arrow

Chamber Unplugged - Mühlrad, Sandström och Hultmark

Kom närmare musiken – och musikerna – med Chamber Unplugged. Musiker ur Radiokören och Radiosymfonikerna bjuder på kammarmusik i Radiohusets Studio 2, en intim och engagerande konsertupplevelse. Hör nyskriven musik av Sven-David Sandström och av de båda svenska kompositörerna Jacob Mühlrad och Emily Hultmark.

Slagverksvirtuosen Mika Takehara har en framträdande roll i Jacob Mühlrads trio Kata för två celli och slagverk, inspirerat av förutbestämda rörelsemönster i japansk kampsport. Verket har naturligt nog en stark visuell dimension såväl som klanglig och musiken är komponerad både med för det ljudande resultatet och för den koreografiska. Här får också Sven-David Sandströms Four Pieces for Solo Cello sitt uruppförande. Radiosymfonikernas Astrid Lindell spelar. Samt det helt nyskrivna verket Stycke för cello, fagott och elektronik av Emily Hultmark.


arrow SÄNDS I P2 DEN 4 MAJ, 19:03 Skriv ut

Medverkande

 

Cellist anställd i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 2002. Spelar som kammarmusiker vid sidan av, bland annat i en stråkkvartett. Utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Studierna fortsatte sedan på masternivå i New York på Eastman School of Music. Har vid flera tillfällen blivit tillägnad kompositioner av Sven-David Sandström, bland annat ett verk för solocello.

Marie MacLeod är solocellist i Kungliga filharmonikerna sedan 2013, och är ursprungligen från Storbritannien men är sedan länge bosatt i Sverige. Marie har framträtt med bland andra London Symphony Orchestra och Ulster Orchestra. Hon har spelat in skivor för Stone Records, Champs Gill Records, BBC och Sinimage. 1998 vann Marie förstaplatsen i stråkkategorin i BBC Young Musician of the Year. Nuförtiden framträder hon ofta i Konserthusets kammarmusikserier Filharmoniker i närbild och Soppkonserter.

Mika Takehara, en japansk slagverks- och marimbaartist som debuterade som solist 1998. Därefter har hon etablerat sig med solorecitaler och solokonserter tillsammans med symfoniorkestrar som Stockholms läns Blåsarsymfoniker, Los Angeles Philharmonic, Berlinfilharmonkerna och Hollands radios symfoniorkester. Tog examen i Tokyo vid Toho-Gakuen College of Music där hon studerade för den världskända marimbasolisten Keiko Abe. Idag undervisar hon själv vid Kungliga Musikhögskolan i solo/kammarmusik.

Musiken

Ungefärliga tider

Jacob Mühlrads Kata för två celli och slagverk hämtar inspiration från rörelsemönster i japansk kampsport, så kallade ”katas”. Musiken är komponerad för att ge ett visuellt intryck med slagverksvirtuosen Mika Takeharas koreograferade rörelser i förgrunden. När man utför en kata lägger man extra stor vikt vid muskler, andning och vaksamhet, men främst måste man uppnå ett inre lugn för att utföra verkligt mjuka och graciösa rörelser. Kampsporter, trots våldsamma inslag, strävar efter att främja fred och andlighet inifrån. Detta ligger också nära det lugn som Jacob Mühlrad hittar i musiken: ”Den meditativa känslan som musiken ger mig,” säger han, ”gör att jag sjunker in i den till den grad att jag inte längre tycker att den är vacker – eller ful för den delen. Den skapar en slags tomhet som inte behöver fyllas med något och i det här ögonblicket är det inget som oroar eller skrämmer mig längre. […] Det här är min religion, ’ljudendom’ med l.”

