arrow

Beethovens Missa Solemnis

Beethoven höll sig sällan innanför ramarna, och med sin Missa Solemnis överskred han dem än en gång. Verket är en mässa, alltså ett kyrkoverk med latinsk text. I Beethovens händer blir mässan till ett symfoniskt storverk. Ska man likna Missa Solemnis med något är det Beethovens stora Symfoni nr. 9, som också inkluderar sångsolister och kör. De två verken är dessutom komponerade ungefär samtidigt. Skillnaden är att kören har en större roll i mässan.

Beethovens Missa Solemnis är ett verk som ställer höga krav. Körstämmorna är krävande och det 75 minuter långa verket blir ett mentalt – och fysiskt kraftprov. Vid detta uppförande är verket i händerna på riktiga Beethoven-specialister: Svenska kammarorkestern och Thomas Dausgaard, som tillsammans har spelat in Beethovens samtliga orkesterverk. Dessutom Radiokören, en av världens främsta körer.

Konserten i Berwaldhallen blir startskottet på en världsturné: den ges igen med samma ensembler och dirigent i Köpenhamn och New York i mitten av november.

Text: Jens Cornelius


Medverkande

 

Tillsammans med Svenska Kammarorkestern i Örebro har Thomas Dausgaard utvecklat en konstnärlig profil för nya perspektiv inte bara på den traditionella repertoaren för kammarorkester, utan även gällande symfoniska verk från Beethoven och Bruckner till Sibelius och Tjajkovskij. Barock och nutida musik är också viktigt för orkestern, det senare manifesterat bland annat i samarbete med tonsättare som Brett Dean och H K Gruber.

Orkestern är berömd för sitt unika, ”stora” sound trots endast 38 orkestermedlemmar, och för ambitionen att ständigt tänja på gränser. Bejublade turnéer har genomförts i exempelvis Japan, USA, Storbritannien, Tyskland, Österrike och Frankrike. Svenska Kammarorkestern har ett mångårigt samarbete med Radiokören och har även gästat Berwaldhallen med orkesterkonserter.

Radiokören är som en bergsbestigare i musikvärlden. Flera hundra år av svensk a cappella-tradition i kombination med framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar, liksom samarbeten med några av världens bästa dirigenter, har etablerat Radiokören som en av de främsta ensemblerna i sitt slag. Genom Sveriges Radio P2 når kören inte bara konsertpubliken utan också en mängd lyssnare i etern och på webben.

I maj 1925 hade Radiokören sin allra första konsert och ribban lades högt redan från början. När ensemblen grundades var ett av dess uppdrag att ”verka på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå”. Den legendariske körledaren Eric Ericson utvecklade kören till en världsberömd ensemble och under hans ledning lockades tonsättare som Paul Hindemith, Frank Martin och Igor Stravinsky till Stockholm. Där fick de höra sin musik framförd som de aldrig hört den tidigare. Även svenska tonsättare skrev körmusik på nya sätt, inspirerade av den unika ensemblens möjligheter.

I januari 2011 utsågs Radiokören till en av världens tio bästa körer av den brittiska tidskriften Gramophone. Körens skivinspelningar har belönats med exempelvis det prestigefyllda Edison Klassiek (Mass & Motets, 2015) och Diapason d’Or (Nordic Sounds, 2011). Regelbundna turnéer hör till körens verksamhet och vid utdelningen av Musikexportpriset 2010 belönades ensemblen med regeringens hederspris för att de ”under mer än ett halvsekel satt den svenska körmusiken på kartan”. I november 2017 gästade Radiokören Lincoln Center i New York City tillsammans med Svenska Kammarorkestern och dirigent Thomas Dausgaard med Beethovens Missa solemnis. I april 2018 gjorde de Mozarts Mässa c-moll med Berlinfilharmonikerna under ledning av Daniel Harding vid tre utsålda konserter och tidningen Tagesspiegel skrev: ”Det är med rätta kören anses vara en av de bästa av sitt slag.”

Under säsongen 2018–2019 kommer Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester att göra flera storslagna verk för kör och orkester, som Mendelssohns Die erste Walpurgisnacht och Brahms Ein deutsches Requiem. Naturligtvis hyllar kören sin tidigare chefsdirigent, Eric Ericson, med en jubileumskonsert helt i Ericsons egen anda med banbrytande ny musik och portalverk ur körrepertoaren. Samarbetet med Jacob Mühlrad fortsätter med ett nytt uruppförande i november 2018, det mångbottnade stycket Time. Under säsongen uruppför Radiokören även spännande ny musik av Ylva Skog, Malin Bång, Lisa Streich och högaktuella Raminta Šerkšnytė. I april 2019 väntar en gränsöverskridande konsert med den prisbelönade sångerskan Ane Brun och dirigent Hans Ek. Ett nytt år fyllt av överraskningar och fantastisk musik.

Thomas Dausgaard räknas till dagens verkligt stora i sitt yrke, en dirigent som tänker mycket och nytt om musik och om hur den ska framföras. Han är Chief Conductor Designate för BBC Scottish Symphony Orchestra, chefsdirigent för Svenska Kammarorkestern, förste gästdirigent hos Seattle Symphony, hedersdirigent för Orchestra della Toscana och för Danmarks Radios Symfoniorkester, vars chefsdirigent han var 2004-11. Han har lett ensembler som Staatskapelle Dresden, Chamber Orchestra of Europe, London Symphony, Cleveland Orchestra och Boston Symphony, liksom orkestrar i Asien och Australien. Dausgaard har framträtt vid evenemang som BBC Proms, Salzburgfestivalen och i Tanglewood.

Malin Christensson sopran är utbildad på Kungl Musikhögskolan och Benjamin Brittens operaskola. Inom opera har hon nyligen sjungit roller som Susanna i Aix-en-Provence och Santiago di Chile, Barbarina i Salzburg, Sophie i Werther i Baden-Baden, en blomsterflicka i Parsifal på Covent Garden, i Albert Herring på Glyndebourne och Poppeas kröning på Drottningholms slottsteater. Som konsertsångerska har hon sjungit på BBC Proms och festivalerna i Luzern och Daytona och med dirigenter som Harding, Jacobs, Ticciati och Denève. Hon har också givit romanskonserter med Roger Vignoles i bl a Wigmore Hall för BBC Proms och festivalerna i Innsbruck, Cheltenham och Bath Mozart Festival.

Kristina Hammarström är en återkommande gäst vid t ex Staatsoper Berlin, Bastille och Châteletoperan i Paris, Wiener Kammeroper samt operahus i bl a Amsterdam, Dublin, Mannheim, Lausanne och Montpellier. Kristina har en bakgrund som altviolinist. På Kungliga Operan i Stockholm har Kristina sjungit Rosina i Barberaren i Sevilla och Charlotte i Werther, och på Göteborgsoperan har hon gjort Octavian i Rosenkavaljeren. 2009 debuterade Kristina på La Scala i Händels Alcina. Hon är även aktiv konsertsångerska med dirigenter som Blomstedt, Harding, Herreweghe, Honeck och Manze.

Hovsångaren som etablerat sig som en av Europas mest eftersökta och uppskattade tenorer. Efter studier på Operahögskolan inledde han sin karriär som baryton men bytte 2004 röstfack och han har sedan dess gjort ett stort antal roller i det dramatiska tenorfacket såsom Otello, Peter Grimes, Mao, Siegmund, Lohengrin, Parsifal och Tristan. Weinius har sjungit på en rad olika internationella scener så som Deutsche Oper am Rhein, Bayerska statsoperan, Tyska operan i Berlin, Nationaloperan i Helsingfors, Den Norske Opera och Bastille-operan i Paris. Han har fått ett flertal roller skrivna för sig, bland annat av Sven-David Sandström. Bland framtida operaengagemang märks, förutom framträdanden som Siegmund, Lohengrin, Herodes, Parsifal och Tristan, även debut som Siegfried i Niebelungens Ring 2018 på Deutsche Opera am Rhein. Weinius är även flitigt engagerad som konsertsångare i såväl Sverige som utomlands. Michael Weinius har tidigare gästat Berwaldhallen vi ett flertal tillfällen.

 

Österrikiske barytonen Josef Wagner började som gosskorist. Han tog också violin- och pianolektioner innan han bestämde sig för att det var sång han sedermera skulle studera på Universität für Musik und darstellende Kunst Wien. Efter debuten som Don Alfonso i Così fan tutte och Dulcamara i Kärleksdrycken blev han 2002 medlem av ensemblen på Volksoper i Wien. Där utökades repertoaren avsevärt med roller som Figaro, Papageno och Don Giovanni med vilken han hade en sensationell framgång i Achim Freyers uppsättning. Även om Josef Wagner numera sjunger namnkunniga roller som frilansande sångare i operahusen runt hela Europa känner han fortfarande starka band till Volksoper. Wagner är också mycket efterfrågad som konsertsångare och repertoaren sträcker sig från barock till samtida musik. Han framträder också som liedsångare och då hör Winterreise och Die schöne Müllerin till favoritrepertoaren

Musiken

Ungefärliga tider

År 1818 påbörjar Ludvig van Beethoven ett monumentalverk: en mässa till installationen av ärkehertig Rudolf av Österrike som utnämnts till ärkebiskop i Olmütz. Ärkehertigen var inte bara Beethovens främste välgörare och hans gode vän utan också hans elev och en utmärkt pianist. Sedan tonåren undervisades Rudolf i både piano och komposition av Beethoven som tillägnade honom flera betydande verk till exempel Hammarklaversonaten, de två sista pianokonserterna och inte minst Ärkehertigtrion opus 97 som uppkallades efter Rudolf.

Två år hade Beethoven på sig att skriva mässan. Han förberedde kompositionen omsorgsfullt och studerade allt från gregorianik över Händels Messias, något som också tydligt skulle visa sig, till Mozarts Requiem. Men det mödosamma arbetet tog tid – lång tid. Dessutom tilltog verket alltmer i omfattning och först till installationens treårsdag år 1823 kunde Beethoven överräcka Missa solemnis till ärkehertigen. Ett verk som, tillsammans med Bachs h-mollmässa betraktas som en av musikhistoriens mer framträdande mässor. Samtidigt gör besättningen: orkester, fyra solister och kör att det framstår som aningen teatraliskt, eller som den amerikanske dirigenten Jams Levine uttryckt det: ”It’s an opera in Beethoven’s head”.

Ett stort nyskrivet verk av den vid det laget välkände Beethoven var naturligtvis en händelse i hemstaden. Ironiskt nog rådde i Wien vid tiden ett förbud mot att uppföra kyrkomusik på konsertscenen vilket försvårade ett uruppförande. Delar av verket – Kyrie, Credo och Agnus Dei översatta till tyska – framfördes 1824 på samma konsert som den nionde symfonin. Tonsättaren själv dirigerade men kunde förstås inte höra vare sig musik eller applåder. Det första kompletta framförandet ägde inte rum förrän 1824 och då i Sankt Petersburg. Detta som ett resultat av att Beethoven framgångsrikt sålt kopior av verket till en rad furstehus, bland annat just den ryske tsarens.

Och så var det då det här med Händels Messias, för visst är det And He Shall Reign … som dyker upp i satsen Dona nobis pacem, som en hälsning till ärkehertig Rudolf – och kanske till Händel också?

Text: Karin Ekedahl

Kort om tonsättaren: Ludwig van Beethoven

Född: 17 december 1770, Bonn, Tyskland

Död: 26 mars 1827, Wien, Österrike

Verk i urval: Nio symfonier, fem pianokonserter, Violinkonsert D-dur, Fidelio, Missa Solemnis, 16 stråkkvartetter och välkända pianostycken som Für Elise, Månskenssonaten och Apassionata.

Pionjären: Beethoven var den förste att använda såväl piccolan som trombonen i en symfoniorkester. Han var också den förste att imitera en vaktel, en gök och en näktergal i en och samma romantiska symfoni, nämligen Pastoralsymfonin.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min