arrow

Mühlrad: Time

Ensamhet, åtrå och kärlekslängtan. Starka, universella känslor skildras av amerikanska tonsättare i musik handplockad av internationellt efterfrågade Ragnar Bohlin, chefsdirigent för San Francisco Symphony Chorus. Efter succén med Jacob Mühlrads Kaddish uruppför Radiokören här hans nyskrivna beställningsverk, Time. Fyra samtida tonsättare, fyra olika ljudlandskap. Mühlrads Time är en sambeställning av Radiokören, WDR Rundfunkchor Köln, Cappella SF, USA och Tapiola Chamber Choir Espoo i Finland.

Hör dirigent Ragnar Bohlin berätta om lördagens konsert.

Eric Ericson var under hela sin karriär känd för att vara nyfiken på det nya och oprövade. Han lanserade nya musikstilar, repertoar och inte minst nya tonsättare. Den här konserten bjuder med andra ord på musik helt i Erics anda: tre relativt okända tonsättare och ett uruppförande. Konsertens dirigent, Ragnar Bohlin, studerade för Eric Ericson på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Sedan 2007 har Bohlin varit framgångsrik chefsdirigent för San Francisco Symphony Chorus och från 2014 även för sin egen kammarkör, Cappella SF.

Stacy Garrop, född och utbildad i USA, var länge knuten till universitetet i Chicago men är numera frilansande tonsättare. Hon har skrivit symfonisk musik, körmusik, kammarmusik och nyligen fått en beställning på en opera. Poeten Carl Sandburg skriver ofta om det bästa och sämsta hos människan. I dikten At a Window tar han fram sin mjuka sida och skriver om kärlek. Första textraden, Give Me Hunger, har också gett namn åt Garrops tonsättning. Här ryter han ifrån till gudarna om smärta, hunger och misslyckande men vädjar om att också få lite kärlek, en röst att prata med, en hand att hålla i, en stjärna att älska.

Sommaren 2017 hade Mason Bates opera The (R)evolution of Steve Jobs om företaget Apples legendariske grundare succépremiär på Santa Fé-operan. Bates är en av sin generations mest framförda tonsättare och huskompositör i Kennedy Center, Washington. I körverket Sirens har han hämtat texter från så olika håll som Bibeln, Heinrich Heine och Odysséen. Verket handlar om den grekiska mytologins sirener som lockade till sig sjömän och kan ses som en bild av havet som med sitt förrädiska lugn döljer faror som stormar och klippor. Likaså skildrar musiken havets olika sidor.

Tonsättaren, körledaren och musikforskaren Eric Banks fick genom ett stipendium studera i Stockholm och arbeta med bland annat Radiokören och Eric Ericsons kammarkör. År 2010 fick han en beställning på en kantat om klimatförändringar som resulterade i verket This Delicate Universe. Texten är av den grekiske poeten Konstantinos Kavafis som Banks länge fascinerats av. I detta femsatsiga körverk speglas fem olika universum: Konsten, hemmet, naturen, kärleken och evigheten.

Jacob Mühlrad mötte Radiokören för första gången 2014. Därefter har de samarbetat flera gånger, senast 2017 då körverket Kaddish framfördes i Berwaldhallen. I sitt nya verk Time har Mühlrad översatt ordet ’tid’ till en mängd olika språk: ”Ordet blir abstraherat, upprepat och repeterat så många gånger och på så många olika språk att örats fokus gradvis skiftar från ordets betydelse till hur det låter. Stycket är som en ritual för att försätta oss människor i ett visst tillstånd, som bara musiken kan.”

Text: Evabritt Selén


RADIOKÖREN dot 2018/2019
Skriv ut

Medverkande

 

&

Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.

Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.

Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.

Sedan 2007 är Ragnar Bohlin chefsdirigent för San Francisco Symphony Chorus, med vilka han gjort stora körverk som Bachs Mässa h-moll, Carl Orffs Carmina Burana och Händels Messias. Inspelningen av Gustav Mahlers Symfoni nr 8 tilldelades 2010 tre Grammys, bland annat för Best Choral Performance. Bohlin grundade även 2014 den professionella kammarkören Capella SF. 2015 var han Guest Music Director för manskören Chanticleer. I Sverige har han lett bland andra Uppsala vokalensemble, Eric Ericsons Kammarkör och Kungliga Operans kör samt turnerat i USA med Radiokören. Som eftertraktad gästdirigent har han även gästat symfoniorkestrar och körer i Malmö, São Paulo, Stavanger och Edmonton.

Musiken

Ungefärliga tider

Carl Sandburg var en nordamerikansk författare känd för sina hårda, beslutsamma observationer. Genom dessa får Sandburgs läsare i hans verk uppleva den stolthet, förakt, kärlek, hat och sympati han kände för mänskligheten. Inte minst fångar Sandburg i sin poesi människans bästa och sämsta sidor: från de ädlaste målsättningarna till det värsta förtrycket, liksom arbetarklassens prövningar och vedermödor. Ett fåtal dikter ger uttryck för Sandburgs ömma sida, än färre berör hans tankar om kärlek. At a Window är ett av dessa guldkorn i hans författarskap.

Sandburg inleder med att stridslystet utmana de krafter som styr vårt universum att ta allt han äger ifrån honom, men växlar tvärt till en överraskande mildhet och ber om blott lite kärlek i utbyte mot allting annat. I mitt verk Give Me Hunger, döpt efter diktens första rad, speglar jag Sandburgs ilska med ett orubbligt ostinato parat med dissonanta ackord. Diktens mjuka sida gestaltar jag med ymnig, fyllig harmonik som föregriper ”ankomsten av lite kärlek” som texten beskriver. Verket beställdes av den amerikanska manskören Chanticleer.

Text: Stacy Garrop

Biografi Stacy Garrop
Född: 1969 Walnut Creek, San Francisco, Kalifornia, USA
Utbildning: Spelade olika instrument under uppväxten och började komponera i tonåren. Har examen i musik vid universiteten i Michigan, Chicago och Indiana och har studerat för bland andra Michael Daugherty, Shulamit Ran och Andrew Imbrie.
Verk i urval: Orkesterverket Mythology Symphony, Chariot of Helios för blåsorkester, pianotrion Seven Archangels för saxofontrio samt oratoriet Terra Nostra.
Kärlek till verkligheten liksom det overkliga: På sin fritid tycker Garrop bland annat om att bergsvandra. Dessutom är hon en flitig läsare av science fiction-böcker. Detta, liksom en fascination av grekisk mytologi, genomsyrar i princip alla hennes verk.

Sirenerna, de mytologiska varelserna på gudinnan Kirkes ö, har en viss särställning inom litteraturen. Till skillnad från andra mytologiska fresterskor lockar de med konst, en så oemotståndligt vacker sång att den lockar seglare till sin död. Kanske föreställer man sig sirenernas sång som sångbar och melodisk, men i den här sångcykeln utforskar jag olika slags förförande musik. Det pulserande och hypnotiska kan också förtrolla och det är denna slags musik som möter Odysseus i sångcykelns början och slut. De splittrade grekiska orden från Odysséns 12:e bok blir till en invecklad, förhäxande väv som mjuknar i ett lyriskt mittenparti, men de spöklika rytmerna återkommer och Odysseys uppbrutna namn flyter sakta bort. Detta följs av berättelsen om klippan Lorelei vid Rhenflodens strand och sirenen som sitter på klippans krön. Heinrich Heines strofiska form återspeglas i musiken, med tidsenliga musikaliska drag, men satsen löses upp i ett slags trans när sirenens ”märkliga, mäktiga melodi” omnämns.

Sirenerna är dock inte alltid farliga. Ibland beskrivs de som rena, himmelska varelser som åstadkommer ljuvt klingande musik. Pietro Aretinos 1500-talssonett, en kärleksdikt i ett enda andetag, lovsjunger stjärnorna som var och en är välsignad med en skönsjungande siren. Denna himmelska miljö byts mot den rika sydamerikanska myllan och Quechua-indianerna som förknippade sirenerna med lika delar mystik, lockelse och magi. Från en regnvåt håla berättas en historia om en tilldragande siren som plötsligt visar sig, och den drömlika musiken blir till en rituell dans när hon börjar sjunga. Längst bort söker sig sångcykeln i fjärde satsen, med text hämtad ur Matteusevangeliet där Jesus kallar Simon Petrus och hans bror Andreas från Galileiska sjön med kanske historiens märkligaste och mest gripande replik: ”Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare.”

Text: Mason Bates

 

Biografi Mason Bates
Född: 23 januari 1977 i Philadelphia, Pennsylvania, USA.
Utbildning: Tog lektioner i piano och komposition redan under uppväxten. Studerade för bland andra John Corigliano och Samuel Adler vid Juilliard School i New York City. För närvarande doktorand vid University of California i Berkeley.
Verk i urval: Orkesterverk som Anthology of Fantastic Zoology, Mothership och Children of Adam, operorna California Fictions och The (R)evolution of Steve Jobs samt verk som Omnivorous Future och Rusty Air in California för orkester och elektronik.
Dubbla karriärer: Under pseudonymen ”DJ Masonic” är Bates en mycket framgångsrik discjockey som framträder regelbundet på klubbar och lounger i exempelvis San Francisco och Berlin. Bates har en förkärlek för trip-hop, en experimentell elektronisk genre med rötter i Bristols house- och hip hop-scener och influenser från soul, funk och jazz.

Konstantinos Kavafis var son till en rik grekisk handelsman och spenderade merparten av sitt liv i Alexandria och Istanbul. Kavafis är mest känd för sina poetiska skildringar av Antikens Grekland och är antagligen min favoritdiktare. 2008 reste jag till Alexandria i Egypten och fick själv besöka Kavafis lägenhet – numera ett museum – sitta vid hans skrivbord och studera hans manuskript. Sedan dess har jag fördjupat mig i Kavafis verk för att komponera tre olika verk varav detta, This Delicate Universe från 2015, är det sista. Det beställdes av vokalensemblen Conspirare och deras grundare Craig Hella Johnson.

Var och en av dessa fem dikter som jag översatt skapar sitt eget ”universum”. Det ordets betydelse har alltid fascinerat mig eftersom det är bildat av latinets ”uni”, som betyder en, och ”versus”, som betyder mot. Hur vi definierar vårt eget universum handlar om hur och på vad vi riktar vår uppmärksamhet. Vårt universum kan vara makrokosmiskt och sträcka sig hela vägen till tidens begynnelse, eller mikrokosmiskt och enbart omfatta en enda blick i den mest intima av stunder. I detta verk har min egen definition av ”universum” varit synonym med ”intimitet” och/eller ”meditation”; med detta vårt enda liv det kan vi vända vår uppmärksamhet ”mot en” ensam sak.

I första satsen beskriver Kavafis hur vi förlorar oss i konsten, hur vi överlämnar oss till den och hur konsten kan förtära oss utan att vi ens märker det. Den andra satsen beskriver vår förtrolighet med vår egen omgivning, alla riktmärken som vägleder oss i vårt dagliga liv och som följer oss på vår egen känslomässiga resa. I tredje satsen mediterar Kavafis över naturen: havet, himlen, solen, sanden och alla starka färger och djupa känslor som de väcker i honom. Fjärde satsen återskapar Kavafis mest ömsinta stunder med en älskare. Av alla hans dikter är detta utan tvekan den mest intima. Den femte satsens text är nog min egen favoritdikt. Som jag tolkar den skapar den en närhet till den andliga världen, eller det stora okända. Bilden som Kavafis lämnar oss med, av ”stjärnornas kör”, är nästan för vacker för att sätta till musik.

Text: Eric Banks

 

Biografi tonsättare Eric Banks

Född: 25 januari 1969 i Roscoe, New York, USA.
Utbildning: Kandidatexamen i komposition vid Yale University samt master- och doktorsexamen i musikteori och körstudier vid universitetet i Washington. Dessutom stipendiatstudier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, då han även sjöng i Radiokören och Eric Ericsons Kammarkör.
Verk i urval: Körverk som Twelve Quranic Visions, The Seven Creations och Två porträtt, baletten ApproachingEcstasy för kör, harpa och stråkkvartett, operatriptyken OurEarth samt The Opposite of Falling för blåsorkester.
Stort språkintresse: Banks är en polyglott, en person som talar flera språk flytande och som älskar att studera olika språk, levande som döda. Han skrev nyligen ett körstycke påtlingit, ett språk som talas av det nordamerikanska indianfolket med samma namn. Han lärde sig även flytande svenska under sin studietid i Sverige, vilket han fortfarande behärskar, om än inte lika obehindrat eftersom han är här såsällan.

Jacob Mühlrads körstycke Time bottnar tydligt i vår tids utmaningar, när olika språk, kulturer och vanor möts allt oftare. Samtidigt handlar stycket, enligt Mühlrad själv, inte om någonting; det har ingen tydlig handling och han vill inte heller dela med sig av vad stycket betyder för honom personligen. På det sättet vill han låta andra bilda sig en helt egen uppfattning om styckets innebörd.

”Jag tänkte mycket på en historia från Gamla testamentet där Gud gör något ganska elakt” berättar Mühlrad. ”Människorna håller tillsammans på att bygga ett högt torn upp till himlen. För att hindra dem från att lyckas skapar Gud världens alla olika språk.” Historien om Babels torn är en av Bibelns mest kända. Från obehindrad kommunikation och samarbete under samförstånd till språkförbistring, missförstånd och frustration. Historiens budskap är tidlöst, eftersom människor i alla tider har varit beroende av att kommunicera med varandra. ”Det är en stark metafor,” fortsätter Mühlrad, ”inte minst i tiden vi lever i nu, där samtal över nationsgränserna är så viktig.”

Ur den här grundtanken kom en, enligt Jacob själv, abstrakt idé om att ”förena alla språk, åtminstone i ett ord.” Han valde ”tid”, i sig ett ord med stor och komplex betydelse, och samlade ihop ordet på 104 olika språk. Av dessa finns ett sextiotal med i det färdiga stycket. Mühlrad funderade länge och i olika omgångar på hur han skulle använda orden – en tidig tanke var att sortera dem enligt klangfärg, hur orden låter – och under kompositionsarbetet har han också lärt sig mycket om de olika språken och deras historia.

”Det har varit väldigt intressant att hitta spår mellan olika språk. Till exempel har swahili påverkats av syrisk-arabiska genom att arabisktalande människor vandrade till Kenya-Tanzania-området i Afrika. Ordet tid låter mycket lika på swahili och arabiska. Likheter som den här har jag kunnat använda som länkar mellan olika språk och språkstammar.”

Men, som sagt, fastän Time kommer som en till synes högaktuell kommentar på samhällets utmaningar vill inte Jacob Mühlrad avslöja sin egen bild av styckets innebörd. ”All musik får ett unikt sammanhang i varje människas liv. Jag vill inte tvinga på någon vad Time betyder för mig. Dessutom kommer det att framföras runt om i världen, för människor med olika nationaliteter, modersmål och relation till ordet tid. Det skall bli väldigt spännande att se hur de olika körerna och naturligtvis publiken reagerar på stycket.”

Text: David Saulesco

Biografi Jacob Mühlrad
Född: 9 april 1991 i Stockholm, Sverige.
Studier: Lektioner i piano för Staffan Scheja samt i komposition för Sven-David Sandström i tonåren. För närvarande kompositionsstudier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Verk i urval: Körverk som Nigun), Anim Semiraus (kurs) och Kaddish , baletten Friction , Tekiah för blåsorkester samt Reflection of the Female Beauty Ideal för violin, cello och slagverk.

Per aspera ad astra: Som det latinska talesättet säger – ”genom svårigheter mot stjärnorna” – har Mühlrads väg gått från en ganska stökig och ostadig uppväxt till en veritabel kometkarriär som ung tonsättare. Trots sin dyslexi gick Mühlrad i unga tonåren in för att lära sig spela piano och började även komponera egna, korta verk. När Sven-David Sandström fick höra ett av dessa tog han yngligen under sina vingar och hjälpte honom med såväl det praktiska, t ex notläsning, att utveckla sitt konstnärliga ideal. Via framgångsrika samarbeten med några av Sveriges främsta musiker och ensembler och premiärer såväl hemma som runt om i världen går Jacob Mühlrad mot en mycket spännande och framgångsrik tonsättarkarriär.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 35 min

Konsertintroduktion i Berwaldhallens nedre foajén 1 timme före konsertstart.