I sitt sommarprat i P1 från 2017 berättar Mühlrad att han är ”musikaliskt troende” och att musiken är något gudomligt för honom, därför hyllar han John Cage och Igor Stravinskij för att de drog sina idéer till sin spets. Han kompromissar inte heller själv med sin egen musik även om han ibland får kritiken att den är ospelbar eller inte ens är musik. Mühlrad lärde sig tidigt att tänka bortom pianot och utforska nytt. Genom sitt anarkistiska närmande gjorde han först något helt annat med Beethoven och Bach, sedan gjorde han genreöverskridande samarbeten med hiphop-artister, och snart använde han även utommusikaliska verktyg som i det här fallet ”katas” för att komma bort från sina egna och andra musikers mönster. Sven-David Sandström, som är hans mentor, berättar att Mühlrad inte kunde någonting om komposition när de först träffades men att han hade något annat, en självklarhet att bli tonsättare, ett driv och brist på tålamod. Själv talar Mühlrad om att ägna mycket tid åt musiken, att hitta ett djup i den och att lyssna på ett icke-linjärt sätt. Det är för honom att vara hängiven hans religion, ”ljudendom med l”.

Text: Mats Hansson

Jacob Mühlrad
Född: 9 april 1991, Stockholm.
Studier: Kungliga Musikhögskolan och Royal College of Music.
Verk i urval: Anim Semiraus, Nigun, An Echo of Memories, Thoughts and Thoughts och Friction, och Kaddish.

Dyslexi och notläsning: Jacob Mühlrad upptäckte pianospelet i 14-årsåldern men hans dyslexi gjorde att han lärde sig all pianomusik på gehör. Efter ett halvår kom han i kontakt med Staffan Scheja och spelade för honom Bachs Toccata och fuga d-moll. ”Väldigt anarkistisk fingersättning” var Schejas kommentar. I oktober uruppförs Radiokörens beställningsverk Kaddish, för vilket han också fått Micael Bindefelds Stiftelses stipendium 2017.

Sven-David Sandströms Four Pieces for Solo Cello är det senaste verket av Sveriges största nu levande tonsättare. Kammarmusiken är ett format som han har prioriterat alltmer de senaste åren. Five Pieces for String Trio skrevs 2007, Fjärde stråkkvartetten skrevs 2010, Dansa för röst och violin skrevs 2011, och 2013 skrevs Three Pieces for Two Violins. Sedan millenieskiftet har Sandström skrivit alltfler så kallade ”Pieces”, där hans verk för solister och orkester har fått en ny utformning: ”Jag har en önskan om att komma bort ifrån den traditionella konsertformen och satsindelningen”, säger Sandström. ”Jag har därför under senare år valt att dela in mina soloverk i flera kortare stycken, ”Pieces”, som kan skifta kraftigt i karaktär. Jag är mån om att underhålla och ständigt överraska lyssnaren, och vill samtidigt bjuda på upplevelser som förmedlar skönhet, värme och närhet.”

Text: Mats Hansson

SVEN-DAVID SANDSTRÖM
Född: 30 oktober 1942 i Motala.
Utbildning: Studerade komposition vid Musikhögskolan i Stockholm, som den då hette, för Ingvar Lidholm och gästlärare som den systematikskeptiske György Ligeti och den extremt komplicerade Brian Ferneyhough. Även Sandström själv var tidigare en mer uttalad modernist och mycket av hans musik präglas av hög komplexitetsgrad både i teknik och notation.
Verk i urval: Har skrivit för både kör, orkester, soloinstrument, mässor och operor. Några av hans mer kända verk är: De ur minnet fallna (1982), High Mass (1994), Staden (1997), Juloratorium (2005), Ordet (2006) och Föreställnngen (2016).

Om musik på gamla 50-lappen: Konstmusiken har inte alltid lätt att hitta ny publik, men mellan 1996 och 2016 var det bara för publiken att titta i plånboken för att hitta konstmusiken. På baksidan av den gamla Jenny Lind-sedeln finns en bit av ett så kallat grafiskt partitur med musik av Sven-David Sandström. Stycket bakom silverbasharpan heter Bilder för slagverk och orkester (1969). Grafiska partitur var sådant som John Cage och György Ligeti höll på med, där kompositören struntar i allt vad noter heter och istället använder sig av symboler för musikerna att följa, notblad med flera streck eller ett fotografi att spela efter. Grafiska partitur kan ofta bli rena konstverk, vilket framkommer på den gamla 50-kronorssedeln.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim

Ingår i följande abonnemang: