arrow

Mahlers åttonde symfoni

De tusendes symfoni kräver inte fullt tusen medverkande men väl närmare trehundra sångare och instrumentalister: Mahlers Symfoni nr 8 är på alla sätt ett musikaliskt epos och en storslagen hyllning till kärlek och mänsklighetens frälsning. Se livestreamingen av fredagens konsert på Play.

Inspirationen drabbade Gustav Mahler med ofattbar kraft sommaren 1906 då han skrev hela verket inom loppet av ett par månader. Hans fru Alma berättade efteråt hur ’Veni creator spiritus’-musiken i första satsen komponerades innan Mahler fick texten men likväl passade ihop perfekt. Mahlers Symfoni nr 8 sammanför den latinska 800-talshymnen och Goethes tusen år yngre teaterpjäs Faust. Det är ett banbrytande och optimistiskt verk som, i tonsättarens egna ord, låter ”som om hela universum börjar sjunga”.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER arrow RADIOKÖREN Skriv ut

SOLISTBYTE 3 FEBRUARI PGA SJUKDOM - MARCUS JUPITER ERSÄTTER GEORGE HUMPHREYS

Medverkande

 

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas mest mångsidiga orkestrar. Repertoaren innefattar såväl de stora klassiska verken som spännande ny musik. I samarbeten med tonsättare, dirigenter och solister finns en ständig strävan att bryta ny mark. Orkesterns omfångsrika och högklassiga musicerande har belönats med ett otal priser och lovord och de gör regelbundna gästspel på internationella festivaler och konserthus. ”Orkestern har en unik kombination av ödmjukhet, sensibilitet och musikalisk fantasi” säger Daniel Harding, chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. ”Jag har aldrig haft en konsert med Radiosymfonikerna där de inte spelat som om det gällde livet!” fortsätter han. Den första radioorkestern bildades 1925, samma år som Radiotjänst började sina sändningar. Alltsedan dess har orkesterns konserter sänts i Sveriges Radios. Sveriges Radios Symfoniorkester fick sitt nuvarande namn 1967 och har genom åren haft framstående chefsdirigenter som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen.

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Eric Ericsons kammarkör grundades 1945 av den då 27-årige Eric Ericson och har sedan dess intagit en central plats i svenskt och internationellt musikliv. Ensemblens intresse av att hela tiden söka ny musik och nya arbetsområden har givit dem en mycket bred repertoar: från tidig musik till det allra senaste. För generationer svenska och internationella tonsättare har kören representerat ett ideal med sin typiskt nordiska klang och drivna virtuositet. Eric Ericsons kammarkör hör till det internationella toppskiktet av professionella ensembler. Sedan 2013 är Fredrik Malmberg körens chefdirigent.

Mikaeli kammarkör är en av Sveriges mest framstående körer, med en bred och avancerad repertoar. Den stockholmsbaserade kören består av 32 erfarna sångare och leds sedan starten 1970 av Anders Eby, professor i kördirigering och internationellt verksam dirigent och pedagog. Passionen för svensk körmusik har lett till ett stort antal uruppföranden, beställningsverk och personliga relationer till våra största körtonsättare. Kören och dess dirigent har också ett intresse för historisk musik som bidragit till den stora bredden i reportertoaren; publiken har fått höra allt ifrån kvinnliga 1800-talstonsättare till renässanspolyfoni. Under åren har körens samarbete med svenska orkestrar och solister varit omfattande och djupt. Mikaeli kammarkör har medverkat på 24 skivinspelningar, otaliga radiosändningar samt konserter och uppsättningar på flera av Stockholms största scener. I en strävan att föra sin tradition vidare har kören också under många år arrangerat workshops och masterclasses med unga dirigenter. Under nära 50 verksamma år har kören varit en institution i svenskt körliv. Sedan juli 2018 verkar Mikaeli kammarkör som en fristående konstnärlig grupp.

S:t Jacobs Kammarkör framträder regelbundet vid gudstjänster och konserter i S:t Jacobs Kyrka och Storkyrkan i Stockholm. Körens repertoar består dels av a cappella-stycken från olika stilar och epoker och dels storskaliga verk för kör och orkester. Kören har vunnit flera av Europas främsta körtävlingar och även deltagit i ett stort antal festivaler. S:t Jacobs Kammarkör leds av Gary Graden.

Kören Choristas sångare är mellan 13-18 år. Kören medverkar i gudstjänster, konserter och gör konsertresor och är från Hägerstens församling. Chorista leds av  Kerstin Börjeson.

Adolf Fredriks kyrkas diskantkör består av barn i åldrarna 9–12 år. Kören har en hög ambitionsnivå och sjunger såväl enstämmig som flerstämmig körmusik för lika röster. Kören uppträder själva samt tillsammans med pianist eller organist, olika instrumentalensembler eller orkestrar. Repertoaren riktar sig mot den klassiska körtraditionen men omfattar även jazz, visa, folkton, med mera. Kören leds av Christoffer Holgersson.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007. Han är även avgående chefsdirigent för Orchestre de Paris, konstnärlig ledare för Anima Mundi-festivalen i Pisa och hedersdirigent hos Mahler Chamber Orchestra, som han jobbat med i över 20 år. Harding gästar regelbundet framstående orkestrar som Wienfilharmonikerna, Staatskapelle Dresden och Concertgebouworkestern i Amsterdam. Han har gjort flera prisbelönade skivinspelningar som Grammy-belönade Billy Budd av Benjamin Britten med London Symphony Orchestra och Beethovens Pianokonsert nr 3 och 4 med Sveriges Radios Symfoniorkester och Maria João Pires.

Harding började spela trumpet som barn, men i tonåren tog intresset för dirigering över. Som sjuttonåring satte han upp Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire med några studiekamrater, vilket ledde till jobb som assistent åt Sir Simon Rattle vid Birminghams symfoniorkester i ett år. Han avslutade sin tid med att själv leda orkestern, vilket blev hans professionella debut som dirigent.

I augusti 2018 avslutade Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester den prestigefyllda Edinburgh International Festival med Mahlers storslagna Symfoni nr 8 tillsammans med internationella stjärnsolister som Karen Cargill och Christopher Maltman. I september gästade de Anima Mundi-festivalen i Pisa och i november åker orkestern på en omfattande Europaturné med konserter i bland annat Tyskland, Österrike och Schweiz. Harding är även en eftertraktad operadirigent med återkommande engagemang vid exempelvis La Scala i Milano, Wiener Staatsoper och festivalen i Aix-en-Provence.

Harding är angelägen att utbilda och inspirera sin publik. Han vill att barn och ungdomar själva skall få uppleva musiken med instrument i händerna och att publiken får en fördjupad relation till – och därmed också förståelse av – musiken. ”Jag vill förmedla att musik är mer än en kort förströelse,” säger Harding. ”Den är en del av våra liv och jag tror att när publiken blir medveten om det kommer de att lyssna på ett annat sätt.”

Sopranen Hanna Husáhr inledde säsongen som Woglinde i Wagners Rhenguldet vid Den ny Opera i Danmark, följt av Pamina i Mozarts Trollflöjten vid Kungliga Operan i Stockholm. Hon reste med Sveriges Radios Symfoniorkester och Daniel Harding till Pisa där de framförde Brahms Ein deutsches Requiem vid Anima Mundi-festivalen. Dessutom gör hon First Niece i Brittens Peter Grimes med Bergens Filharmoniske Orkester på skivinspelning samt konserter i såväl Oslo och Bergen som i Royal Festival Hall i London. På operarepertoaren finns även roller som Pat Nixon i John Adams Nixon in China, Romilda i Händels Xerxes och titelrollen i Donizettis Lucia di Lammermoor. Hanna är eftertraktad även som konsertsångerska och har bland annat turnerat med Bachs Johannespassion med Les musiciens du Louvre och Marc Minkowski samt framfört Kaija Saariahos Leino Songs med Kungliga Filharmonikerna och Hans Ek vid Polarprisutdelningen. Hon är uppvuxen i Borlänge och har studerat vid Guildhall School of Music and Drama i London samt på Operahögskolan i Göteborg och Stockholms Operastudio.

Den dramatiska sopranen och amerikanskan Lise Lindstrom föddes och växte upp i Kalifornien. Hon introducerades till musikens värld av modern som också är sångare, samt musiklärare. Efter studier på San Francisco State University och San Francisco Conservatory of Music gjorde Lise en spektakulär och hyllad debut på Metropolitan Opera, där hon ersatte rollen som prinsessan Turandot med mindre än två timmars varsel. Andra ledande roller inkluderar Elektra, Salome och Brünnhilde på operahus som San Diego Opera, Deutsche Oper Berlin, Wiener Staatsoper, Royal Opera House, Teatro alla Scala, Hamburg Staatsoper och Arena di Verona.

Sopranen Susanne Bernhard började att studera sång 1995 på University of Music and Performing Arts München. Redan under studieåren deltog hon I flertalet produktioner på Bayerische Theaterakademie. Hon debuterade som Susanna i Mozarts Figaros bröllop på Prinzregententheater i München.

Vid 23 års ålder blev Susanne Bernhard medlem i ensemblen på Kieloperan 2000 och har sedan dess framträtt i flera stora roller som bl a Violetta i Verdis La traviata. Hon har gästat flera operahus som Frankfurts och Dresdens operahus.

Förutom opera sjunger Susanne Bernhard gärna Lieder samt i konsertsammanhang. Hon har samarbetat med Bambergs symfoniker (Jonathan Nott), Tonhalleorkestern i Zürich, Bremens och Dresdens filharmoniska orkestrar, Camerata Salzburg, Osakas filharmoniska orkester under Eiji Oue, New Japan Philharmonic Orchestra (Ingo Metzmacher), NHK Tokyo Orchestra för att nämna några.

Medverkan i Mendelssohns Elias med London Philharmonic samt mottagandet av Kathleen Ferrier Award 2002 var två tidiga höjdpunkter i skotska mezzo-sopranen Karen Cargills karriär. Sedan dess har uppträtt med en rad olika filharmoniska orkestrar i bland annat Boston, Philadelphia, Seoul, Rotterdam, Berlin och London. Hon har jobbat med framstående dirigenter som Myung-Whun Chung, Bernard Haitink, Robin Ticciati och Valery Gergiev. På operascenen har Cargill framträtt som Waltraute i Ragnarök på Deutsche Oper, Suzuki i Madama Butterfly på English National Opera och Isabella i Italienskan i Alger på Scottish Opera.

Genomslaget kom i Belgien år 2000 då den kanadensiska kontraalten Marie-Nicole Lemieux belönades med första pris i prestigefyllda Drottning Elisabeths musiktävling. Det blev startskottet för en omfattande internationell karriär där hon uppträtt på till exempel La Scala, Parisoperan, Gran Teatre del Liceu i Barcelona, samt vid festivaler i bland annat Salzburg och Glyndebourne. Lemieux odlade sin karriär i barockmusiken och har efterhand tagit sig an även 1800-talets franska och italienska operarepertoar. Hon uppträder även med stora symfoniorkestrar och dirigenter och ger kammarkonserter med särskild förkärlek för fransk, rysk och tysk sångrepertoar.

Tenoren Simon O’Neill från Nya Zeeland arbetar på ett flertal av de stora operahusen. Han har sjungit på Teatro alla Scala, Metropolitan Opera House, Royal Opera House, Bayerische Staatsoper och både Salzburg- och Bayreuthfestivalen. Främst är han känd för sina krävande roller som Parsifal och Lohengrin. Simon O’Neill räknas idag som en av världens finaste hjältetenorer (tyska: Heldentenor) med sin stora och täta stämma. 2017 blev han, i samband med Drottning Elizabeths födelsedag, utnämnd till “Officer of the New Zealand Order of Merit” för sitt bidrag till operan. Utöver Wagner-roller inkluderar Simon O’Neills repertoar även Otello, Florestan i Fidelio, Cavaradossi i Tosca, och Mao i Nixon in China.

Bembo

Marcus är sedan 15 år tillbaka en av Sveriges mest anlitade sångare med ett 60-tal roller på repertoaren. Han har haft engagemang på de flesta svenska teatrar och på en rad europeiska samt konserterat på en mängd olika platser runt om i Europa och USA.

Den engelske barytonen George Humphreys är ett välkänt ansikte hemma i Storbritannien där han gjort bejublade och kritikerrosade framträdanden vid exempelvis English National Opera, Music Theatre Wales, Wigmore Hall, Welsh National Opera för att nämna några. Han har också gjort uppmärksammade roller utomlands, exempelvis vid Teatro dell’Opera di Roma och med det turnerande operasällskapet Nederlandse Reisopera. Bland hans roller kan nämnas Pish-Tush i Arthur Sullivans Mikadon, Leporello i Don Giovanni, Marullo i Rigoletto, Greven i Salvatore Sciarrinos The Killing Flower och Moralès i Carmen. Humphreys är lika hemma i konsertsammanhang och har medverkat i såväl Bachs Juloratorium och Händels Messias som Schönbergs Serenad och Peter Maxwell Davies Eight Songs for a Mad King. Säsongen 2017-2018 han bland annat uppträtt som Kreon i Stravinskijs Oidipus rex och hela våren 2018 spelar han Greve Almaviva i Figaros bröllop vid stadsteatern i Salzburg.

Basbarytonen Shenyang är född i Tianjin i Kina och har studerat vid Shanghais musikkonservatorium. Han har spelat titelrollen i Mozarts Figaros bröllop vid Nationella centret för scenkonst i Beijing och vid Metropolitan Opera har han spelat Masetto i Mozarts Don Giovanni, Garibaldo i Händels Rodelinda och Colline i Puccinis La Bohème. Han har även framfört Beethovens Symfoni nr 9 med Torontos symfoniorkester. 2010 uruppförde han Xiaogang Yes Song of Farewell, som skrevs till honom, med Kinas nationella symfoniorkester. Samma år vann han Montblanc New Voices vid Stars of the White Nights Festival.

Musiken

Ungefärliga tider

Gustav Mahler var plågad av skrivkramp under sommaren 1906 och bestämde sig för att vila upp sig. Fast redan på första semesterdagen blev han överväldigad av inspiration: ”På tröskeln till min gamla verkstad”, skriver Mahler, ”tog skaparanden tag i mig och skakade om mig och drev mig under de följande åtta veckorna tills mitt största arbete var utfört.” När Mahler var klar med skisserna till sin Symfoni nr 8, så var han ännu lika överväldigad: ”Jag har aldrig komponerat något liknande”, skriver han. ”I innehåll och stil är det helt och hållet annorlunda mina andra verk, och det är med all säkerhet mitt finaste arbete.”

Den åttonde symfonin utgörs av två delar som binds samman av tanken på försoning genom kärleken. Mahler valde att sammanföra den latinska 800-talshymnen Veni creator spiritus (Kom skaparande) och slutscenen ur Goethes Faust. I den tyska traditionen fanns inget annat verk som var så läst och citerat som Goethes teaterpjäs om doktorn som säljer sin själ till djävulen för att nå makt och framgång. Även Mahler hade pjäsen nära hjärtat. En dam i Venedig, som emellanåt gav husrum åt tonsättaren, berättar att hon brukade förse Mahler med äpple till frukost, lunch och middag, samt sätta en Goethe-biografi i gästrummet, då ”var han i himmelen. Goethe och äpplen är två saker som han inte klarar sig utan.”

Mahlers Symfoni nr 8 är en hyllning till kärleken och mänsklighetens frälsning. Det storslagna eposet är ett av de största körverken som finns. Till skillnad från Beethovens nia och Mahlers tidiga verk används flera körer och solosångare genom hela symfonin. Storheten var nödvändig eftersom Mahler ville fånga hur hela universum börjar sjunga: ”inte längre med mänskliga röster utan med kretsande planeter och solar.” Verket kom att marknadsföras, trots kompositörens aversion, som ”De tusendes symfoni” inför premiären – ett namn som därefter har satt sig. Smeknamnet kom till för att inte mindre än 858 sångare, 171 instrumentalister och Mahler själv som dirigent, sammanlagt 1030 personer framförde verket på premiären i München 1910. Receptionen av tidigare symfonier var ofta en besvikelse för tonsättaren, men annat var det med Symfoni nr 8. Premiären var utsåld med tonsättare som Richard Strauss och Anton Webern samt författare som Thomas Mann i publiken. Applåderna efter slutackordet sägs ha varat i hela tjugo minuter.

Text: Mats Hansson

Kort om tonsättaren Gustav Mahler

Född: 7 juli 1860 i Kalischt, Böhmen

Död: 18 maj 1911 i Wien, Österike

Ubildning: Konservatoriet i Wien för den för Mahler betydelsefulle Anton Bruckner som då inte hade slagit igenom som tonsättare.

Verk i urval: Nio symfonier, samt en ofullbordad tionde. Das Lied von der Erde, Des Knaben Wunderhorn, Lieder eines fahrenden Gesellen, Rückert-Lieder, Kindertotenlieder.

Om Mahlers tidiga mottagande i Sverige: Ture Rangström skrev om Symfoni nr 4, ”denna söta, slippriga och segslitna musik” medan Ollalo Morales beskrev den som ”ganska billiga vitsar”. Den omvittnat kritiske Peterson-Berger skrev däremot: ”betydande och genialt” samt att Mahler åstadkom något av en ”tysk dalmålning”.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 40 min, ingen paus

Konsertintroduktion 2 feb kl 18:00 samt 3 feb kl 14:00.