 arbetade han med ett operaprojekt för Winchester Cathedral lett av biskopen John Taylor, och det är dennes poesi som har tonsatts i The Angels från 1994. Verket ingick i det årets traditionella Nine Lessons and Carols vid King´s College i Cambridge, en gudstjänst som hållits där varje julafton sedan 1918. Liksom mycket av Harveys liturgiska musik utstrålar musiken en betagande enkelhet, och uppvisar stor kunskap om hur man bemästrar akustiken i helgedomar som Winchester Cathedral eller kapellet i King’s College. Prägeln av ett stort, närmast oföränderligt och hypnotiskt lugn passar perfekt till Taylors text.

Text: Gunnar Lanzky-Otto

Stimmung för sex sångare, är ett verk av den avantgardistiske, tyska tonsättaren Karlheinz Stockhausen. Stycket beställdes av staden Köln för Collegium Vocale Köln, en traditionell sångensemble som egentligen var mera van vid att framföra madrigaler. Stockhausen komponerade verket i sitt hem på Long Island, USA, under de kalla vintermånaderna februari och mars 1968. Han hade just återvänt från en rundresa till Kalifornien och Hawaii samt Mexiko, där han hade utforskat Mayaruinerna. Den skarpa och ikoniska arkitekturen, såväl som berättelserna om de gamla och ibland blodiga religiösa ritualerna som utfördes på dessa platser, verkade inspirerande på honom.

Då han utförde kompositionsarbetet kunde han inte sjunga melodierna högt, på grund av sitt nyfödda sovande barn. Istället började han nynna musiken och hörde då tydligt sina egna övertoner, speciellt då han lutade huvudet mot väggen. Så föddes idén till det verk som kom att bli den första stora västerländska kompositionen i sitt slag, ett verk helt och hållet baserat på vokalproduktion av övertoner.

Stimmung består av 51 olika sektioner av vokalmönster (utan tonhöjd), som Stockhausen kallar ”ögonblick”. De flesta ägnas åt att åkalla en gudom, vars namn upprepas melodiskt och rytmiskt. Gudar och gudinnor från många olika kulturer, till exempel den aztekiska, aboriginska och antika grekiska, åkallas. Stockhausen använder sex grundtoner, som sångarna förhåller sig till utifrån ett Bmaj9-ackord. Tonerna är valda för att för att kunna bygga övertonserier som passar ihop, och för att få fram tydliga övertoner med hjälp av vokalformerna. I noterna finns till hjälp för detta siffror, som indikerar de övertoner som önskas. Varje sektion startas och leds av en solist, och de andra sångarna ackompanjerar denne med polyfoniska ostinaton. Sektionerna avbryts av passager med långa erotiska och intima kärleksdikter på talsjungen tyska (sprechgesang), skrivna av Stockhausen själv.

Verkets tyska mångtydiga titel valdes med omsorg, och sammanfattar verket enligt Stockhausen själv.  ”Stimmung (stämning) innebär inte bara den yttre stämningen av röster eller instrument, utan också den inre stämningen av ens själ samt att vara välstämda tillsammans”.

Text: Andreas Konvicka

Ingår i följande konsertserier: