arrow

Mahlers åttonde symfoni

De tusendes symfoni kräver inte fullt tusen medverkande men väl närmare trehundra sångare och instrumentalister: Mahlers Symfoni nr 8 är på alla sätt ett musikaliskt epos och en storslagen hyllning till kärlek och mänsklighetens frälsning. Se livestreamingen av fredagens konsert på Play.

Inspirationen drabbade Gustav Mahler med ofattbar kraft sommaren 1906 då han skrev hela verket inom loppet av ett par månader. Hans fru Alma berättade efteråt hur ’Veni creator spiritus’-musiken i första satsen komponerades innan Mahler fick texten men likväl passade ihop perfekt. Mahlers Symfoni nr 8 sammanför den latinska 800-talshymnen och Goethes tusen år yngre teaterpjäs Faust. Det är ett banbrytande och optimistiskt verk som, i tonsättarens egna ord, låter ”som om hela universum börjar sjunga”.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER

dot RADIOKÖREN

dot 2017/2018

Skriv ut

Medverkande

 

&

Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.

Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.

Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.

&

Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.

Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.

Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.

&

Eric Ericsons kammarkör grundades 1945 av den då 27-årige Eric Ericson och har sedan dess intagit en central plats i svenskt och internationellt musikliv. Sedan 2013 är den flerfaldigt prisbelönade dirigenten Fredrik Malmberg körens chefdirigent. Ensemblens intresse av att hela tiden söka ny musik och nya arbetsområden har givit dem en mycket bred repertoar: från tidig musik till det allra senaste. För generationer svenska och internationella tonsättare har kören representerat ett ideal med sin typiskt nordiska klang och drivna virtuositet. Att förvalta arvet efter Eric Ericson handlar om att bevara och utveckla den unika klangen, att ständigt fördjupa den kammarmusikaliska inställningen samt att hela tiden söka ny repertoar. Eric Ericsons kammarkör hör till det internationella toppskiktet av professionella ensembler och har genom åren belönats med åtskilliga utmärkelser och priser.

Mikaeli kammarkör är en av Sveriges mest framstående körer, med en bred och avancerad repertoar. Den stockholmsbaserade kören består av 32 erfarna sångare och leds sedan starten 1970 av Anders Eby, professor i kördirigering och internationellt verksam dirigent och pedagog.

Passionen för svensk körmusik har lett till ett stort antal uruppföranden, beställningsverk och personliga relationer till våra största körtonsättare. Kören och dess dirigent har också ett intresse för historisk musik som bidragit till stora repertoarbredd; publiken har fått höra allt ifrån kvinnliga 1800-talstonsättare till renässanspolyfoni.

Under åren har kören haft omfattande samarbeten med svenska orkestrar och solister. Mikaeli kammarkör har medverkat på mer än 20 skivinspelningar, otaliga radiosändningar samt konserter och uppsättningar på flera av Stockholms största scener. I en strävan att föra sin tradition vidare har kören också under många år arrangerat workshops och mästarkurser med unga dirigenter.

Under nära 50 verksamma år har kören varit en institution i svenskt körliv. Sedan juli 2018 verkar Mikaeli kammarkör som en fristående konstnärlig grupp.

S:t Jacobs Kammarkör framträder regelbundet vid gudstjänster och konserter i S:t Jacobs Kyrka och Storkyrkan i Stockholm. Körens repertoar består dels av a cappella-stycken från olika stilar och epoker och dels storskaliga verk för kör och orkester. Kören har vunnit flera av Europas främsta körtävlingar och även deltagit i ett stort antal festivaler. S:t Jacobs Kammarkör leds av Gary Graden.

Kören Choristas sångare är mellan 13-18 år. Kören medverkar i gudstjänster, konserter och gör konsertresor och är från Hägerstens församling. Chorista leds av  Kerstin Börjeson.

Adolf Fredriks kyrkas diskantkör består av barn i åldrarna 9–12 år. Kören har en hög ambitionsnivå och sjunger såväl enstämmig som flerstämmig körmusik för lika röster. Kören uppträder själva samt tillsammans med pianist eller organist, olika instrumentalensembler eller orkestrar. Repertoaren riktar sig mot den klassiska körtraditionen men omfattar även jazz, visa, folkton, med mera. Kören leds av Christoffer Holgersson.

Daniel Harding är Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan 2007 och sedan 2019 även orkesterns förste konstnärlige ledare, med ett uppdrag som omfattar att hitta nya programformat för att presentera klassisk musik. Det arbetet inleddes redan säsongen 2014/2015 med den uppmärksammade konsert- och föreläsningsserien Interplay. Harding är även hedersdirigent för Mahler Chamber Orchestra, som han arbetat med i över 20 år, och konstnärlig ledare för Youth Music Culture, Greater Bay Area i Kina. Säsongen 2024/2025 tillträder han som chefsdirigent vid Santa Cecilia-akademien i Rom.

Harding är en ständig gäst hos världens främsta orkestrar, däribland Wienerfilharmonikerna, Berlinerfilharmonikerna, Bayerska Radions symfoniorkester, Concertgebouworkestern och La Scala-filharmonikerna. I USA har han uppträtt med Bostons, Chicagos och San Franciscos symfoniorkestrar, med Clevelands orkester, samt med Los Angeles och New Yorks filharmoniker. Som eftertraktad operadirigent har han lett hyllade uppsättningar vid La Scala i Milano, Wiens stadsopera, Royal Opera House i London, samt vid festivalerna i Aix-en-Provence och Salzburg. Han har tidigare varit konstnärlig ledare för Orchestre de Paris och för Anima Mundi-festivalen i Pisa, samt förste gästdirigent för Londons symfoniorkester.

Daniel Harding turnerar med Sveriges Radios Symfoniorkester till Europas mest prestigefyllda scener och har spelat in hyllade och prisbelönade skivor med orkestern. Hans kontrakt som chefsdirigent och konstnärlig ledare fortsätter till och med våren 2025. ”Det är allt ovanligare att förhållandet mellan dirigent och orkester inte bara håller mer än ett decennium, utan också fortsätter att växa” säger han om sitt samarbete med orkestern.

År 2002 mottog Harding den franska utmärkelsen Chevalier de l’Ordre des Arts et des Lettres och 2017 tilldelad han till Officier des Arts et des Lettres. 2012 valdes han in som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien. 2021 mottog han Commander of the Most Excellent Order of the British Empire. Daniel Harding är född i Oxford i England och spelade trumpet innan han började dirigera i sena tonåren. Sedan 2016 är han även utbildad trafikpilot.

Hanna Husáhr har på Kungliga Operan sjungit Lauretta i Gianni Schicchi och Syster Genovieffa i Syster Angelica av Giacomo Puccini, Ava i Mats Larsson Gothes nyskrivna opera Löftet, Gilda i Giuseppe Verdis Rigoletto, Pamina i Mozarts Trollflöjten och Pat Nixon i John Adams Nixon in China. Hon har även bland annat sjungit Woglinde i Wagners Rhenguldet vid Den Ny Opera i Danmark, Sofie i Massenets Werther och Helena i Brittens En midsommarnattsdröm på Nationaloperan i Bergen, Romilda i Händels Xerxes på Versaillesoperan, samt titelrollen i Donizettis Lucia di Lammermoor vid Nationaloperan i Riga och på Opera på Skäret.

På konsertscenen har hon bland annat sjungit Brittens Les illuminations med Kungliga Filharmonikerna och Andrew Manze, Brahms Ein deutsches Requiem med Sveriges Radios Symfoniorkester och Daniel Harding både i Stockholm och i Pisa, rollen som First Niece i Brittens Peter Grimes med Bergens filharmoniska orkester i både Bergen, Oslo och London, och därutöver en bred repertoar från tidig barock till nyskrivna verk. Hon har arbetat med dirigenter som Stefano Ranzani, Leif Segerstam, Pinchas Steinberg och Mikko Franck.

Hanna Husáhr har studerat vid Guildhall i London, Operahögskolan i Göteborg, Stockholms operastudio och vid Finlands Nationalopera. Hon har mottagit ett flertal stipendier, senast Schymberg-stipendiet, Birgit Nilsson-stipendiet och Håkan Mogrens Stiftelses stipendium.

Den dramatiska sopranen och amerikanskan Lise Lindstrom föddes och växte upp i Kalifornien. Hon introducerades till musikens värld av modern som också är sångare, samt musiklärare. Efter studier på San Francisco State University och San Francisco Conservatory of Music gjorde Lise en spektakulär och hyllad debut på Metropolitan Opera, där hon ersatte rollen som prinsessan Turandot med mindre än två timmars varsel. Andra ledande roller inkluderar Elektra, Salome och Brünnhilde på operahus som San Diego Opera, Deutsche Oper Berlin, Wiener Staatsoper, Royal Opera House, Teatro alla Scala, Hamburg Staatsoper och Arena di Verona.

Sopranen Susanne Bernhard började att studera sång 1995 på University of Music and Performing Arts München. Redan under studieåren deltog hon I flertalet produktioner på Bayerische Theaterakademie. Hon debuterade som Susanna i Mozarts Figaros bröllop på Prinzregententheater i München.

Vid 23 års ålder blev Susanne Bernhard medlem i ensemblen på Kieloperan 2000 och har sedan dess framträtt i flera stora roller som bl a Violetta i Verdis La traviata. Hon har gästat flera operahus som Frankfurts och Dresdens operahus.

Förutom opera sjunger Susanne Bernhard gärna Lieder samt i konsertsammanhang. Hon har samarbetat med Bambergs symfoniker (Jonathan Nott), Tonhalleorkestern i Zürich, Bremens och Dresdens filharmoniska orkestrar, Camerata Salzburg, Osakas filharmoniska orkester under Eiji Oue, New Japan Philharmonic Orchestra (Ingo Metzmacher), NHK Tokyo Orchestra för att nämna några.

Medverkan i Mendelssohns Elias med London Philharmonic samt mottagandet av Kathleen Ferrier Award 2002 var två tidiga höjdpunkter i skotska mezzo-sopranen Karen Cargills karriär. Sedan dess har uppträtt med en rad olika filharmoniska orkestrar i bland annat Boston, Philadelphia, Seoul, Rotterdam, Berlin och London. Hon har jobbat med framstående dirigenter som Myung-Whun Chung, Bernard Haitink, Robin Ticciati och Valery Gergiev. På operascenen har Cargill framträtt som Waltraute i Ragnarök på Deutsche Oper, Suzuki i Madama Butterfly på English National Opera och Isabella i Italienskan i Alger på Scottish Opera.

Genomslaget kom i Belgien år 2000 då den kanadensiska kontraalten Marie-Nicole Lemieux belönades med första pris i prestigefyllda Drottning Elisabeths musiktävling. Det blev startskottet för en omfattande internationell karriär där hon uppträtt på till exempel La Scala, Parisoperan, Gran Teatre del Liceu i Barcelona, samt vid festivaler i bland annat Salzburg och Glyndebourne. Lemieux odlade sin karriär i barockmusiken och har efterhand tagit sig an även 1800-talets franska och italienska operarepertoar. Hon uppträder även med stora symfoniorkestrar och dirigenter och ger kammarkonserter med särskild förkärlek för fransk, rysk och tysk sångrepertoar.

Tenoren Simon O’Neill från Nya Zeeland arbetar på ett flertal av de stora operahusen. Han har sjungit på Teatro alla Scala, Metropolitan Opera House, Royal Opera House, Bayerische Staatsoper och både Salzburg- och Bayreuthfestivalen. Främst är han känd för sina krävande roller som Parsifal och Lohengrin. Simon O’Neill räknas idag som en av världens finaste hjältetenorer (tyska: Heldentenor) med sin stora och täta stämma. 2017 blev han, i samband med Drottning Elizabeths födelsedag, utnämnd till “Officer of the New Zealand Order of Merit” för sitt bidrag till operan. Utöver Wagner-roller inkluderar Simon O’Neills repertoar även Otello, Florestan i Fidelio, Cavaradossi i Tosca, och Mao i Nixon in China.

Bembo

Marcus är sedan 15 år tillbaka en av Sveriges mest anlitade sångare med ett 60-tal roller på repertoaren. Han har haft engagemang på de flesta svenska teatrar och på en rad europeiska samt konserterat på en mängd olika platser runt om i Europa och USA.

Den engelske barytonen George Humphreys är ett välkänt ansikte hemma i Storbritannien där han gjort bejublade och kritikerrosade framträdanden vid exempelvis English National Opera, Music Theatre Wales, Wigmore Hall, Welsh National Opera för att nämna några. Han har också gjort uppmärksammade roller utomlands, exempelvis vid Teatro dell’Opera di Roma och med det turnerande operasällskapet Nederlandse Reisopera. Bland hans roller kan nämnas Pish-Tush i Arthur Sullivans Mikadon, Leporello i Don Giovanni, Marullo i Rigoletto, Greven i Salvatore Sciarrinos The Killing Flower och Moralès i Carmen. Humphreys är lika hemma i konsertsammanhang och har medverkat i såväl Bachs Juloratorium och Händels Messias som Schönbergs Serenad och Peter Maxwell Davies Eight Songs for a Mad King. Säsongen 2017-2018 han bland annat uppträtt som Kreon i Stravinskijs Oidipus rex och hela våren 2018 spelar han Greve Almaviva i Figaros bröllop vid stadsteatern i Salzburg.

Basbarytonen Shenyang är född i Tianjin i Kina och har studerat vid Shanghais musikkonservatorium. Han har spelat titelrollen i Mozarts Figaros bröllop vid Nationella centret för scenkonst i Beijing och vid Metropolitan Opera har han spelat Masetto i Mozarts Don Giovanni, Garibaldo i Händels Rodelinda och Colline i Puccinis La Bohème. Han har även framfört Beethovens Symfoni nr 9 med Torontos symfoniorkester. 2010 uruppförde han Xiaogang Yes Song of Farewell, som skrevs till honom, med Kinas nationella symfoniorkester. Samma år vann han Montblanc New Voices vid Stars of the White Nights Festival.

Musiken

Ungefärliga tider

Gustav Mahler var plågad av skrivkramp under sommaren 1906 och bestämde sig för att vila upp sig. Fast redan på första semesterdagen blev han överväldigad av inspiration: ”På tröskeln till min gamla verkstad”, skriver Mahler, ”tog skaparanden tag i mig och skakade om mig och drev mig under de följande åtta veckorna tills mitt största arbete var utfört.” När Mahler var klar med skisserna till sin Symfoni nr 8, så var han ännu lika överväldigad: ”Jag har aldrig komponerat något liknande”, skriver han. ”I innehåll och stil är det helt och hållet annorlunda mina andra verk, och det är med all säkerhet mitt finaste arbete.”

Den åttonde symfonin utgörs av två delar som binds samman av tanken på försoning genom kärleken. Mahler valde att sammanföra den latinska 800-talshymnen Veni creator spiritus (Kom skaparande) och slutscenen ur Goethes Faust. I den tyska traditionen fanns inget annat verk som var så läst och citerat som Goethes teaterpjäs om doktorn som säljer sin själ till djävulen för att nå makt och framgång. Även Mahler hade pjäsen nära hjärtat. En dam i Venedig, som emellanåt gav husrum åt tonsättaren, berättar att hon brukade förse Mahler med äpple till frukost, lunch och middag, samt sätta en Goethe-biografi i gästrummet, då ”var han i himmelen. Goethe och äpplen är två saker som han inte klarar sig utan.”

Mahlers Symfoni nr 8 är en hyllning till kärleken och mänsklighetens frälsning. Det storslagna eposet är ett av de största körverken som finns. Till skillnad från Beethovens nia och Mahlers tidiga verk används flera körer och solosångare genom hela symfonin. Storheten var nödvändig eftersom Mahler ville fånga hur hela universum börjar sjunga: ”inte längre med mänskliga röster utan med kretsande planeter och solar.” Verket kom att marknadsföras, trots kompositörens aversion, som ”De tusendes symfoni” inför premiären – ett namn som därefter har satt sig. Smeknamnet kom till för att inte mindre än 858 sångare, 171 instrumentalister och Mahler själv som dirigent, sammanlagt 1030 personer framförde verket på premiären i München 1910. Receptionen av tidigare symfonier var ofta en besvikelse för tonsättaren, men annat var det med Symfoni nr 8. Premiären var utsåld med tonsättare som Richard Strauss och Anton Webern samt författare som Thomas Mann i publiken. Applåderna efter slutackordet sägs ha varat i hela tjugo minuter.

Text: Mats Hansson

Kort om tonsättaren Gustav Mahler

Född: 7 juli 1860 i Kalischt, Böhmen

Död: 18 maj 1911 i Wien, Österike

Ubildning: Konservatoriet i Wien för den för Mahler betydelsefulle Anton Bruckner som då inte hade slagit igenom som tonsättare.

Verk i urval: Nio symfonier, samt en ofullbordad tionde. Das Lied von der Erde, Des Knaben Wunderhorn, Lieder eines fahrenden Gesellen, Rückert-Lieder, Kindertotenlieder.

Om Mahlers tidiga mottagande i Sverige: Ture Rangström skrev om Symfoni nr 4, ”denna söta, slippriga och segslitna musik” medan Ollalo Morales beskrev den som ”ganska billiga vitsar”. Den omvittnat kritiske Peterson-Berger skrev däremot: ”betydande och genialt” samt att Mahler åstadkom något av en ”tysk dalmålning”.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 40 min, ingen paus

Konsertintroduktion 2 feb kl 18:00 samt 3 feb kl 14:00.