arrow

Borisova-Ollas & Tjajkovskij

Upptäck Victoria Borisova-Ollas under våren i Berwaldhallen. Världsstjärnan Martin Fröst framför hennes kritikerrosade Klarinettkonsert tillsammans med Radiosymfonikerna, ett verk med inspiration från forntida Egypten.

Konsertens rubrik, Golden Dances of the Pharaohs, avslöjar verkets bakgrund: Vi har lärt känna kvarlevorna efter det mäktiga Egypten, men deras ljud har gått förlorade i tiden. Hur lät deras röster? Hur klingade deras musik och deras danser? Konsertouvertyren Meeresstille und glückliche Fahrt efter två dikter av Goethe skrev Mendelssohn som nittonåring och framkallar bilden av en stillsam och tryckande, men lyckosam seglats. Tjajkovskij skildrar den olyckligt kära Francesca da Riminis tragiska öde som Dante beskrev i Den gudomliga komedin.


Medverkande

 

Sveriges Radios symfoniorkester är en av Europas bästa och mest mångsidiga orkestrar. Deras repertoar innefattar såväl älskade klassiska verk som ny musik av spännande samtida tonsättare och samarbeten med framstående populära artister i en ständig strävan att utvecklas och bryta ny mark. Orkesterns omfångsrika och högklassiga musicerande har belönats med ett otal priser och lovord i musiktidskrifter och de gör regelbundna gästspel på internationella festivaler och konserthus. Med en sällsynt känsla och lyhördhet, ödmjukhet inför musiken och tillsammans med chefsdirigenten Daniel Harding ligger orkestern i musikalisk framkant på världens stora scener.

New York-födda Karina Canellakis har vunnit internationell berömmelse för såväl sina tekniska som musikaliska kunskaper. Vinnaren av 2016 års Sir Georg Solti Conducting Award har fått lysande kritik sedan  2014 då hon i sista minuten ryckte in som ersättare för Jaap van Zweden och dirigerade Dallas symfoniorkester i Sjostakovitjs åttonde symfoni. Hon gjorde europeisk debut i juni förra året med Chamber Orchestra of Europe på Styriarte Festival i Graz och är åter inbjuden till Graz i juni i år för att dirigera Concentus Musicus Wien i fyra symfonier av Beethoven. Hon har varit biträdande dirigent för Dallas symfoniorkester två säsonger och då genomfört över 60 konserter. Säsongen 2016/17 debuterar Karina Kanellakis, utöver Sveriges Radios Symfoniorkester, bland annat med City of Birmingham Symphony Orchestra, Royal Scottish National Orchestra, Orchestre National de Lyon samt Trondheim, Kristiansand och Malmö symfoniorkestrar.

Martin Fröst är utan tvekan en av de mest framstående virtuoserna på sitt instrument. Han arbetar över hela världen – med en repertoar som omfattar inte bara alla traditionella verk för klarinett, utan även verk direkt komponerade för honom som t ex Anders Hillborgs uppmärksammade Peacock Tales och Kalevi Ahos Concerto. Han har just uruppfört Bent Sörensens Klarinettkonsert med Nederländska Radions Kammarorkester i Concertgebouw och Kölns Philharmonie.

Han framträder regelbundet med renommerade orkestrar som Wiener Symphoniker, City of Birmingham Symphony och Los Angeles Philharmonic och som
kammarmusiker samarbetar han med musiker som Leif Ove Andsnes, Janine Jansen, Thorleif Thedéen, Roland Pöntinen, Tabea Zimmerman och Christian Tetzlaff. Martin Fröst är sedan ett par år konstnärlig ledare för Vinterfest i Mora och konstnärlig ledare för International Chamber Music Festival i Stavanger. Martin har en lång lista lovprisade inspelningar på BIS Records. Hans senaste CD är Dances to a Black Pipe med Australian Chamber Orchestra.

Musiken

Ungefärliga tider

Felix Mendelssohn var inte mer än 19 år när han skrev Meeresstille und glückliche Fahrt (Stilla hav och lycklig resa) 1828. Konsertouvertyren bygger på två dikter av Goethe, som var vida kända under samtiden, om en seglats som först är oroväckande lugn och sedan glädjefull. Den iskalla ängslan som första dikten väcker är inte självklar idag. Lugna vatten har betytt helt motsatta saker i olika tider. De har varit det optimala för skepp med motorer, men för små skepp i forna dar medförde lugna vatten mest möda och besvär. Sjömännen var då tvungna att dra fram årorna och kröka ryggarna, eller vänta och hoppas på att vinden skulle återvända. Den djupa tystnaden som härskar på havet i Goethes Meeresstille är alltså allt annat än välkommen, ”och sjömannen tittar ängsligt på den släta ytan som omger honom”, skriver Goethe. ”Ingen vind från något håll! Dödstyst stillhet!”

Beethoven skrev en kantat med samma namn som publicerades 1822, alltså sex år före Mendelssohns verk. Även kantaten är en tonsättning av Goethes två dikter och går i D-dur, men till skillnad från Beethoven skrev Mendelssohn ett rent instrumentalt stycke. Det gestaltar också hela resans förlopp i presens snarare än att bara återberätta två bilder ur den. Mendelssohn binder därmed  samman dikterna, och inkluderar både hur vinden tar form och hur ankomsten låter när den firas, istället för att utelämna dessa och hoppa mellan bilderna av det stilla havet och den lyckliga resan som Goethe och Beethoven gör.

Goethe var en av Mendelssohns viktigaste mentorer och supportrar. De träffades 1821 för första gången, då Goethe var 72 år och tonsättaren ynka 12 år. Mendelssohn gjorde dock intryck på den mycket äldre Goethe som ska ha sagt: ”Jag är din Saul och du är min David. När jag är ledsen så kom och muntra upp mig med ditt spel.” När Goethe fick höra att Mendelssohn hade tonsatt dikterna så skrev han i ett brev till honom: ”Segla väl i din musik, och hoppas dina resor alltid blir lika framgångsrika som den här!”

Meeresstille und glückliche Fahrt inleder med ett vackert adagio som representerar skeppet på oroväckande och vindstilla vatten.  Efter en kort flöjtpassage hörs dock vinden och vindinstrumenten. Livlig musik återger sedan våldsamma vågor och den glädjerika resan som till sist avslutas med fanfarer och en sista fröjdefull utandning.

Text: Mats Hansson

Kort om tonsättaren:

Felix Mendelssohn Bartholdy

Född: 3 februari 1809, Hamburg, Tyskland

Död: 4 november 1847, Leipzig, Tyskland

Verk i urval: Fem symfonier, 13 Stråksymfonier, Violinkonsert e-moll, uvertyren Hebriderna, oratorierna Paulus och Elias, Lieder ohne Worte, skådespelsmusiken till En midsommarnattsdröm med den kända bröllopsmarschen.

Den unga kompositören: Som 20-åring skickades Mendelssohn ut på en tvåårig bildningsresa i Europa. Med hjälp av goda rekommendationer, social begåvning och musik som gjorde succé hade han stor framgång – inte minst i London. I Paris däremot blev mottagandet svalt. Bland annat avfärdade Konservatorieorkestern Reformationssymfonin som ”skolastisk”.

En av de viktigaste inspirationskällorna till Golden Dances of the Pharaohs (2009) var Tutankhamons gyllene mask. Den pryder omslaget till en bok om Egypten som Victoria Borisova-Ollas fick med sig från en resa till landet. ”I det här fallet hade jag en tanke på att använda Tutankhamons gyllene mask som en snygg visuell bakgrund för ett orkesterstycke”, säger tonsättaren. ”När Martin Fröst vände sig till mig verkade det vara ett perfekt tillfälle att vända sig till dansande faraoner!” Martin Fröst hörde av sig om en konsert för klarinett som Kungliga filharmonikerna beställde och ville få specialskrivet till honom. Fröst passade också på att uttrycka sitt ovanliga önskemål om att själv få dansa under stycket, som lämpligt nog kom att handla om just dans.

Ännu en inspirationskälla till verket hittade Borisova-Ollas i den grekiske historikern Herodotos beskrivningar från 400-talet f Kr av det antika Egypten. Klarinettkonserten inleder med ett citat från Herodotos. Martin Fröst läser upp en kort inledningstext i högtalarna om det gåtfulla Egypten: ”Jag skall uppehålla mig vid ämnet speciellt eftersom det inte någon annanstans finns så många fantastiska ting – av obeskrivlig storhet.” Fröst berättar i inledningen om den förlorade kulturen men också om att vi inte vet hur musiken lät. Vi känner till kvarlevorna efter det mäktiga Egypten men inte deras ljud. Hur lät musiken och deras danser? Victoria Borisova-Ollas säger: ”Vad vi vet är att musiken var rytmisk och att dansen var ett betydande inslag i en värld fylld av ritualer med människor som förberedde sig för nästa liv redan under det pågående.” Vi vet att flöjterna som man spelade på kunde producera skalor av fem heltoner, och att det fanns primitiva harpor, samt brons- och silvertrumpeter. Slagverksinstrumenten kan också ha liknat dem som vi använder idag. ”Svårigheterna ligger bara i att vi ju inte vet något exakt om just den tidens musik”, säger Borisova-Ollas. ”Allt är bara rena gissningar!”

Golden Dances of the Pharaohs gestaltar därför ljuddrömmar ur det antika Egypten snarare än att återge hur musiken faktiskt lät. Klarinettstämman har fått en sällsynt rytmisk profil och Martin Fröst får chansen att lyfta fram de mest förtrollande nyanserna som bara klarinetten förmår. Det är en stilfull men också ödesdiger vision om ökenlandskapens gyllene danser som framträder i det magiska och virtuosa stycket.

Text: Mats Hansson

Kort om tonsättaren:

Victoria Borisova-Ollas

Född: 21 december 1969 i Vladivostok, Ryssland

Verk: Symfoniska verk som Wings of the Wind och Symfoni nr 1: The Triumph of Heaven,  musikdramatik, till exempel The Ground Beneath Her Feet, klarinettkonserten Golden Dances of the Pharaohs.

Om att skriva körmusik: När hon som barn studerade musik i dåvarande Sovjet fick Borisova-Ollas en stadig grund att bygga sitt framtida konstnärskap på. Undervisningen var sträng men gedigen och hon lärde sig tidigt börja komponera preludier, variationer och kortare stycken i sonatform. Att eleverna också uppmuntrades till att skriva patriotiska körstycken i sovjetisk anda resulterade hos Borisova-Ollas däremot i ett ihållande motstånd mot att skriva körmusik.

PETER TJAJKOVSKIJ Francesca da Rimini op. 32 (1876) – Symfonisk fantasi efter Dante

1876 var på många sätt ett svårt år för Peter Tjajkovskij. Han var musikkritiker i Bayreuth under sommaren och fick höra Wagners musik, som inte gjorde honom särskilt upplyft, och han hade många depressiva tankar som utmynnade i att han egentligen borde gifta sig och skaffa barn. Men han lovade sina syskon att vänta till året därpå, när han kanske hade träffat någon som passade honom. Så efter Bayreuth åkte han via Nürnberg till systern Sasja i Kamenka och i oktober skrev han bland annat en mycket patriotisk marsch, numera kallad Slavisk marsch, som gjorde stor succé i november samma år med serbiska och ryska folkvisor och den ryska tsarhymnen som inspiration, eftersom Serbien och Turkiet hade börjat ett krig med varandra och Ryssland ställde sig bakom Serbien och började så småningom också att kriga mot Turkiet.

I oktober samma år började Tjajkovskij även komponera sin symfoniska fantasi Francesca da Rimini. På sommaren hade han nämligen tagit med sig Dantes Divina Commedia med illustrationer av Doré och blivit så tagen av episoden om Francesca da Rimini att han beslutade sig för att skriva musik med den som underlag. I november var den också färdig, men den uruppfördes inte förrän 1877 på våren till så stor förtjusning att man gav den ytterligare två gånger på kort tid. Och som vanligt var mottagandet delat, publiken gillade den, men kritikerna var inte så nådiga. Den är uppbyggd i tre delar enligt klassiskt mönster med Tjajkovskijs sedvanliga mästerliga instrumentation. Ytterdelarna skall ge en bild av helvetet, medan mittdelen berättar om Francescas lycka med älskaren Paolo och hennes svåra plågor, när maken dödade dem och de alltså hamnade i helvetet. De båda Allegro-delarna, i början och i slutet är lika varandra i sin vildhet, medan den längre, och långsamma mellansatsen uttrycker de båda älskandes kärlek.

Tjajkovskij själv gifte sig den 18 juli 1877 med en 28-årig kvinna som plötsligt tog kontakt med honom under våren. Han hade uttryckligen berättat för henne att de bara kunde vara vänner, och redan efter två månader lämnade han henne men de skilde sig aldrig. Han betalade hennes underhåll resten av sitt liv. Och han brevväxlade istället ofta och långt med en åtta år äldre och mycket förmögen änka med elva barn, som hjälpte honom med pengar. Men de träffades aldrig. Tjajkovskij var homosexuell och måste dölja det för omvärlden. Ännu idag är det svårt att vara helt öppen med sin sexuella läggning i Ryssland.

Text: Gunilla Petersén

Kort om tonsättaren:

Peter Tjajkovskij

Född: 7 maj 1840, Votkinsk, Ryssland.

Död: 6 november 1893, Sankt Petersburg, Ryssland.

Verk i urval: Symfonier nr 1–7; Violinkonsert D-dur; Pianokonserter nr 1–3; operorna Eugen Onegin och Spader dam.

Om de ukrainska rötterna: Peter Tjajkovskijs farfar var en ukrainsk kosack, Fjodor Chaika, som utmärkte sig i slaget vid Poltava 1709 där han kämpade i Peter den Stores armé. Namnet Tjajkovskij är således härlett från farfaderns efternamn Chaika – som betyder fiskmås på ukrainska och ryska. Tonsättaren hämtade inspiration i sitt ukrainska påbrå genom att använda ukrainska folkmelodier bland annat i Pianokonsert nr 1, i operan Mazepa och i uvertyren 1812.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 15 min

Konsertintroduktion 14 feb kl 17:00 samt 15 feb kl 17:00.

Ingår i följande abonnemang: