arrow

Verdis Requiem

Det finns musik som griper tag och inte släpper taget. Verdis Requiem är sådan musik. Denna magnifika mässa skrev Giuseppe Verdi till minne av en nära vän som gått bort. Med samma dramatik vi känner igen från hans operor, lyckas han här fånga både dödens obevekliga smärta och livets sköra tråd.

För att kunna göra Verdis Requiem rättvisa har Akademiska kören, Helene Stureborgs kammarkör och Engelbrekts kammarkör, under ledning av Håkan Sund, slagit sig samman och bildat denna magnifika storkör. Tillsammans med stjärnsolisterna Hillevi Martinpelto, Katarina Karnéus, Lars Cleveman och John Erik Eleby samt Orkestern Filialen blir det en mäktig och stämningsfull hyllning till livets förgänglighet.

Messa da Requiem av Giuseppe Verdi är en dödsmässa tonsatt för fyra solister, kör och stor orkester. Verket komponerades till minne av den italienska poeten och författaren Alessandro Manzoni. Verdi var så tagen av Manzonis död, att han inte kunde förmå sig att delta i begravningen. I stället började han komponera ett verk som skulle bli ett requiem till minne av sin vän. Uruppförandet skedde i San Marco-kyrkan i Milano den 22 maj 1874 för att högtidlighålla ettårsdagen av Manzonis död. Verket blev en omedelbar succé men föll snart i glömska. På 1930-talet återupptäcktes det och framförs alltsedan dess regelbundet och anses av många vara den främsta mässan i sitt slag. Stor kör, orkester och solister ger ett mäktigt intryck. Den karaktäristiska och skräckinjagande satsen Dies Irae lämnar ingen oberörd.

Giuseppe Verdi

Giuseppe Verdi föddes 1813 i Le Roncole (nuvarande Roncole Verdi) i italienska Emilia-Romagna. Han blev, med verk som Aida, La Traviata och Rigoletto, en av operavärldens stora kompositörer. Verdi blev under senare delen av sitt liv politiskt engagerad i kampen för Italiens enande. Fångarnas kör (ur operan Nebukadnessar) blev något av en inofficiell nationalsång.

Giuseppe Verdi avled under en vistelse i Milano, den 27 januari 1901. Begravningståget följdes av tusentals människor sjungandes Fångarnas kör, under ledning av dirigenten Arturo Toscanini. Verdi ligger begravd i kapellet i Casa di Riposo per Musicisti i Milano (mer känt som Casa Verdi), dit han flyttades 27 februari 1901 efter att först ha begravts på Cimitero Monumentale.


Medverkande

 

Hovsångerskan Hillevi Martinpelto har sjungit på otaliga operascener och i konserthus runt om i världen. T.ex. kan nämnas: New York, Milano, Wien, Tokyo, München, London, Florens, Paris, Hong Kong, Peking, Berlin. Hon har gjort sig ett namn speciellt som Mozartsopran men även Verdi och Wagner förekommer flitigt på repertoaren. Hillevi Martinpelto har medverkat på många grammofoninspelningar, i roller som t.ex. Grevinnan i Figaros Bröllop, Leonore i Beethovens opera med samma namn, Alice i Falstaff, Fiordiligi i Cosi fan tutte m.fl. Inom konsertrepertoaren har Hillevi bl.a. spelat in Bachs H-mollmässa, Beethovens Missa Solemnis, Händels Dixit Dominus och C.P.E. Bachs Die Auferstehung und Himmelfahrt Jesu. Hon har samarbetat med dirigenter så som Sir John Eliot Gardiner, Sir Simon Rattle, Sir Charles Mackerras, Donald Runnicles, Riccardo Muti, Esa Pekka Salonen, Philippe Herreweghe och René Jacobs m.fl. Av Hans Majestät Konungen har Hillevi tilldelats medaljen Litteris et Artibus. Hon är även medlem av Kungliga Musikaliska Akademien.

Katarina Karnéus, mezzosopran, framträder på de största opera- och konsertscenerna världen över och är från och med säsongen 2012-13
engagerad på GöteborgsOperan. Karnéus är född i Stockholm och utbildad i London vid Trinity College of Music och National Opera Studio. År 1995 vann
hon den prestigefyllda sångtävlingen Cardiff Singer of the World. 1999 debuterade hon på Metropolitan Opera. Hon har även uppträtt på Covent Garden i London, Bayerische Staatsoper, Theater an der Wien, Brysseloperan, Staatsoper unter den Linden mfl. Även som Romanssångerska har Karnéus skördat internationella framgångar och framträtt på Wigmore Hall i London, Lincoln Center i New York och Concertgebouw i Amsterdam. Skivinspelningar
omfattar bl a sånger av Sibelius och Grieg, Richard Strauss och Mahler. År 2015 fick Katarina Karnéus mottaga medaljen Litteris et Artibus och 2018 blev hon utnämnd till Hovsångerska av H.M.Konungen. Katarina Karnéus tilldelades hösten 2018 SvD operapris för sin tolkning av Bellinis Norma på GöteborgsOperan.

Lars Cleveman är en av Sveriges mest anlitade operasångare som sjungit en mängd huvudroller på operascener i såväl Sverige som i resten av världen.

Han är född och uppvuxen i Stockholm där han också gjorde sin debut som solist. Han fortsatte med huvudroller på Folkoperan, Wermlandsoperan, Malmö Opera, Göteborgsoperan och Kungliga Operan i Stockholm, som han hade som ”hemmascen” mellan 1996 och 2009. Sedan dess har han haft huvuddelen av sina engagemang utomlands. Han har bland annat sjungit på operahusen i Köpenhamn, Kiel, Stuttgart, Riga, Dublin, Halle, Manchester, Linz, på Concertgebouw i Amsterdam, i Nya Zeeland samt i Brasilien. 2009 debuterade han på Covent Garden i London där han sjöng Tristan i Tristan och Isolde mot Nina Stemme. 2011 sjöng han titelrollen i Wagners Tannhäuser i Bayreuth och 2013 debuterade han på Metropolitan Opera i New York som Siegfried, både i Siegfried och Götterdämmerung. 2016 turnérade han i Storbritannien med Opera North, återigen som Siegfried i deras uppsättning av Wagners Ring för att 2017 återvända till Kungliga Operan i Stockholm för nya bejublade framträdanden som Siegfried. För närvarande är Lars Cleveman aktuell i Beethovens opera Fidelio på operan i Weimar.

Lars har även medverkat i en rad operainspelningar. Bland de senare finns en live-inspelning från 2013 i Albert Hall i London där han sjunger titelrollen i Parsifal. Inspelningen av Götterdämmerung där han sjunger Siegfried, dirigerad av Sir Mark Elder, fick 2010 års Grammophone Award för bästa klassiska operainspelning.

John Erik Eleby är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan och Operahögskolan i Stockholm. 1981 – 1995 var han musiklärare och körledare vid Adolf Fredriks Musikklasser. Därefter har han huvudsakligen varit verksam som opera- och konsertsångare, med engagemang vid bl a Folkoperan, GöteborgsOperan och Norrlandsoperan. Sedan 2000 är han medlem av den fasta solistensemblen vid Kungliga Operan. Där har han gestaltat ett femtiotal roller i en repertoar som omfattar bas- och basbarytonroller i operor från Händel till Börtz. Bland viktigare roller kan nämnas Sarastro i Trollflöjten, Bartolo i Barberaren i Sevilla, Don Magnifico i Askungen, Dulcamara i Kärleksdrycken, titelrollen i Don Pasquale, Ferrando i Trubaduren, Colline i La Bohème, Klingsor i Parsifal och La Roche i Capriccio. 2018 medverkade han vid den uppmärksammade urpremiären av Jonas S Bohlins Tristessa. Han är också en flitigt anlitad konsert- och oratoriesångare, med baspartierna i alla de stora körverken på sin repertoar. Han har samarbetat med dirigenter som Esa-Pekka Salonen, Manfred Honeck, Christopher Hogwood, Charles Dutoit och Riccardo Muti. Vid sidan av arbetet som sångare är han en flitigt anlitad sångpedagog och återupptog 2012 sin verksamhet som körledare i och med grundandet av John Erik Elebys Kammarkör. Som pianist har han bland annat verkat vid Kulturamas Operastudio ’67 och ackompanjerat och coachat en lång rad sångare och körer.

John Erik Eleby har tilldelats Svenska Dagbladets Operapris samt Set Svanholm-, Josef Herou- och Gunn Wållgrenstipendierna.

Håkan Sund är dirigent, pianist och kompositör, född och uppvuxen i Sandviken. Han är utbildad vid och har varit verksam som lektor i pianospel på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Har genom åren dirigerat många körer och alla större orkestrar i Sverige och även haft uppdrag utomlands.

Akademiska kören bildades 1931 som Sveriges första blandade studentkör. Då var namnet Stockholmsstudenternas Körsällskap. 1937 antogs namnet Akademiska kören samtidigt som körens märke, lyran, komponerades. Kören hade i början mycket utbyte med sin systerkör och förebild, Akademisk Korforening i Oslo. Dirigenter under de tidiga åren var Sven Appelqvist och Erik Ehnwall.

År 1943 blev Johannes Norrby körens dirigent. 1949 vann Akademiska kören huvudklassen vid körtävlingarna i Llangollen i Wales. Flera framgångsrika turnéer följde. Epoken avslutades med att Johannes Norrby ledde AK vid två minnesvärda tillfällen: Jussi Björlings jordfästning och minneshögtiden för Dag Hammarskjöld på Gärdet.

1964 tog Eskil Hemberg över taktpinnen från Johannes Norrby. Framgångarna fortsatte med framför allt många och långa utlandsturnéer till USA och Sovjetunionen. AK framträdde också vid prinsessan Christinas bröllop i Slottskyrkan. Vid den här tiden ändrades förutsättningarna för studentlivet. Pukasreformen satte press på studenterna att bli klara med studierna vilket ledde till att kören kom att bestå av äldre yrkesverksamma personer. AK var inte längre en utpräglad studentkör. Julkonserten Frid på jorden i Sofia kyrka år 1983 blev Hembergs avskedskonsert. Därefter kom en period med tätare dirigentbyten då kören dirigerades av i tur och ordning Torkel Borelius, Olle Sköld och Anders-Per Jonsson.

År 1991 tillträde Christina Hörnell som dirigent och det blev början till en ny framgångsrik epok i körens historia. Under den tiden genomfördes bland annat turnéer till Danmark, Norge, Tyskland och Mexico men även inom Sverige. Kören sjöng större verk med operasolister och musiker ur Hovkapellet, medverkade flera gånger på konserter i Dalhalla och i Konserthuset, medverkade i konserter med kända artister som Helen Sjöholm, Loa Falkman, Lars Roos, Anna-Lotta Larsson, Göran Fristorp, Arne Domnerus och Georg Riedel. Kören gav två konserter under ledning av Eric Ericson, vikarierade för Radiokören vid en filminspelning och för Operakören vid Drottning Silvias födelsedagsfirande, medverkade vid en Värmlandskonsert som sändes i Sveriges Radio P2, sjöng Luciasången i Sveriges televisions julkalender. Kören gav även ut flera skivor under Christinas tid. Sammanfattningsvis var det en oerhört framgångsrik period i körens historia. Epoken med Christina Hörnell avslutades med en magnifik 75-årsjubileumskonsert i Konserthusets stora sal i november 2006.

Strax efter 75-årsjubileet, våren 2007, efterträddes Christina Hörnell av Maria Goundorina som vikarierade på posten endast ett halvår. Marias efterträdare hann inte ens börja som dirigent innan han tvingades avsäga sig uppdraget på grund av sjukdom. Då var goda råd dyra eftersom nästa konsert tillsammans med bland andra Georg Riedel redan var planerad. Räddningen blev Håkan Sund som i början av 2008 med stor entusiasm tog taktpinnen. Under Håkans ledning vändes snart utvecklingen till det bättre igen. Större evenemang varvades med vanlig konsertverksamhet. År 2009 sjöng kören Carmina Burana i Gävle konserthus. 85-årsjubileet år 2016 firades med en stor konsert i Berwaldhallen. Under Håkans tid har kören även samarbetat med Jan Allan och Monica & Carl-Axel Dominique samt turnerat i Danmark, Frankrike, Åland, USA och Italien.

Idag är Akademiska kören en fristående kör som inte är bunden till någon församling eller organisation. Kören har inte heller någon koppling till den akademiska världen även om många av medlemmarna är akademiker. Kören har ca 50 medlemmar.

Helene Stureborgs Kammarkör (HSK) startade hösten 2011 på initiativ av sångare som tidigare sjungit i Stockholms Musikgymnasiums Kammarkör (SMK). Under de gångna åren har även andra sångare slutit sig till kören. HSK har sedan starten årligen medverkat i Habaneras adventskonserter i Blå Hallen. Vi har på sistone börjat medverka i större arenakonserter som Chess in Concert , I Love Musicals och La la Land in Concert m.m . Utöver det har vi i regel fyra egna konserter per sångår – höst, jul, vår och försommar.

Våren 2016 firade kören sitt femårsjubileum med att vinna Fleischmann International Trophy i den renommerade körtävlingen i Cork International Choral Festival på Irland.

Kören tävlade i Grieg International Choir Festival i Bergen den 7-10 juni 2018. I tävlingen vann kören båda sina kategorier, Sacred och Contemporary, samt tävlingens Grand prix!

Kören kommer att återvända till Cork för att ge ett par konserter under Cork International Choral Festival 2019.

Engelbrekts kammarkör är en levande och aktiv del av Stockholms musikliv. Vi är ett 40-tal korister som under ledning av dirigent Bengt Eklund förenas i kärleken till musiken och viljan att skapa konstnärliga upplevelser på hög nivå. Vår hemvist är Engelbrektskyrkan i centrala Stockholm, en kyrka med rika musikaliska traditioner som vi stolt förvaltar. Ett exempel på det är att kören varje påsk, tillsammans med orkester och solister, framför J.S. Bachs Matteuspassion, en uppskattad och välkänd tradition i Stockholm som startades 1923 av David Åhlén på uppmaning av ärkebiskop Nathan Söderblom.

Engelbrekts kammarkör framträder ofta tillsammans med några av landets bästa orkestrar, till exempel Drottningholms Barockensemble och Sveriges Radios Symfoniorkester. Kören är mångfalt prisbelönt i internationella körtävlingar och är efterfrågad i olika samarbeten i Stockholms musikliv. Vår repertoar finns i hela spektrumet mellan äldre musik från renässansen till nyskriven konstmusik.

Engelbrekts kammarkör bildades i sin nuvarande form 2010.

Orkestern Flialen grundades 1993. Det är Sveriges största symfoniorkestern med över 200 medlemmar. Medlemmarna är avancerade amatörmusiker, musikstudenter, musiklärare och före detta yrkesmusiker. Det gör att orkestern kan framföra verk som både kräver spelskicklighet och storlek.

Orkestern Filialen framför varje år runt sex konserter. Några är egna produktioner, men vi arbetar även med andra uppdragsgivare, ofta tillsammans med kyrkokörer. Vår repertoar är därför varierad, även om tonvikten ligger på musik för stor symfoniorkester och verk skrivna från mitten av artonhundratalet och fram till våra dagar.

En typisk Filialenproduktion börjar med en förfrågan från projektledningen till alla medlemmar som anmäler intresse. Därefter skickas noter ut med en uppmaning om att öva flitigt. När repetitionerna börjar någon helg före konserten måste alla kunna sina stämmor. Dirigenten kan istället fokusera på samspelet och på att förverkliga sin vision till konsertdagen. Efter konserten packas notställ och instrument ihop, biljettkassan räknas och dirigent, solister och projektledningen avtackas. Sedan börjar det om igen.

Namnet då? Från början hette orkestern Filialharmonikerna som är en ordlek, där orkesterns rötter som Stockholmsfilial till Bergslagens kammarsymfoniker kombinerades med filharmonisk hybris.

Konsertlängd: 1 tim 30 min utan paus
Extern arrangör: Akademiska kören