arrow

Kammarmusik Sofia Gubajdulina

Passa på att lära känna flera sidor av Sofia Gubajdulina, en av dagens stora och eftertraktade kompositörer med en starkt framträdande andlig dimension i sin musik. Samma vecka spelas både kammarmusik och symfonisk musik av Gubajdulina i Berwaldhallen.

Gubajdulinas Meditation över Bach-koralen ’Vor deinen Thron tret’ ich hiermit’ är en passande spöklik och känslosam tolkning av koralen Inför din tron framträder jag som Bach lär ha komponerat när han låg för döden. Dessutom framförs Brett Deans pianokvintett Voices of Angels. Deans bakgrund som violast, bland annat i 15 år hos Berlinfilharmonikerna, avslöjas av de minutiöst detaljerade stråkstämmorna och skickligt utmejslade, överjordiska klangerna.


Medverkande

 

Andrej Power föddes i en musikerfamilj och började spela violin vid fyra års ålder. Hans tävlingsframgångar och stipendier är allt för många för att räknas upp här. Då han vann Ljunggrenska tävlingen 2011 löd motiveringen: Med mästerlig hantverksskicklighet, ärligt musicerande och en enastående klang förmår han föra den stora violintraditionen vidare. Andrej har framträtt i bland annat USA, Kina, Schweiz, Tyskland och Ungern. Hans instrument är en Matteo Goffriller, tillverkad i Venedig 1695.

Malin Broman är första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 2008. Under åren 2015–2020 var hon konstnärlig ledare för Musica Vitae, med vilka hon uruppförde över 20 verk och gjorde åtskilliga inspelningar och turnéer. 2019 efterträdde hon Sakari Oramo som konstnärlig ledare för Mellersta Österbottens Kammarorkester.

Som gästande konsertmästare har hon spelat med bland andra Londons Symfoniorkester, Mahler Chamber Orchestra och Philharmonia-orkestern. Som solist och musikalisk ledare har hon uppträtt med bland andra Tapiola Sinfonietta, Nordiska Kammarorkestern, Trondheim-solistene och australiska ACO Collective. Hon har uppträtt som solist med bland andra Göteborgs Symfoniker, Copenhagen Phil, BBC Skotska Symfoniorkester, Academy of St Martin in the Fields och Sveriges Radios Symfoniorkester, med dirigenter såsom Neeme Järvi, Andrew Manze och Daniel Harding.

De senaste åren har hon uruppfört solokonserter av Daniel Börtz, Britta Byström, Andrea Tarrodi och Daniel Nelson. Hon har gjort mer än 30 skivinspelningar, bland dem Carl Nielsens och Britta Byströms violinkonserter. Nyligen släpptes en skiva med verk av Laura Netzel, samt Stockholm Diary inspelad med Mellersta Österbottens Kammarorkester. Hennes inspelning av Mendelssohns dubbelkonsert med Simon Crawford-Phillips och Musica Vitae nominerades 2019 till en Grammy Award.

Våren 2020 uppmärksammades hennes inspelning av Mendelssohns stråkoktett, där hon spelade alla instrument och stämmor själv. Ytterligare två inspelningar i samma anda har följt: Britta Byströms oktett A Room of One’s Own, samt Johan Halvorsens Passacaglia inspelad med Radiosymfonikernas solokontrabasist Rick Stotijn.

2001 grundade hon Change Music Festival i Kungsbacka. Hon är även medgrundare av Kungsbacka Pianotrio som givit mer än 700 konserter världen över, och Stockholm Syndrome Ensemble som består av några utav Europas bästa kammarmusiker.

Sedan 2008 är Malin Broman ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. 2019 mottog hon H.M. Konungens medalj av 8:e storleken för sina betydande insatser inom svenskt musikliv. Hon är även violaprofessor vid Edsbergs Musikinstitut. Av Järnåkerfonden lånar hon en Stradivarius-violin från 1709 och en Bajoni-viola från 1861.

Malin William-Olsson är sedan 2011 anställd i Sveriges Radios Symfoniorkester som alternerande stämledare i andrafiolstämman. Hon har tidigare varit andre konsertmästare i Helsingborgs Symfoniorkester och är utbildad i både Sverige och Tyskland. Internationellt har hon spelat mycket med bland andra Mahler Chamber Orchestra och kammarorkestern Spira mirabilis.

Som kammarmusiker är hon mycket aktiv på både violin och viola. Hon är medlem i de internationellt ryktbara ensemblerna Stockholm Syndrome Ensemble och Messiaen Quartet Copenhagen. Hon har nyligen tagit över stafettpinnen som konstnärlig ledare för Båstad Kammarmusikfestival under 2024–2026.

&

Altviolinisten Lawrence Power är internationellt erkänd för såväl sin rika klang som för sin tekniska mästerlighet och passion för nyskriven musik. Bland de uruppföranden som han har  genomfört finns verk av James MacMillan,  Mark-Anthony Turnage, Julian Anderson och Alexander Goer. Via sin organisation VCC – Viola Commissionin Circle – har han även beställt verk av Anders Hillborg, Thomas Adès, Gerald Barry och Cassandra Miller.

Power är en återkommande solist och dirigent med framstående internationella orkestrerar som Chicago Symphony Orchestra, Royal Concertgebouw, Bayerischer Rundfunk och BBC Symphony Orchestra. Med den sistnämnda har han gjort inte mindre är 12 framträdanden under BBC Proms.

Som kammarmusiker är Power internationellt anlitad och spelar ofta tillsammans med bland annat Steven Isserlis, Nicholas Alstaedt, Simon Crawford-Phillips, Vilde Frang, Maxim Vengerov and Joshua Bell. Han är en uppskattad gäst på festivaler så som Verbier, Salzburg, Aspen och Oslo och är en av grundarna till West Wycombe Chamber Music Festival. Sedan 2021 är Power Associate Artist på Wigmore Hall i London, ett engagemang som sträcker sig fem år framåt i tiden och omfattar minst en konsert per säsong. Han är även lärare vid Zürcher Hochschule der Konste och ger masterclasses runt om i världen.

Power spelar på två violas, en tillverkad av Antonio Brenzi i Bologna 1590 samt en från 1580 skapad av Bröderna Amati som han lånar från Karolina Blabergs stiftelse.

Sedan 2008 är Johannes Rostamo solocellist i Kungliga Filharmonikerna. Han arbetar också som gästande solocellist i orkestrar som Concertgebouworkestern, Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks, Mahler Chamber Orchestra och Australian Chamber Orchestra. Rostamo är en av initiativtagarna till Stockholm Syndrome Ensemble. Han är också medlem i Arctia Pianotrio och i Jousia Ensemble.

Nederländske kontrabasisten Rick Stotijn anses vara en av världens främsta på sitt instrument. Han är sedan 2010 stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester, gästspelar i samma roll hos exempelvis London Symphony Orchestra och Concertgebouworkestern i Amsterdam och uppträder som solist med flera av världens främsta ensembler som Musica Vitae, Nederländska Radions Symfoniorkester, Amsterdam Sinfonietta, Joensuu stadsorkester och Sveriges Radios Symfoniorkester. Han samarbetar flitigt med högaktuella tonsättare och har fått verk skrivna för sig av exempelvis Britta Byström, Roel van Oosten, Rene Samson och Michel van der Aa. Som kammarmusiker har han spelat med bland andra Janine Jansen, Mischa Maisky, Vilde Frang, Simon Crawford-Phillips och Johannes Rostamo. Han uppträder regelbundet vid festivaler i exempelvis Luzern, Delft och Utrecht. Han spelar på en Raffaele & Gagliano tillhandahållen av NMF, Nederländska musikinstrumentstiftelsen.

Simon Crawford-Phillips är verksam som dirigent, solist och kammarmusiker, och har spelat en bred repertoar med orkestrar som Academy of Saint-Martin-in-the-Fields, English Chamber Orchestra och Halléorkestern. Tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkesters konsertmästare Malin Broman tillhör han grundarna av Kungsbacka Pianotrio, hörd i såväl Carnegie Hall som i stora europeiska konserthus.

Musiken

Ungefärliga tider

Ett flertal av Brett Deans verk hämtar inspiration från bilder, litteratur och politik. Verken uttrycker ofta något utöver musiken. Water Music lyfter till exempel miljöproblem, medan Vexations and Devotions lyfter ämnen som avhumanisering och företagsvärldens urholkade vokabulär i informationsåldern. Pianokvintetten Voices of Angels (1996) hämtar inspiration från poeten Rainer Maria Rilkes kanske förnämsta bidrag till världslitteraturen, Duinoelegier (1923). Även detta verk handlar om att mota avhumaniseringen.

Änglarna i Rilkes mystiska långdikt är inga glädjespridare utan väcker snarare rädsla hos människor. De irrar omkring, osäkra på om de rör sig bland levande eller döda. Elegierna sörjer livets begränsningar men hyllar också livet och dess förgänglighet. Rilke hade en hög uppfattning om sitt poetiska uppdrag och menade att människan kan nå en sannare livsform genom dikten. Hon kännetecknas inte av vad hon är utan av vad hon kan bli. Friedrich Nietzsche hade en liknande uppfattning. ”Det stora i människan är att hon är en bro och inte ett mål”, skriver han. ”Vad som kan älskas i människan är att hon är en övergång och en undergång.”

Enligt Rilke är människans storhet att hon kan ge världen mening och berika saker. Bröd och vin kan förvandlas till symboler för något större, som i nattvarden, och trädet som blommar kan bli en metafor för något större genom reflektion, om vi stannar upp och lyssnar. Människan förvandlas. Hon kan se bortom den fysiska verkligheten om hon ger tid och rum år det bortomvärldsliga. Rilke hörde själv en ängel anropa honom ur ovädret en dag när han var ute på promenad. Det var denna upplevelse som blev upptakten till verket där han skriver: ”Röster. Röster. Lyssna, mitt hjärta, som bara helgon har lyssnat”.

I Voices of Angels fångar Brett Dean de irrande änglarnas röster i första satsen Evocation med oregelbundna intervaller och melodier som rör sig långsamt, drömmande och vagt. I andra satsen, Different realms, kolliderar de levandes rike med de dödas och musiken domineras av asymmetriska rytmer och skiftande mellan avspänning och anspänning. Motiv dyker upp och försvinner, tunga rytmer möts upp av viskningar och plötsligt bryter sig ett instrument ur stämmorna med egen fras. Brett Deans tonartsfria musik, små glissandon och speltekniska effekter åberopar världar bortom denna, kanske rentav änglar om vi lyssnar noga.

Text: Mats Hansson

Kort om tonsättaren

Född: 23 oktober 1961 i Brisbane, Australien.

Verk i urval: Vann internationell kännedom med klarinettkonserten Ariel’s Music (1995) och Carlo (1997) för stråkar, som har framförts över 50 gånger och som inspirerades av Carlo Gesualdos musik. Andra verk inkluderar Beggars and Angels (1999) som beställdes av Melbourne Symphony Orchestra och Eclipse (2003) på uppdrag av Kölner Philharmonie. Första operan Bliss hade premiär 2010. Trumpetkonserten Dramatis Personae (2013) hade premiär med Håkan Hardenberger som solist, och var direktkomponerad för den briljante trumpetaren.

Övrigt: Satt i Berlinfilharmonikernas violastämma i 14 år innan han tog steget att satsa fullt ut på komponerandet.

Om musikaliska roller: Tonsättaren Brett Dean har inte bara en imponerande verklista som täcker in ett stort spektrum av olika genrer, alltifrån orkesterverk, kammarmusik och opera. Han framträder även vid konserter både som dirigent och som altviolinist eller ”violast” som det kallas. Det ger en möjligheten att få höra hans stycken framföras precis så som han själv tänkt sig. Dean är dock inte den första tonsättaren som också spelar altviolin. Till den listan räknas även storheter som Bach, Mozart, Schubert och Dvořák.

Bach är en av Sofia Gubajdulinas främsta inspirationskällor. Även Dmitrij Sjostakovitj och Anton Webern har haft stort inflytande, inte för att hennes musik delar uppenbara likheter med kompositörerna, utan för att de lärde henne det viktigaste av allt: att vara sig själv. Med Bach delar hon däremot ett flertal likheter och några av hennes verk bygger vidare på hans kompositioner, bland annat Reflektioner över temat B-A-C-H för stråkkvartett (2002) och just Meditation över Bachs koral ”Vor deinen Thron tret ich hiermit” (1993) för preparerat piano och fem stråkar.

Båda kompositörerna har skrivit musik som är djupt influerad av tron. Den andliga musiken handlar, enligt den rysk-ortodoxa Gubajdulina, om att sträva efter en annan dimension där Gud och människan kan förenas. Hon ser det konstnärliga skapandet som en religiös akt: ”Med ‘religion’ menar jag re-ligio, åter-ställandet av en bindning, åter-komponerandet av livets samman-bindningar”, säger hon. ”Livet delar människan i många delar. Något behövs för att återställa känslan av integritet – och det är just religion. Det finns ingen viktigare syssla än åter-komponerandet av andlig integritet genom att komponera musik.”

Gubajdulina menar att världen idag är för snuttifierad, att allt kommer i separata delar. Hennes bidrag som tonsättare är därför att skapa som hon säger: ”större, mer varaktiga former och bjuda motstånd mot fragmentariseringen.” Vad som drar henne till Bach är att han, enligt henne, har skapat ”ett starkt, intellekt-orienterat arbete, en fullkomligt genomtänkt känsla för form i kombination med ett eldigt temperament.”

Bach inspirerades av numerologi och Gubajdulinas tonsättarstrategi påvisar samma intresse för mysticism och kristen symbolik. Gubajdulina har  bland annat analyserat och räknat samman antalet halvnoter och kvartsnoter i Bachs koral, för att se vilka symmetriska strukturer som de skapar. Hon lägger stor vikt vid matematiska proportioner i sin meditation över koralen. I tidigare verk har även Fibonnacitalen fått tjäna som utgångspunkt för tonsättandet.

Trots Gubajdulinas dragning till mysticism och magiska nummer så är hon ändå strängt mån om att också säga oss något med musiken. Hon framhåller att den kräver en mottagare för att bli komplett. ”Den konstnärliga akten kräver tre parter”, säger hon: ”tonsättaren, artisten och publiken. Ett stycke som inte förstås är inte perfekt.”

Text: Mats Hansson

Kort om tonsättaren:

Född: 24 oktober 1931 i Tjistopol, Ryssland.

Verk i urval: Stimmen… Verstummen…, en pianokonsert,Två violinkonserter, tre stråkkvartetter, Hommage à T S EliotJohannes-Passion, Sieben Worte, In Erwartung.

Om komponerande: ”Det finns tonsättare som konstruerar sina verk mycket medvetet; jag är en av dem som ’kultiverar’ dem. Därför formar sig allt det som jag har tagit till mig likt trädrötter medan verken bildar grenar och blad. Man kan mycket väl se dem som nya men de är ändå blad som på så sätt alltid kan betraktas som gamla och traditionella.”

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim

Konsertintroduktion kl. 17:00.
Andrej Power, violin i Dean: Voices of Angels, Malin Broman, violin och Malin William-Olsson, violin, i Gubajdulina: Meditation över Bachkoralen: Vor deinen Thron tret ich hiermit