arrow

Chamber Unplugged 15 maj

Musiker ur Radiokören och Radiosymfonikerna bjuder på kammarmusik i Studio 2, Radiohuset – en intim och engagerande konsertupplevelse. Benjamin Britten var en av 1900-talets främsta brittiska komponister. Sångcykeln On This Island, efter dikter av W H Auden, och Abraham and Isaac ur Five Canticles är två exempel på Brittens erkända begåvning för att tonsätta det engelska språket.


Medverkande

 

Alt i Radiokören

Annika Hudak, mezzosopran, är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan och Operastudio-67 i Stockholm. Hon kombinerar en tjänst i Radiokören med olika konsertuppdrag. Hon är flitigt engagerad som oratoriesångerska med verk som Bachs passioner och Verdis Requiem men har också extremt krävande verk som Ligetis Requiem på sin repertoar. Hon har medverkat i operauppsättningar vid bland annat Vadstena Akademin, Folkoperan och Piteå Kyrkoopera. Hon har uruppfört verk av bland andra Thomas Jennefelt och Sven-David Sandström. Annika Hudak har samarbetat med dirigenter såsom Eric Ericson, Alan Gilbert och Michael Tilson Thomas och hon finns representerad på åtskilliga radio och skivinspelningar.

Johan Christersson verkar sedan examen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm som konsert- och operasångare med arbetsfält i Sverige och världen. Vid sidan av J S Bach är Britten en av Johans favorittonsättare och har nyligen framfört S:t Nicolas, Serenad och The Death of St Narcissus. Skapelsen av Haydn med Norrköpings symfoniorkester, Händels Messias med Västerås sinfonietta är exempel på samarbeten liksom Bachs Matteuspassion med Åbo symfoniorkester och franska Ensemble Acadêmia och som operaartist med Norrlandsoperan, Folkoperan och Saarländisches Staatsteater.

Även bas i Radiokören

Stefan Nymark piano är verksam både som pianist och sångare och är även han hemmahörande i Radiokören. Han studerade bl a vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och vid Manhattan School of Music, New York samt i London, Salzburg, Düsseldorf och Wien där han frilansade som ackompanjatör och instuderare vid olika operaproduktioner. Han har en mångårig erfarenhet som lied- och romansinstuderare. Stefan har i stort sätt framträtt med alla stora svenska sångare inom den genren och på CD och radio-inspelningar.

Musiken

Ungefärliga tider

–    A Cradle Song (William Blake)
–    A Highland Balou (Robert Burns)
–    Sephestia’s Lullaby (Robert Greene)
–    A Charm (Thomas Randolph)
–    The Nurse’s Song (John Phillip)

De fem ”vaggvisorna” i A Charm of Lullabies (1947) är alla av olika karaktär och skrivna av vitt skilda engelska poeter verksamma från 1500- till 1800-talet. Texternas stora variation speglas i den omväxlande musiken. Inte minst den fjärde sången, A Charm, där barnet hotas med obehag om det inte somnar. Allt annat än en traditionell vaggvisa. Året 1937 då hans mor dör blir en vattendelare för Britten. Trots sorgen känner han samtidigt att han kan kasta av sig rollen som mammas pojke. Han lotsas in i vuxenlivet av sin vännen och poeten Auden och träffar även sin blivande livskamrat Peter Pears. Arvet gör att han kan köpa the Old Mill utanför Aldeburgh som kommer att blir hans hem och framtida bas.

Text: Andreas Konvicka

–    Let the florid music praise!
–    Now the leaves are falling fast
–    Seascape
–    Nocturne
–    As it is, plenty

Verket On this Island (1937) präglas mycket av smärtan av hans föräldrars bortgång, särskilt hans mors, och av hans nära vän Peter Burras oväntade död. Sångerna är inte så mycket en sångcykel som en samling tonsättningar av Audens poesi som Britten arbetade med vid tidpunkten. De har heller egentligen ingen röd tråd sinsemellan. Let the florid music praise! är en fanfar, en uppmaning till vapen som tydligt andas husguden Purcell. Tonsättningarna kännetecknas påtagligt av nervösa spänningar, inte minst märks det i pianostämmorna i Now the leaves are falling fast och Seascape. Det har tolkats som sexuell frustration, men visar även på en mognad hos Britten där pianots roll blivit mer betydelsefull. Nocturne är en vemodig vacker klagovisa över Peter Burra och visar Britten när han i det enkla uttrycket är som bäst. Avslutningsvis lättar Britten upp verket med As it is, plenty.

Text: Andreas Konvicka

The Canticles (1947–74) utgör en serie av fem musikaliska verk som liknar små kantater. Styckena är skrivna vid olika tidpunkter i Brittens karriär, tre av dem till åminnelse av bortgångna. Instrumenteringen skiljer sig mellan verken som trots att flera av dem är baserade på profana texter genomsyras av en intensiv religiös anda. Canticle II: Abraham och Isak, op 51 (1952), liknar mera en miniopera än en kantat, och är skriven för Peter Pears och Kathleen Ferrier i avsikt att samla in medel till the English Opera Group som Britten samarbetade med. Han föredrog att arbeta med en mindre grupp sångare och musiker för vilken han skrev en rad mindre kammaroperor som kulminerade i The Turn of the Screw. Texten är baserad på berättelsen om hur Abraham testas av Gud genom att uppmanas att offra sin son Isak.

Text: Andreas Konvicka

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim, ej paus