arrow

Beethovens Missa Solemnis

Ett av de främsta verken av en av historiens största tonsättare, Beethovens Missa Solemnis är i ordets sanna bemärkelse ett storverk som framförs av turnéaktuella Radiokören och Svenska Kammarorkestern.

Svenska Kammarorkestern och Radiokören ger sig tillsammans ut på en turné till Danmark och USA under ledning av dirigent Thomas Dausgaard. Beethoven arbetade på Missa Solemnis i fyra år, samtidigt som han kämpade för vårdnaden av sin avlidne brors barn och själv drabbades av återkommande sjukdomsepisoder. Mässan anses höra till Beethovens främsta verk och när den uruppfördes, under samma konsert som hans nionde symfoni, mötte den då nästan helt döve tonsättaren av ovationer och hyllningar som aldrig ville ta slut.


RADIOKÖREN Skriv ut

Medverkande

 

Radiokören är ensemblen som tar ut riktningen för andra att följa. I över 90 år har de förvaltat den svenska a cappella-traditionen och det legendariska klangidealet som Eric Ericson skapade på 1900-talet och bjuder samtidigt på en framåtsträvande och kulturellt mångsidig repertoar från tidig musik till helt nyskrivna verk. Körmedlemmarnas förmåga att växelvis sjunga solistiskt och i nästa stund smälta in i körens tätt sammanvävda klang skapar ett instrument som har kallats en av världens bästa körer. Över hela världen prisas deras inspelningar och konserter och med sin chefsdirigent Peter Dijkstra fortsätter de ständigt att utvecklas.

Thomas Dausgaard räknas till dagens verkligt stora i sitt yrke, en dirigent som tänker mycket och nytt om musik och om hur den ska framföras. Han är Chief Conductor Designate för BBC Scottish Symphony Orchestra, chefsdirigent för Svenska Kammarorkestern, förste gästdirigent hos Seattle Symphony, hedersdirigent för Orchestra della Toscana och för Danmarks Radios Symfoniorkester, vars chefsdirigent han var 2004-11. Han har lett ensembler som Staatskapelle Dresden, Chamber Orchestra of Europe, London Symphony, Cleveland Orchestra och Boston Symphony, liksom orkestrar i Asien och Australien. Dausgaard har framträtt vid evenemang som BBC Proms, Salzburgfestivalen och i Tanglewood.

Malin Christensson sopran är utbildad på Kungl Musikhögskolan och Benjamin Brittens operaskola. Inom opera har hon nyligen sjungit roller som Susanna i Aix-en-Provence och Santiago di Chile, Barbarina i Salzburg, Sophie i Werther i Baden-Baden, en blomsterflicka i Parsifal på Covent Garden, i Albert Herring på Glyndebourne och Poppeas kröning på Drottningholms slottsteater. Som konsertsångerska har hon sjungit på BBC Proms och festivalerna i Luzern och Daytona och med dirigenter som Harding, Jacobs, Ticciati och Denève. Hon har också givit romanskonserter med Roger Vignoles i bl a Wigmore Hall för BBC Proms och festivalerna i Innsbruck, Cheltenham och Bath Mozart Festival.

Kristina Hammarström är en återkommande gäst vid t ex Staatsoper Berlin, Bastille och Châteletoperan i Paris, Wiener Kammeroper samt operahus i bl a Amsterdam, Dublin, Mannheim, Lausanne och Montpellier. Kristina har en bakgrund som altviolinist. På Kungliga Operan i Stockholm har Kristina sjungit Rosina i Barberaren i Sevilla och Charlotte i Werther, och på Göteborgsoperan har hon gjort Octavian i Rosenkavaljeren. 2009 debuterade Kristina på La Scala i Händels Alcina. Hon är även aktiv konsertsångerska med dirigenter som Blomstedt, Harding, Herreweghe, Honeck och Manze.

Musiken

Ungefärliga tider

År 1818 påbörjar Ludvig van Beethoven ett monumentalverk: en mässa till installationen av ärkehertig Rudolf av Österrike som utnämnts till ärkebiskop i Olmütz. Ärkehertigen var inte bara Beethovens främste välgörare och hans gode vän utan också hans elev och en utmärkt pianist. Sedan tonåren undervisades Rudolf i både piano och komposition av Beethoven som tillägnade honom flera betydande verk till exempel Hammarklaversonaten, de två sista pianokonserterna och inte minst Ärkehertigtrion opus 97 som uppkallades efter Rudolf.

Två år hade Beethoven på sig att skriva mässan. Han förberedde kompositionen omsorgsfullt och studerade allt från gregorianik över Händels Messias, något som också tydligt skulle visa sig, till Mozarts Requiem. Men det mödosamma arbetet tog tid – lång tid. Dessutom tilltog verket alltmer i omfattning och först till installationens treårsdag år 1823 kunde Beethoven överräcka Missa solemnis till ärkehertigen. Ett verk som, tillsammans med Bachs h-mollmässa betraktas som en av musikhistoriens mer framträdande mässor. Samtidigt gör besättningen: orkester, fyra solister och kör att det framstår som aningen teatraliskt, eller som den amerikanske dirigenten Jams Levine uttryckt det: ”It’s an opera in Beethoven’s head”.

Ett stort nyskrivet verk av den vid det laget välkände Beethoven var naturligtvis en händelse i hemstaden. Ironiskt nog rådde i Wien vid tiden ett förbud mot att uppföra kyrkomusik på konsertscenen vilket försvårade ett uruppförande. Delar av verket – Kyrie, Credo och Agnus Dei översatta till tyska – framfördes 1824 på samma konsert som den nionde symfonin. Tonsättaren själv dirigerade men kunde förstås inte höra vare sig musik eller applåder. Det första kompletta framförandet ägde inte rum förrän 1824 och då i Sankt Petersburg. Detta som ett resultat av att Beethoven framgångsrikt sålt kopior av verket till en rad furstehus, bland annat just den ryske tsarens.

Och så var det då det här med Händels Messias, för visst är det And He Shall Reign … som dyker upp i satsen Dona nobis pacem, som en hälsning till ärkehertig Rudolf – och kanske till Händel också?

Text: Karin Ekedahl

Kort om tonsättaren: Ludwig van Beethoven

Född: 17 december 1770, Bonn, Tyskland

Död: 26 mars 1827, Wien, Österrike

Verk i urval: Nio symfonier, fem pianokonserter, Violinkonsert D-dur, Fidelio, Missa Solemnis, 16 stråkkvartetter och välkända pianostycken som Für Elise, Månskenssonaten och Apassionata.

Pionjären: Beethoven var den förste att använda såväl piccolan som trombonen i en symfoniorkester. Han var också den förste att imitera en vaktel, en gök och en näktergal i en och samma romantiska symfoni, nämligen Pastoralsymfonin.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min