arrow

INSTÄLLD - BEETHOVEN 250: MISSA SOLEMNIS

Höjdpunkten på Berwaldhallens Beethoven-jubileum, två av hans största och viktigaste verk med Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, chefsdirigent Daniel Harding och solister i världsklass. Fastän Missa solemnis skrevs av en så gott som helt döv Beethoven blev det ett mästerverk av sällan skådat like. Med omåttlig skicklighet övervann han sin fysiska begränsning och musiken kunde inte ha skrivits av någon mindre tonsättaren än Ludwig van Beethoven.

Med rätta betraktas Ludwig van Beethoven som ett musikaliskt geni, rentav ett av historiens främsta. Men liksom såväl dårar som genier var han inte perfekt. Han hade hett temperament och ett egensinnigt lynne, allt enligt hans samtida. En del kan säkert förklaras av hans tilltagande dövhet – ett handikapp som säkert kan stressad och plåga vem som helst, och särskilt en musiker – liksom av hans traumatiserande uppväxt. Missa solemnis, liksom Beethovens andra sena verk, tillkom under stundtals kaotiska perioder.

”Mot slutet av augusti 1819 kom jag och musikern Johann Horzalka till mästarens bostad i Mödling. Klockan var fyra på eftermiddagen. När vi steg in förstod vi att Beethovens hushållerskor samma morgon hade lämnat honom. Innanför den låsta dörren till ett av rummen hörde vi Beethoven yla och stampa fram takt efter takt av fugan i Credo. Just som vi var på väg att gå öppnades dörren och han stod framför oss med förvridna anletsdrag, som om han utkämpat en kamp på liv och död med musiken.” Så beskrev Beethovens assistent Anton Schindler situationen när han jobbade som hårdast för att få färdigt mässan.

Mässan var ursprungligen ämnad för ärkehertig Rudolf av Österrike, Beethovens mecenat och tidigare pianoelev, som skulle utnämnas till kardinal i mars 1820. Han arbetade frenetiskt under sommaren 1819 men snart stod det klart att mässan inte skulle bli färdig i tid. Först i början av 1823 lämnade Beethoven över mässan till ärkehertigen och ändå gjorde han en del ytterligare justeringar i efterhand. Under tiden tillkom flera andra verk, bland annat de tre sista pianosonaterna och delar av hans nionde symfoni.

Missa solemnis anses av vissa som ett av den västerländska musikhistoriens viktigaste sakrala verk och är en av de omfångsrikt största, men kan samtidigt betraktas som en intim dialog. Beethoven gav mässan överskriften ”från hjärtat må det till hjärtat vända åter” vilket kan ses både som en hälsning till ärkehertig Rudolf och som en hänvisning till hans egen tro. En annan ledtråd återfinns i överskriften till en av satserna i Beethovens 15:e stråkkvartett, ett av hans sista verk: ”helig tacksägelse från en tillfrisknad till gudomligheten”. Inte en tacksägelse till Gud, utan till gudomligheten.

Liksom många människor i vår tid verkar Beethoven ha slitits mellan en tro på något större och, som vi skulle kalla det i dag, stora auktoritetsproblem. För Beethoven var det en del av den revolutionära tidsandan. Kyrkans makt stod i skottlinjen för den franska revolutionen men inte nödvändigtvis tron i sig. Beethoven hade säkert en egen, högst personlig tro, men att böja sitt huvud för en präst var honom säkert främmande.

Kontrasten är stor mellan bilden av ett ödmjukt samtal mellan den enkla människan och det ofattbara högre å ena sidan och å andra sidan den monumentala musiken som ställer stundtals nästan omåttliga krav på instrumentalister och särskilt sångare. Särskilt i Gloria och Credo tvingas sångstämmorna till långa fraser i höga lägen. Det är tveklöst medvetet skrivet, men utan anpassning eller hänsyn till röstens bekvämlighet. Samtidigt är det en omvittnat stark upplevelse att uppföra musiken, när alla delar faller på plats. Det är som att komma segrande ur en enorm idrottsprestation, du känner dig upplyft och utmattad på samma gång. Även för publiken är det en upplevelse: ömsom mäktig, ömsom innerlig, en högtidsstund för alla oavsett religion eller trosuppfattning.

Text: David Saulesco


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot RADIOKÖREN

dot 2019/2020

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007 och sedan 2019 även orkesterns förste konstnärlige ledare, med ett uppdrag som omfattar att hitta nya programformat för att presentera klassisk musik. Det arbetet inleddes redan säsongen 2014/2015 med den uppmärksammade konsert- och föreläsningsserien Interplay. Harding är även hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra, som han arbetat med i över 20 år, och konstnärlig ledare för Youth Music Culture, Greater Bay Area i Kina. Säsongen 2024/2025 tillträder han som chefsdirigent vid Santa Cecilia-akademien i Rom.

Harding är en ständig gäst hos världens främsta orkestrar, däribland Wienerfilharmonikerna, Berlinerfilharmonikerna, Bayerska Radions symfoniorkester, Concertgebouworkestern och La Scala-filharmonikerna. I USA har han uppträtt med Bostons, Chicagos och San Franciscos symfoniorkestrar, med Clevelands orkester, samt med Los Angeles och New Yorks filharmoniker. Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid La Scala i Milano, Wiens stadsopera, Royal Opera House i London, samt vid festivalerna i Aix-en-Provence och Salzburg. Han har tidigare varit konstnärlig ledare för Orchestre de Paris och för Anima Mundi-festivalen i Pisa, samt förste gästdirigent för Londons symfoniorkester.

Daniel Harding turnerar med Sveriges Radios Symfoniorkester till Europas mest prestigefyllda scener och har spelat in hyllade och prisbelönade skivor med orkestern. Hans kontrakt som chefsdirigent och konstnärlig ledare fortsätter till och med våren 2025. ”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också fortsätter att växa” säger han om sitt samarbete med orkestern.

År 2002 mottog Harding den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 tilldelad han till Officier des Arts et des Lettres. 2012 valdes han in som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien. 2021 mottog han Commander of the Most Excellent Order of the British Empire. Daniel Harding är född i Oxford i England och spelade trumpet innan han började dirigera i sena tonåren. Sedan 2016 är han även utbildad trafikpilot.

&

Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.

Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.

Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.

&

Marc Korovitch är chefsdirigent för Paris ungdomskör, Jeune chœur de Paris, och arbetar regelbundet med bland andra Franska radions kör och den framstående franska kören Accentus. Med SWR Vokalensemble har han bland annat spelat in Ravels Daphnis och Chloé och framfört Berlioz Romeo och Julia, även tillsammans med NDR Chor. 2017 deltog Korovitch och kören Accentus vid invigningen av det nya konserthuset La Seine Musicale i Paris. Han uppträder vid festivaler runt om i världen som Mozartwoche i Salzburg, Festival de Radio-France i Montpellier, Mostly Mozart Festival i New York och Recontres Musicales i Évian i Frankrike.

Direkt efter studierna blev norska sopranen Mari Eriksmoen headhuntad till Theater an der Wien för rollen som Zerbinetta i Strauss Ariadne på Naxos. Det blev början på ett nära och högst aktivt samarbete där hon nyligen gjort Agilea i Händels Teseo. Hon har även synts i rollen som Pamina i Mozarts Trollflöjten vid De Nationale Opera i Amsterdam, hon debuterade som Sophie i Strauss Rosenkavaljeren vid Den Norske Opera & Ballett och har turnerat med Calixto Bieitos symfoniska passionsverk Solveig’s Waiting komponerat för Festspelen i Bergen och Bergen filharmoniska orkester. Hon har även uppträtt vid Teatro alla Scala, Glyndebourne Festival Opera, BBC Proms och Komische Oper Berlin för att nämna några, i roller som Waldvogel i Wagners Siegfried, Blonde i Mozarts Enleveringen ur Seraljen, och Mélisande i Debussys Pelléas och Mélisande.

Tenoren Andrew Staples har framträtt med dirigenter som Sir Simon Rattle, Daniel Harding och Yannick Nézet-Séguin och orkestrar som Berlinfilharmonikerna, Bayerska radions symfoniorkester, Londons symfoniorkester och Wienfilharmonikerna. Han har gjort flera hyllade framträdanden i Berwaldhallen, exempelvis i Bachs Matteuspassion med Alan Gilbert 2019, i Elgars Gerontius dröm med Daniel Harding hösten 2019, i Mozarts Don Giovanni sommaren 2020 och i Bachs Johannespassion våren 2021. Som operasångare gästar han regelbundet Royal Opera House i London där han sjungit Tamino i Trollflöjten, Flammand i Capriccio, Narraboth i Salome och Artabanes i Artaxerxes.

2019 gjorde Staples en uppmärksammad debut vid Metropolitan i New York som Andres i Alban Bergs Wozzeck. En månad senare rönte han nya framgångar när han på kort varsel hoppade in i Mahlers Das Lied von der Erde med Gustavo Dudamel och New Yorks filharmoniker. Han har spelat in flera stora dramatiska verk på skiva, däribland John Adams opera Doctor Atomic, Edward Elgars Gerontius dröm och Bohuslav Martinůs oratorium Gilgamesheposet. Staples är även verksam som regissör och har bland annat gjort uppsättningar av Così fan tutte och La bohème i London, Händels Dido och Aeneas på en dansklubb i Berlin med Kiez Oper, liksom en produktion för Choir of London där Brittens körklassiker Hymn to St Cecilia interfolieras med verk av palestinska flyktingar. Vintern 2021 skapade han filmen Siegfrididyll med Sveriges Radios Symfoniorkester och Daniel Harding.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min

Här kan du följa  Sveriges Radio Berwaldhallens senast uppdaterade information om coronaviruset